Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-06-30 10:06, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Majoriteten av svenskarna tror att mindre än hälften av kommuner och landstings kostnader går till vård, skola och omsorg. Det visar en ny undersökning som Synovate gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. I själva verket går hela 90 procent av kostnaderna till kärnverksamheterna, något som endast 3 procent av svenskarna känner till.
Anders Knape är ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.
Hälften av de tillfrågade tror inte ens att kostnaderna för vård, skola och omsorg uppgår till 40 procent av kommuner och landstings totala utgifter. Detta är ett demokratiskt problem. Det är inte konstigt att det finns ett missnöje när medborgarna tror att mer än 60 procent av de gemensamma resurserna läggs på annat än kärnverksamheterna. Det är klart att de är missnöjda när de inte vet att det är just hit som nästan alla skattepengar går.
Det är inte svårt att förstå hur denna felaktiga föreställning har fått fäste. Den offentliga debatten fokuserar mest på nedskärningar i den gemensamma välfärden - särskilt i dessa ekonomiskt kärva tider. Det är inget konstigt med det. Icke desto mindre bidrar det till att förmedla en felaktig bild av verkligheten, som i sin tur leder till misstro mot politiken och politikernas prioriteringar.
Det råder alltid delade meningar om hur mycket och var man ska satsa de gemensamma resurserna. Så ska det vara. Det är bra – och nödvändigt – att det förs diskussioner om hur vi ska fördela allmänna medel. Men för att diskussionen ska vara meningsfull krävs att den baseras på korrekta uppgifter. Grundläggande i diskussionen om vår gemensamma välfärd är att kommun- och landstingspolitiker alltid prioriterar vård, skola och omsorg mest.
Faktum är att av de 39 433 kommunala skattekronor som betalades ut per person under 2007, gick 34 300 kronor till skola och omsorg. Av de 21 717 kronor som landstingen betalade ut per person under samma år, gick 20 000 kronor till hälso- och sjukvård.
Inte minst i dessa kristider uppmanas vi i kommuner och landsting allt som oftast – och från olika håll – att satsa på välfärdens kärna. Det är att slå in öppna dörrar. Även om arbetslösheten nu gör att vi får färre skattekronor att fördela, är prioriteringarna och fördelningen densamma. Nio av tio skattekronor går till vård, skola och omsorg.
Det råder inte bara okunskap om hur stor del av skattepengarna som går till vår gemensamma välfärd. Vi vet sedan tidigare att åtta av tio svenskar dessutom tror att det satsades mer resurser på välfärden förr än i det gör dag. I verkligheten är det precis tvärtom. Kostnaderna ökar konstant i takt med att medborgarnas krav och förväntningar blir högre. Mellan 1980 och 2005 ökade kostnaderna (i fasta priser) för den gemensamma välfärden i kommuner och landsting med 50 procent.
Vi står alltså inför en utveckling som inte handlar om politikernas nedprioritering av kärnverksamheterna, utan om hur vi ska ha fortsatt råd med den nivå som medborgarna kräver.
Synovates undersökning visar också att en av tre faktiskt inte ens känner till att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. Det är oroande. Det innebär i praktiken att en tredjedel av svenskarna inte vet vad de röstar om när de röstar i kommun- och landstingsvalet. Det innebär också att man inte känner till på vilken politisk nivå man kan utkräva ansvar och vilka möjligheter man har att påverka i dessa frågor.
Möjligheten till påverkan i kommun- och landstingspolitiken sträcker sig längre än bara till valet av representant till fullmäktige. Med 44 000 förtroendevalda i kommuner och landsting finns en närhet till de lokala politikerna som saknas på riksnivå. Det är lättare att ta kontakt med sin lokalpolitiker, som man delar med 178 andra medborgare, än med sin riksdagsledamot som man delar med 26 000. Det är den närheten som är styrkan i lokalpolitiken. Det är en demokratisk fördel att ha nära till besluten när det gäller vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.
Information och kunskap är essentiellt i en demokrati. Om människor baserar sin uppfattning på felaktiga antaganden så är det svårt att föra den konstruktiva diskussion som krävs för att utveckla samhället i rätt riktning.
Som politiker har vi en stor del i detta informationsansvar. Vi måste mer aktivt informera våra invånare om vilka beslut som fattas på deras uppdrag, på vilka grunder och hur resurserna fördelas. Det duger inte att sitta och vänta på att invånarna själva ska gräva fram informationen om hur deras skattepengar används. Här finns mer att göra.
Lika viktigt som det är med korrekt information och kunskap för att en demokrati ska fungera – lika farligt är det när osanningar och myter får fäste. När medborgarnas intresse och engagemang får vika för en felriktad ilska, baserad på felaktiga grunder. Det skymmer sikten och omöjliggör en vital och väsentlig diskussion om hur vi vill utforma vårt samhälle och vår gemensamma välfärd.
Det är hög tid att ersätta dessa myter med fakta. Först då kan vi föra en balanserad, framåtriktande och konstruktiv dialog om vilken väg vi ska ta och varför.
Opinionsundersökning publiceras i "En fråga om demokrati"-tidningen som SKL lanserar under Almedalsveckan. Läs mer om En fråga om demokrati.
Gör dina utspel här. Ange vilken dag det ska in och vi fixar resten. /Red
Kön och kött ignoreras hos klimativrarna.

