1 juli 2009 blev dagen då högerns hegemoni fulländades

Suhonens artikel har fog för sig, men illustrerar samtidigt just den vanmakt Suhonen med fog angriper vilket är något patetiskt inte utan viss komik och det blir bara bokstäver som vanligt. Suhonens artikel, är, som alltid när det gäller (s)-utspel sen Göran Persons krafts dagar, helt utan "skarpa förslag"; den är så allmänt hållen den någonsin kan bli, vilket indikerar ovilja att gå till roten med problemen. I stället blir det konferenser, som Rörelsens medlemmar betalar. Där pratar man och pratar och pratar, som man alltid gjort, och sedan händer garanterat ingenting, varför? Därför att Rörelsen är inte längre intresserad av folkets livsvillkor, utan av helt andra saker, som t ex fler kvinnliga generaldirektörer, HBT-kompetens på Luftfartsverket och hejdlös invandring från andra sidan horisonten. Det har högern ingenting emot, och lär behålla makten outmanad.

Tja, tur för er socialister att (s)(v)t fortfarande består av kommunister. Troligtvis en effekt av LAS.

Efter 80-års politisk dominans och media-välde, känner sig vänster "sårade" när ett annat alternativ får makten, om än för bara ett par mandat-perioder!?
Det kanske är som Marita sa, en "statskupp" när andra än sossarna har makten i ett demokratiskt Sverige...
Man slutar aldrig häpna inför sosse-adelns arrogans!

Så först nu har man upptäckt detta, har man stuckit huvudet i sanden de senaste tre decennierna? Artikelförfattaren är minst sagt sent ute, när 80-talet gick till ända var segern total och förkrossande för högerns nyliberala offensiv. Sedan har det bara varit transportsträcka för att avveckla de sk välfärdssamhället som skapades i efterkrigstidens tillväxtdecennier när tillväxten fördelades ganska jämnt över befolkningen.

Det allmänna välfärdssamhället var nu inget specifikt svenskt fenomen utan förekom också i andra moderna industriländer. Våra politiker till vänster och höger vill gärna tuta i svensken att det är bara i Sverige man har sådant.

En röresle där de som gjort välbetald karriär inte vill ställa upp och leda är slut. Tyvärr är det nog så att det som en gång för länge sedan var en rörelse som i huvudsak såg till de mångas intresse här i landet är slut sedan länge. Gamla meriter har suttit hårt hos folk och man har röstat på dessa trots att de sedan länge falnat.

”omdisponerar sitt ägande av medier”

Vilka floskler, hur lätt tror man det är att etablera ett "varumärke"? Man sålde ut ett stabilt varumärke som Arbetet på lösa grunder, troligen en enfaldig nyliberal ekonomisk analys. Visst man hade de borgerliga tidningarnas annonsunderlag, men det kostar att nå ut.

Förstår man inte hur den nyliberala offensiven t.ex. helt stöpt om ekonomiutbildningen här i landet till något som för länge sedan lämnat ens en fasad av vetenskap. Alla ekonomer av olika slag man har i rörelsen är drillade i motståndarnas tänkande i sin utbildning.

Nu beklagar man sig över ”den nyliberal offensiven” och den ”borgerliga dominansen”, bisarrt när SAP gång på gång slagit borgarna från höger. Innan förra valet hade man gått så långt till höger att den borgerliga alliansen t.o.m. kunde slå SAP från vänster.

Vad skall det arbetande folket med ett arbetarparti som inte omfattar iden om full sysselsättning, det övergav SAP redan i början av 80-talet. Det finns inget annat sätt att fördela samhällets produktionsförmåga. Det ger de många makt när det inte är helt lätt att hitta arbetskraft, naturligtvis var detta det första som attackerades. När det går x antal sökande på varje arbete har de många ingen makt, men SAP:s politruker såg inte längre än näsan räckte.