Varning för Göran Hägglunds förakt för minoriteter och avvikande

Allians för Sverige har misskött integritetsfrågorna
Av var och en ett reaktionärt profilområde...

Vi i Allians för Sverige måste sätta stopp för kulturdekadensen

Reinfeldts arrogans fördjupar krisen!

Sverige har i KD-ledaren fått en Kultur-Hulk

Barbiedockor bättre än genuspedagogik

MUF:s ordförande: Vi moderater har skapat ett massavlyssningssamhälle

Vi gröna står upp för integriteten

Debattingen är ett bra och kul initiativ för barnen

Göran Hägglund låter inte barn vara barn
Landsbygdens Rena Fördärv i Almedalen

Mikrobloggandet gör det omöjligt att bluffa i Almedalen
"Ett minimikrav på rörelsen är att den rör sig."

Rekordansökningarna till Afghanistanstyrkan visar att vår politik har stöd

Rick Falkvinge håller sitt Almedalstal
Vapenhandel - ett medel för fred och demokrati?

Den populistiska jakten på ungdomar förstör politiken

1 juli 2009 blev dagen då högerns hegemoni fulländades
Debattingen ett bra och kul initiativ för barnen

Integritetsdebatten är skadligt grabbig

Den rödgröna fastighetsskatten slår mot fel personer

Så vill vi socialdemokrater förändra Stockholm

Almedalsdagiset "Debattingen" skadar barnen

Dags att erkänna att även centerpartiet svikit i frihetsfrågan på nätet

Oppositionens förslag innebär dramatiskt höjda utgifter för hushållen

Oppositionens uppgörelse om fastighetsskatten ett strategiskt misstag

Björklund borde medge att han har haft fel i fildelningsdebatten

Folket i Almedalen vet att handskas med den sociala medierevolutionen
Almedalen måste uppdateras mot det nya politiska landskapet
Vem pratar om ungas bostadsbrist i Almedalen?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