Redan det antika Rom insåg att folkets gunst vinns med bröd och skådespel och detta är sant ännu år 2009.
.
På den tid då den gamla konservativa högerns klassamhälle sprunget ur feodalsamhället ännu höll massorna i armod och det stora flertalet svenskar med en socialdemokratisk politik kunde ställa i utsikt en väsentligt bättre välfärd, högre levnadsstandard osv, då röstade man också socialdemokratiskt. Även en tid in på 70-talet då socialdemokratin erövrat det mesta av dessa mål och folkets begär mer övergått i lyxkonsumtionens materialism förmådde socialdemokratin behålla greppet, men mer beroende på de borgerliga partiernas splittring och låga förtroende som statsbärande partier.
.
Efter Olof Palmes död stod det dock klart att socialdemokratin endast kunde behålla makten om man utöver det bröd man redan gett väljarna också bjöd på ett rejält skådespel nu i form av lyxkonsumtion. Men socialdemokratin hade en boja om foten som gradvis medförde att man var dömd att förlora denna skådespelskamp om folkets gunst till borgerligheten. Man var i motsats till borgarna inte beredda att går hur långt som helst med att dra isär samhället, belöna de framgångsrika och lämna förlorarna åt sitt öde.
.
Själva grundbulten i socialdemokratin - solidaritetstanken - var nu en hämsko eftersom väljare som redan fått och nu har allt det man får i ett samhälle genom att vara solidarisk gradvis förvandlats till privata egoister. Idag är denna metamorfos fulländad. Välfärden tar man för given och den nya fattigdomen där folk lever i misär och kackerlackor, den är mer eller mindre förbehållen invandrarna, och dem känner man som svensk ingen större omsorg om, det är naturligt.
.
Idag förmår inte de politiskt orienterade socialdemokraterna hålla stånd mot en borgerlighet som med sina skattesänkningar, sina avregleringar osv kan erbjuda ett enormat skådespel, en fullkomligt sanslös marknad för förströelse, lättsmält kommersiell kulturdiarré och tusen ytliga varor och tjänster.
.
Detta är förklaringen till högerns hegemoni - höger har i sanning blivit det nya arbetarparti man fräckt kallar sig för, de har all den ytliga förströelse dagens arbetare vill ha för att orka med sitt tråkiga jobb, och socialdemokratins totala misslyckande med folkbildningstanken medför också att den genomsnittlige arbetaren inte förmår se mekanismerna. Han är nöjd med att vara en oupplyst konsument, lyckan har verkligen blivit en tusenlapp mer i plånboken varje månad som man kan köpa sprit och ytliga upplevelser för.
.
Inte ens i denna finanskris när själva grundvalarna för den moderna spekulationskaptialismen skakar förmår socialdemokratin ta kommandot. Jag tror det krävs en regelrätt depression värre än den i USA på 30-talet för att arbetarklassen ska vakna och dessvärre kan nog en sådan kris i moden tid inte uppstå utan att den också leder till stora internationella konflikter.
.
Min personliga upffattning är den om en snar domedag, en dystopi, den västerländska civilisationens nedgång och fall i likhet med det romarrike jag inledningsvis nämnde. Detta kommer att ske inom detta sekel och fram tills dess kommer högerns hegemoni att råda tills samhället nästan fallit sönder och då ärdet för sent för socialdemokrati, då är det upploppens, kravallernas, gatupöbelns och den totala anarkins tid och sedan - ingenting.

De förändringar Daniel Suhonen föreslår leder inte till något så länge den svenska vänstern inte VILL någonting. Den fullständiga avsaknaden av visioner, frånvaron av projekt att genomföra och oförmågan att ta initiativet över samhällsutvecklingen gör att vänstern idag bara blir ett trist gnällande.
Ett praktexempel på detta är socialdemokraternas politik vad gäller arbetsmarknaden. Den enda signal till förnyelse vi har sett är tal om en ny syn på sjukdom, där 'alla ska kunna bidraga med något'. Detta förslag är uppenbart bara en variant av den reform de borgerliga redan genomfört, där hundratusentals sjuka skrivs om till 'nyfriska' och ska ut på arbetsmarknaden. Om S bildar regering efter nästa val kan de sålunda ta över denna politik med några smärre justeringar och ge den en röd etikett.
Vad vänstern behöver göra är att ta en fråga - t ex ungdomsarbetslösheten - och erbjuda en LÖSNING. Säg vilka som är de strukturella felen, hur de ska åtgärdas och vad människor har för POSITIVT att vänta sig av livet de närmaste åren.
Men nejdå. Det kan man inte tänka sig att göra ens i vildaste fantasi. Gnäll på de borgerliga och lova en miljard mer än de bara..

"...Mot denna lista är det naturligtvis möjligt att säga att allt är prövat sedan länge, att alla förslag är onödiga, omöjliga eller helt enkelt orealistiska. Kanske stämmer det också. ..."

Nja... - DANIEL SUHONEN - lååångt ifrån allt är prövat - Tack och Löv !

Socialismen dog 1990 när det sovjetiska imperiet kollapsade. Vart skulle de vilsna socialisterna vända sig?

Svaret kom 2001 när USA föklarade krig mot terrorismen. Ex-socialisterna blev nu programatiskt pro-muslimska och Socialdemokraterna hakade på.

Nu skulle det invandras muslimer för fullt. Resultatet blev segregationoch bostadsbrist i alla större städer.

Konjunkturen viker 2008 och arbetslösheten skenar. Invandrade storfamiljer en tillgång, knappast.

Den socialdemokratiska politiken har lett till segregation, överbefolkning och massarbetslöshet.

Försök "opinionsbilda" bort det om ni kan.

Nyliberaler? Ni sosse drönare har inte en susning om vad ÄKTA liberalsim är.

Ex: FP påstår likt ett dåligt skämt att det är liberaler, trots detta bedriver dom en högst oliberal skolpolitik
En ÄKTA liberal skulle inte snacka om betyg hit och dit utan en ÄKTA liberal skulle kämpa för skolobligatoriets avskaffande, privatiseringen av examensrätt (certifieringar), statens skulle sluta definiera vad en ingenjör,läkare,lärare var/är utan det skulle marknaden få göra. Det är en liberal skolpolitik, inte det FP gör.

Sluta kalla alliansen nyliberaler! Det är förolämpande för oss liberaler att bli förknippade med sossepacket i Alliansen (Ja jag kallade just Alliansen för sossepack medvetet)

Analysen från Daniel Suhonen landar i fel slutsatser. Mona Sahlin avskräcker s-väljare eftersom väljarna är smartare än Monas strategi förutsätter.
-
Väljarna ser att Mona försöker vinna ett val istället för att hjälpa ett folk och med det trista uppvaknandet flyr de successivt s.
-
Det här är inte en medielogik, det är väljarnas svar på Monas misslyckande att leda sitt parti i folkets riktning, där kampen inte står mellan svenskar som alla nästan alla äger teve och telefon, utan mellan svenska medborgares framtid kontra de frammarscherande jätteekonomierna där människor igår saknade både teve och telefon, men imorgon ler från sin jacuzzi åt bl.a. svenska politikers interna röstfiske och oförmåga att leda landet i nödvändig riktning.
-
Mona Sahlins politik leder till ett fattigt Sverige och svenskarna inser att det drabbar oss alla. Givetvis lägger fler och fler sin röst annorstädes.

S har alltför länge försökt följa opinionen istället för att skapa den. Det kan framstå som rationellt i varje enskilt val men är självmord i längden. Opinionsbildning behövs mycket riktigt - gärna en sådan som bemöter de som funderar på att rösta på borgarna som att de faktiskt är rationella personer. De borgerliga argumenten är rimliga - men fel. Och vi kan visa det. Vänsterpolitik är ju inte bara rättvist. Det funkar faktiskt också.

Korrekt analys av Suhonen. Oavsett vilken politik socialdemokraterna driver sågas den direkt av det borgerliga medielandskapet. Socialdemokraterna måste börja återerövra det media just för att kunna driva sin politik utan att den förvrängs och sönderkritiseras från högerhåll. Vi manipuleras jämt och ständigt att tänka som borgerliga ledarskribenter vill att vi ska tänka!

Håller inte med de som menar att den socialdemokratiska politiken i sig är grundproblemet. Självfallet måste socialdemokratin hela tiden utvecklas, men utan en röst och mediala kanaler kan den socialdemokratiska politiken (hur den än är formulerad) inte nå ut till befolkningen.

Dags för en socialdemokratisk dagstidning!

"Dags för en socialdemokratisk dagstidning!"