25 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Hur många procent av skatteintäkterna går till att betala ränta på statsskulden?
Jo, det stämmer kanske. I den kommun där jag bodde tidigare håller man sig med fem skolstyrelser med vidhängande kanslier. Det räknas alltså som skolkostnader.
Jag är i ringa grad konsument av sjukvård, men för flera år sedan kördes jag i ambulans till akuten på universitetssjukhuset i Lund. Det var kramper och någon befarade kärlkramp eller infarkt. Jag fick vänta i nio timmar innan jag gick därifrån. Under en tid under denna vistelse på en brits lugnade det sig och jag gick en runda.
Sedan en runda till i korridoren. Då satt hela personalen fortfarande och fikade.
Vid en trafikolycka för länge sedan skadades min högra axel. Jag sjukskrevs eftersom skadan allvarligt försvårade mitt arbete. Jag remitterades runt en tid och när jag så småningom kom till specialist ansågs skadan för gammal. För riskfyllt med operation.
Dessa är alltså erfarenheter från små kontakter med sjukvården.
De medborgare som har behov av tätare kontakt än så, kan berätta mer. Vårdbudget kanske. Men till vård?
Genom att selektera urvalet kan man visa vad som helst, Anders Knape.
Alla normalinformerade vet att den utan jämförelse största posten skattekronor går till "transfereringar", dvs pengar som betalas ut till människor för att de inte ska arbeta.
Två tredjedelar av statsskatten går till "transfereringar". Det vore hederligare av dig att erkänna det istället för att försöka låtsas som om statliga skatter inte räknas.
Jag tror inte på dig Anders Knape, inte förrän ni visar källa i dina påståenden, det är ju tyvärr så att ni politiker ljuger hela tiden.
Gärna visa i histogram var pengarna går och detta borde givetvis varit offentligt för länge sen. kommentarer till staplarna som förklarar varför ni lagt pengar där osv. Detta är något som krävs i allas andras vanliga arbete så varför krävs det inte av er?
Mvh Niklas P
Det är möjligt att stor del av skatterna går till välfärden, men vad får vi för pengarna egentligen?
Det dras in mer och mer på alla verksamheter samtidigt som vi betalar mer och mer i skatt. Det är nog den ekvationen som väljarna inte tycker om.
Så då kan vi sänka kommun och landstingsskatten skatten med 10 procentenheter (de siffror du redovisar tyder på att 11,2% av skatten inte går till kärnverksamheten). Vad gött det innebär ju att jag skulle kunna få ett par tusen mer i plånboken varje månad.
Sedan skulle jag vilja ställa samma fråga som Hans Gustavsson, vad kostar vår stadsskuld?
Det är väl inte märkligt eller något att förvånas över att folk inte känner till att lejonparten av skatten går till välfärdstjänsterna vård, skola och omsorg. Den massiva propagande som högerns och delar av näringslivets organisationer som "Nya Välfärden" och andra bedrivit har ju målat upp nidbilder av skatten. Kanske är et dags att faktiskt tala om att de skattesänkningar som den nuvarande högerregeringen pläderar för faktiskt inebär et direkt hot mot kvalitén i välfärden - det vgfill säga försämringar i den vård, skola och omsorg som är tillgänglig för alla. För en mycket liten minoritet kan skattesänkningarna vara tillräckligt stora för att de ska kuna köpa sig heltäckande privata sjukförsäkringar, men för majoriteten av folket blir vården sämre. Det högern alltid talat för finns i dagens USA där miljontals människor står utan tillgång till bra sjukvård. När Obama nu försöker införa en för alla gällande sjukförsäkring skriker den amerikanska högern i högan sky och använder alla lobbymedel de har för att stoppa förslaget. Att få en allmän sjukförsäkring skulle ju kräva lite högre skatt från människor som faktiskt har råd att betala. Medan man nu i USA har en president som insett värdet av att utveckla välfärden har vi i Sverige en höger som gör vad den kan för att så långt som möjligt genom privatiseringar och höjda avgifter avveckla den.
Hans, robjoh: http://lmgtfy.com/?q=statsskuld+r%C3%A4ntekostnad+2008
@Också (S)-märkt
Läs artikeln igen så ser du att det är kommunen/landstinget som står för vård,skola,omsorg och inte staten. Regeringen har inte sänkt den kommunala skatten.
|