Aftonbladet, SvD, DN, Sydsvenskan, GT, BLT, Östran, Barometern, VLT, Kvällsposten, osv osv

Räcker inte dom?

Sossarna ter sig förvirrande, initiativlösa och ledningsodugliga. Verkligheten verkar ha sprungit ifrån dom. Vad som finns kvar är tom politiskt fraseologi, och infantilt grinig kritik av "högern".

Det är i själva verket alla år av maktinnehav som har gjort socialdemokraterna korrupta, och liksom verklighetsfrånvända. De är fångande i sin egen nattståndna politiska retorik, av vanan av att alltid vinna och att inneha makten.

Allt fler väljare förstår dock att den borgliga alliansen består av vettiga, dugliga, ärliga och resultatinriktade personer, och allt färre går på vänsterns fåniga viftande med högerspöket.

Suhonen menar att högerns hegemoni inte handlar inte om tillkortakommanden i den socialdemokratiska ledningen, men det är just vad det gör. Högern har inte gjort en kupp, och väljarna svek inte socialdemokratin. Det är ni som har svikit oss.

Alla skribentens referenser till "arbetarrörelsen" är ett bra exempel på varför S tappar genomslag. Arbetarrörelsen är en figur som hör hemma i historieböcker eller i vänsterideologers tankevärld. Vem är egentligen en medlem av "arbetarrörelsen" idag? De enda som pratar om den är fackpampar och elitvänstern, som minst av allt är några arbetare.

Sedan kan man ju som andra konstatera att medielandskapet i de flestas ögon nog gått från illrött till ljusrött. Det finns fortfarande gott om tydliga vänsterprogram på statstelevisionen.

Tyvärr har Daniel Suhonen bara alltför rätt.
-
Just idag skriver tidningarna om att delstaten Kalifornien i USA befinner sig i ekonomisk nöd. På grund av ett kolossalt budgetunderskott kommer man att tvingas genomföra enorma nedskärningar av samhällsservicen, vilket givetvis framför allt kommer att drabba de svaga i samhället.
-
Men, påpekade en debattör i New York times, det hade faktiskt funnits ett sätt för Kalifornien att lösa sina ekonomiska problem som genom ett trollslag. Hur då? Jo, genom att höja de mycket låga skatterna. Men kära nån, det kan man ju inte göra. Det skulle ju drabba... tja, de rika. De som har det bra i samhället. Hur skulle det gå om de rika blev lite mindre rika? Det är ju otänkbart. Vad som helst får hända, bara inte det!
-
Så för säkerhets skull har Kalifornien infört en egen "delstatsgrundlag" som säger att skatten i Kalifornien bara kan höjas om två tredjedelar av de folkvalda i delstatsparlamentet röstar för det. Det räcker inte alls att 50% röstar för och 49% röstar emot, och att 1% lägger ner sina röster. Inte heller räcker det att 55% röstar för en skattehöjning och 40% röstar emot, och 5% lägger ner sina röster. Det räcker inte ens om 66,0% röstar för en skattehöjning och alla andra lägger ner sina röster, för 66,0% är mindre än två tredjedelar! För så livsfarliga är just skattehöjningar att man måste införa extraordinära lagar för att förhindra att de genomförs, även om majoriteten av befolkningen skulle vilja ha dem! Så noga måste de välbeställda i Kalifornien skyddas från att betala högre skatt!

Nej, därför får man kan stänga soppköken åt de fattiga i stället, eftersom man inte kan höja skatterna för de rika. Man kan också sänka lönen åt alla dumskallar som har delstatliga jobb, utom de som har chefspositioner förstås. Man kan kraftigt skära ner bidragen till alla fattiga parasiter som bara suger ut samhället i alla fall.
-
Snart är vi kanske tillbaka till den lagstiftning som gällde i de svenska landskapen på 1200-talet. Vilket var värst, att mörda någon eller att stjäla från någon rik? Vilken fråga! Det var ju självklart värre att stjäla från en rik. Då kunde ju den rike bli fattig, och kunde man tänka sig någon värre samhällskatastrof? Naturligtvis inte! Givetvis var stöld ett brott som ledde till dödsstraff. Men inte bara dödsstraff, för tjuven skulle skrämmas, jagas, torteras, smörjas in i tjära och fjädrar och springa gatlopp innan man hängde honom. Efter döden högg man den döda kroppen i stycken och slängde den utanför kyrkogården, där de vilda djuren kunde äta upp den. Tjuvens eventuella egendom beslagtogs och hans barn blev arvlösa. Han hade ju stulit!
-
Men hur gick det då om man hade mördat någon? Jo, det brottet bestraffades med böter. Att ha ihjäl någon var inte så farligt, särskilt inte om man var rik. Ju rikare man var, ju fler hade man råd att mörda. Dåligt rykte som mördare fick man inte i samhällets ögon, för man behävde bara betala nya böter för varje person man hade ihjäl. Sen var man välkommen i kyrkan på söndagarna och på de finaste festerna i byn. För den som är rik är alltid fin, oavsett om han har blod på händerna!
-
Det känns som om vi med expressfart är på väg mot ett samhälle där de rikas rätt att tjäna ännu mera pengar är det enda som räknas. Ta de borgerligas beslut att privatisera hela järnvägsnätet. En mängd lycksökare kommer att försöka krama ut så mycket pengar som möjligt ur sin egen lilla del av det som förr var det svenska folkets järnväg. Men naturligtvis kommer ingen att vilja ha de olönsamma linjerna. Naturligtvis kommer de olika aktörerna inte att vilja samordna sina rutter om de kan tjäna mer på att köra allt på sitt eget sätt. Och naturligtvis kommer man att lägga ner minimalt med pengar på säkerhet och underhåll. Sånt leder ju bara till utgifter och hindrar entreprenörerna på att tjäna extra mycket pengar!
-
Idag kritiserades ett privat vårdhem i Helsingbort för att missköta vården av handikappade barn. Vårdbolaget hade vunnit upphandlingen av den borgerligt styrda kommunen, därför att man lovade att driva vården till den lägsta kostnaden. Detta uppnådde man genom att minska personalstyrkan och därmed sänka kvaliteten på vården. Är det någon som är förvånad? Men borgarna i Helsingborg är säkert nöjda. De kunde ju sänka skatten!
-
Jag hör till dem som tycker det är ruskigt att vi bara köper de borgerligas privatiserings- och skattesänkningsiver utan att fråga oss vilken sorts samhälle det leder till. Det är skrämmande helt enkelt!

En märkligt tondöv artikel som tror att det är ett kommunikationsproblem att (s) nu går tillbaka i Sverige och i övriga Europa. Det bruka ju annars vara vänsterns styrka att utgå från samhällsförhållandena och därifrån förklara sakernas tillstånd. Faktum är att vänsterhegemonin bröts i Sverige någon gång 2005 i den vevan när Irén v Wachenfeldt sa att män var djur och Stieg Larsson gick bort.

Sedan dess har det rullat på. Samhälls- och attitydförändringar och en stadig väg bort från det kollektiva projektet. I stället odlar nu folk sina individuella projekt. Utbildningsnivån har höjts -visste Göran Persson vad han gjorde när han lade en ny högskola i varje större svensk stad? Och folk äger sina bostäder numera.

Och allt färre kan betecknas som arbetare. Arbetarrörelsen rymmer numera varken arbetare eller någon rörelse. Öppna ögonen Daniel Suhonen och se dig omkring. Det är inte 1975 eller 1985 vi lever i. Det politiska språket har också förändrats. Ordet borgerlig som skällsord är borta och har ersatts med nyliberal eller konservativ som Mona Sahlin brukar säga. Ordet solidaritet som betyder sammahållning inom arbetarklassen är det ingen som förstår förutom en del vänster-40-talister och äldre arbetare. Jag håller med tredje mannen ovan. Ordet "arbetarrörelsen" motsvaras inte längre av några realiteter. Den kan inte besvärjas fram. Det borde Daniel Suhonen inse.

Ägandet över de väsentliga resurserna som ger makt koncentreras allt mer. Allt fler blir det som säljer sin arbetskraft, den enda väsentliga resurs de har. Att det inte skulle finnas arbetare är rent nonsens, minst 90 procent äger inte kontrollen över sin egen försörjning den enda tillgång de har är att sälja sin arbetskraft på en marknad som medvetet hålls stramt så det är överskott på denna resurs.

"30 år av nyliberal offensiv"? Vilket land lever du i egentligen? Sverige har världens näst högsta skatter, alkoholmonopol, spelmonopol, nästan vårdmonopol, avancerade bygglovsregler, ingen som helst rätt för medborgare att försvara sig själva med vapen, extremt restriktiv droglagstiftning och en gigantisk offentlig sektor.

Hur kan du tycka att detta är nyLIBERALT? Måste man vara helt opåläst för att vara socialdemokrat och skriva på Newsmill?

En rödgrön dagstidning är en förträfflig idé! Där skulle vår tids marknadsliberala överideologi och dess ständigt upprepade "sanningar" kunna få en kritisk granskning. Och en bredare allmänhet skulle här kunna få kännedom om alla spännande alternativ till marknadsfundamentalismen som håller på att utvecklas av radikala tankesmedjor runtom i världen - och även sjösättas i verkligheten av folkrörelser och lokalpolitiker och till och med en och annan nytänkande president såsom Ecuadors Rafael Correa, som medverkat till att landet fått en ny författning där för första gången i världshistorien naturen tilldelats rättigheter, vilket redan bromsat upp multinationella företags möjligheter att skövla regnskog och exploatera oljefyndigheter.

Politik är att vilja och vill vi kan naturligtvis även vi i vår del av världen på nytt börja förändra samhället istället för att bara förvalta en ohållbar maktordning. Vi skulle, exempelvis, kunna börja utöva den ägarmakt som vårt gemensamma pensionskapital i AP-fonderna ger möjlighet till. Dessa fonder äger kapital i en lång rad storföretag till ett värde större än det som Wallenbergsfären förfogar över men hittills har ägarna - alltså vi - mer eller mindre lämnat walk over istället för att ställa tydliga krav till företagsledningarna på förbättrad arbetsmiljö och mindre miljöbelastning; något de offentliganställdas pensionsfond i Kalifornien redan framgångsrikt gör. Att ägare utövar makt är en grundbult i marknadsekonomin och handlar självfallet inte, som en del debattörer vill få det till, om "fondsocialism".

Det finns givetvis många andra hävstänger än pensionskapitalet för att decentralisera ekonomisk och politisk makt. Övergången från fossilsamhället till en mer decentraliserad energi-infrastruktur fotad på utspridda energikällor som sol och vind slår upp ett fönster mot ekonomisk demokrati. Det är dags att gå.

Arbetarrörelse, vadå arbetarrörelse? Att skaffa arbete åt alla som vill är väl enkelt - det som krävs är förstås att slopa skatten på arbete och konsumtion!

http://home.swipnet.se/~w-24153/varfrr.htm

Det är väl ingen undra på att för varje hundring som en arbetare har att handla - och dessutom betala moms för - så måste den betalandes arbetsgivare punga ut med 678 kr!!!
Vem personligen har då råd att betala för att skapa det tjänste- och sevicesamhälle, som måste till när industrisektorn snart kommer att avfolkas - och ersättas med datorer maskinella enheter - i minst samma omfattning som lant- och skogsbruket avfolkades under förra seklet!
Detta var väl helt uppenbart för avsevärt mer än 30 år sedan att den tekniska utvecklingen ledde i den riktningen! Att multijättarna sedan flyttade till låglöneländer - och därmed fördröjde PBB (produktion med begränsad bemanning) några sekler - var förstås bara en parentes!

Varför löser man exempelvis inte finanskrisen på följande sätt istället för att bara erbjuda bankerna pengar?

Alla i Sverige kan väl då istället erbjudas att byta ut en lämplig del av bottenlånen på sina fastigheter mm. mot räntefria statliga hypotekslån. Bankerna måste ju rimligen gå med på att fastighetsägarna löser sina bostadslån. Istället för att bankerna fortsättningsvis får ränta så får de då de nödvändiga likviditetsbelopp som de har erbjudits från staten men inte accepterat.

Istället för att fastighetsägarna sedan betalar ränta till bankerna så betalar de i fortsättningen in amorteringar varje månad, som staten ju kan använda direkt för att minska budgetunderskotten! Istället för att betala ränta till bankerna så betalar ju då fastighetsägarna hela tiden av på sina lån. Detta kan ju då ses som ett pensionssparande.

Fastighetskrisen skulle på så sätt påpassligt kunna användas för en penningreform som avsevärt försvårar att det uppstår nya finanskriser i framtiden.

Lätt som en plätt, eller...?

Läs gärna mer om hur staten skulle kunna ta över bankernas roll som penningmaskin i boken "Bankerna & skuldnätet" av Ellen Brown

... Finanskrisen - inte fastighetskrisen ... eller kanske både och... men att höja fastighetsskatten - hur idiotisk får man bli!

Finns det något sötare på tungan än krokodiltårar från en socialdemokrat?

Jämför hur många år sossarna varit styrande i sverige med hur många år borgarna varit det. Sverige är ett sosseprojekt, vi har fått lögnerna om solidaritet och jämlikhet nerkörda i halsen ett bra tag mina vänner. Borgerligheten står för att varje person är sin egen lyckas smed och skall ges förutsättningarna för att lyckas. Socialdemokraterna står för att loppet redan är kört och att vi alla är svaga stackare som inte vet vad som är bäst för oss själva och där pappa staten måste gå in och hålla oss i handen i tid och otid. Det är ett sorgligt bevis på Svenssons handlingsförlamning och rädsla att bidragspartiet fortfarande kan skrapa ihop röster alltmedan världen omkring oss knackar på dörren med kvalificerad och orädd arbetskraft. Arbetskraft som ser med tillförsikt på framtiden och inte är rädd för att kavla upp ärmarna och jobba för sin framtida välförd, något som alltid varit främmande för en sann socialbidragspartist.

"Min personliga upffattning är den om en snar domedag, en dystopi, den västerländska civilisationens nedgång och fall i likhet med det romarrike jag inledningsvis nämnde." sa Mats Dagerlind, och det är jag fullkomligt med på (Dagerlind har många insikter.) Daniel Suhonen har säkert goda avsikter, men han är helt maktlös. Han kämpar mot övermäktiga sociala krafter. Just därföre bär det obönhörligt nedåt. Bakgrundsanalys:
.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-s...

Men för sjutton!!! Att jag inte tänkte på det. Just dagens globala kris öppnar ett slags högre perspektiv, som kanske Suhonen kan vinna kraft och näring av, och som dessutom anknyter direkt till Dagerlinds undergångsstämning, vilken jag bestämt delar:
.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/02/infor-vattumannens-tidsalder-0
.
Sosse eller ej, det behövs något NYTT och kraftfullt, om en vändning till det bättre ska kunna ske. Sosse eller moderat, det spelar ingen roll, liksom inte heller jude eller grek, när Paulus var i farten. Det viktiga är att samla alla goda krafter, var de än finns, och Suhonen kan med fördel reflektera över sitt eget partigängeri. Hans goda vilja betvivlar jag som sagt inte.

Mycket ordbajs från Daniel Suhonen. Men det är väl sådana konstiga analyser man gör när man har gått i den socialdemokratiska flumskolan,

Den enkla sanningen är att arbetarrörelsen som bestod av arbetare och ledare som själva kom ur rörelsen har degenererats till att i först hand utgöra en bidragstagarörelse med ledare som utgör en egen klass och som skall leva på att leda bidragstagarna. Precis som omhändertagarmaffian skall leva på att larva sig med flyktingar. Många riktiga arbetare verkar ha tröttnat på att försörja alla bidragstagare som utan att vara verkligt sjuka, arbetslösa eller riktiga flyktingar, ändå tillskansar sig större delen av de skatter som de som arbetar måste betala in.

Jag är ledsen, men de sänkte arbetslösheten rätt rejält utifrån den korta tid de hade. Sen kom Finanskrisen som en bomb, inte deras fel. Dessutom har de lyft Arbetsförmedlingens arbete på många plan, förbättrat matchningen i deras system och faktiskt ställde krav på en. Det är vad jag kan se, sänka arbetsgivaravgifter för unga är heller inte dumt för att få dem i arbete. Du snackar skit och det är synd. För det är ett viktigt område.

Vilket nonsens, de surfade in på en högkonjunktur. Arbetslöshetssiffrorna var på väg ner i den meningen hade Persson rätt när han trodde att arbetslösheten var en ickefråga i det valet. Men han räknade förstås inte med att blåsa på för fullt om alliansens nypåhittade arbetslöshetssiffror vars definition de omedelbart övergav när de vunnit regeringsmakten. Ingen är intresserad av att göra något åt utanförskapet på riktigt, själva fundamentet i den ekonomiska dogm som sedan lång tid tillbaks gällt här i landet. Sk fullsysselsättning skulle förskjuta maktförhållandena här i landet, det skulle ge de som säljer sitt arbete jämlik makt med arbetsköparna och det vill ingen av det svenska etablissemanget har oavsett om de kallar sig för sossar eller borgare. Inte heller den nymalthausiska gröna dommedags ideologin som omfattas både till höger och vänster är intresserade av något sådant för det skulle ju innebära att vanligt folk konsumerade mer.

Socialdemokraterna har förlorat mark av tre skäl:

1: Timbros propagandakampanj, till vilken företagarföreningar betalat miljarder genom åren - just för att ändra människors attityder.

2: För att de som vet hur det var innan vi fick en socialdemokratisk regering håller på att dö ut, de där som vet vad borgerlig politik egentligen handlar om och hur det går om en sådan genomförs fullt ut.

3: För att socialdemokratiska partitoppen blev alltmer antiintellektuell från mitten av 80-talet och inte förstod vad som hände eller vad de själva gjorde.

Det har funnits majoritet för traditionell socialdemokratisk politik länge i landet, så varför slutade socialdemokraterna att föra en sådan från slutet av 80-talet? Idag vet allt färre vad en sådan politik är, eller vad den innebär och snart är alla de som vet döda.
Arma dem som finns kvar.

”För att socialdemokratiska partitoppen blev alltmer antiintellektuell från mitten av 80-talet och inte förstod vad som hände eller vad de själva gjorde.”
 
”så varför slutade socialdemokraterna att föra en sådan från slutet av 80-talet?”
 
 
Det började ett decennium tidigare, när 80-talet gick till ända stod den borgerliga/nyliberala klasskampen som segrare, segern var total. Den som tror nåt annat lever i självbedrägeriets värld.
 
Det var i sådant som den sk Grassmanaffären som de avgörande bataljerna stod, det var här definitionerna och verklighetsanalysen av det samhälle vi lever i förändrades. Förvisso vann Grassman kampen mot falsarierna och bedrägerierna i den svenska nationalbokföringen och dessa fick ändras enligt Grassmans siffror. Men politiskt stod bedragarna och lögnarna som segrare och det är de som sen dess tagit makten över landet. I skolan får man absolut inte lära sig att svensken blev grundlurad, inget land i världen har i modern tid haft oegentligheter av den här storleken i nationens bokföring, även på högskolenivå får de som läser några poäng ekonomi föreställningen att den falska bilden var den riktiga.
 
Var stod då Palme och sossarna i den här striden, tja de vet nog de flesta. Palme hade ju packat regeringsalternativet med högersossar, Feldt, Carlsson, Åsbrink, Eklund etc. man skall inte låta sig bländas av Palmes bitvis rödglödgade retorik, när man återtog regeringsmakten slog man borgarna från höger. Det var regeringen som genomförde den illa genomtänkta avregleringen av kapital och valuta marknaden som med sin bisarra motsägelsefulla konstruktion kostade svensken så mycket.
 
Hushållning och ekonomi är fundamentalt i all folkhushållning och politik, Palme må ha varit en ekonomisk idiot och ointresserad av ekonomi men det förklarar bara det befriar inte från ansvar när man är statsminister.
 

"Frågeställningarna i samhällsanalysen i allmänhet och särskilt här i Almedalen som snart borde kallas Näringslivsdalen vilar på en rejäl borgerlig samhällsanalys. Det märks i rubrikerna på seminarierna där ordet näringsliv är lika vanligt som ordet debatt, men där ordet löntagare, arbetare eller jämlikhet är helt frånvarande."

Buhuhu, då. Och vilka är det som skapar välstånd och förutsättningarna för ett samhälle över huvud taget tror du? Plundrarna i vänstern eller skaparna av värde och arbetstillfällen i näringslivet?