Blir så trött på människor som tror att Obama är mer vänster än Alliansen. Jag kan lova dig att i nästan alla politiska frågor står våra högerpartier ganska långt mer traditionellt vänster än vad demokraterna i USA gör så du behöver itne oroa dig för att alliansen ska avskaffa gratis sjukvård i Sverige....
Det väsentliga är ju inte hur mycket som "går till skola och omsorg" utan hur mycket skola och omsorg det faktiskt blir av pengarna.
Vi betalar mer och mer i skatt men det är svårt att se kvaliteten höjs.
Jag vill bestämmer mer själv om hur min vård och mina barns skola ska se ut. Som det är nu finns ofattbara ineffektiviteter i skola och vård.
Ifall man försökte få bort budgetstyrningen till att börja med så skulle mycket vara uppnått... att en enhet som gör av med alla budgeterade pengar belönas genom att få samma budget nästa år och en enhet som gör av med mindre pengar bestraffas genom att få lägre budget är helt absurt.
Dvs
var slösaktig och få möjlighet att behålla jobbet, i bästa fall kanske det till och med blir pengar över att anställa en till så man får mindre att göra.... och det är många inom den offentliga sektorn som har så lite att göra så att de mår dåligt av det. (även om det finns en del inom vården som har för mycket att göra)
eller
var ekonomisk och förbered dig på att säga hejdå till någon av dina kollegor. Och tack vare LAS (som vi knappast lär bli av med före 2014 tidigast, men knappast troligt det heller), så är det den färskaste som får gå först, dvs den person som i normala fall är mest drivande i en organistation är den som har mest att förlora på att vara effektiv.
Vore det inte lämpligt ifall de anställda kunde få (varning för full ord :P ) bonus ifall de gjorde av med mindre pengar än budgeterat... tror SACO hade något sånt förslag för ett tag sen. Då skulle det bli lite mer som ett företag där det faktiskt lönar sig att vara effektiv, för då säljer man mer än konkurenterna och får därav, kanske inte bonus, med åtminstone behålla sitt jobb.
Gissningsvis har Anders Knape inte en stapel med slöseri i sitt diagram, saledes klassas sadana kostnader ju ocksa som kärnverksamhet. Mona Sahlins Toblerone stod väl inte heller under "Inköp av Choklad".
Det är väl ingen i debatten som pastar att majoriteten av pengarna gar helt officiellt till tex Monster Truckracing. Däremot gar de ju de factor till Hattmuseer, Bowlinghallar och nu senast till att subventionera i byggbolag i Södertälje. Dvs problemet är slöseriet inom kategorin "kärnverksamhet" plus de 10% som enligt Anders Knape själv gar till okänd destination.
Anders Knape har huvudet på spiken.
Vet dock inte mo hans isffror stämmer till fullo. Men att svenskarna är utan nskap visas av kommenterna til ahns inlägg som står här ovanför. Folk vet inte skillnaden mellan primärkommuner, landstingskommuner eller staten. Skulle nog sätta en en pilsner i en dirketdebatt med berörda på att de flesta inte vet vilka det är som är huvudman för länsstyrelsen - primärkommunerna, landstingskommunerna eller staten
Tyvärr har nog Knape rätt i att många inte förstår hur "välfärden" finansieras. Alltför många tror t.ex. att de bara betalar runt 30% i skatt, vilket skulle betyda att de varken betalade arbetsgivaravgifter, moms eller andra pålagor. Efter att ha konstaterad detta övergår Knape då till att lägga ut socialistiska dimridåer för att dölja sin organisations inkompetens. Som flera tidigare kommentare konstaterat är ju det viktigaste vad vi faktiskt får för pengarna, inte hur mycket det kostar. Det Knape beskriver är just budgetstyrningens vansinne. En verksamhet som kostar dubbelt så mycket behöver faktiskt inte med nödvändighet vara dubbelt så bra, men med Knapes budgetperspektiv är det en sanning.
Vi svenskar dignar under världens tyngsta skattebörda, speciellt kännbart är detta för låg och medelinkomsttagare som får se drygt hälften av sitt arbetes värde tvångsförvaltas av politiska klåpare som Knape, och trots denna groteska skattebörda har vi långt ifrån världens bästa "välfärd".
Det var det bästa jag läst på väldigt väldigt länge. Sett ur ett demokratiperspektiv.
Våra entreprenörer i demokrati "politikerna"verkar inte ha behov av att alltför mycket arbeta för upplysning i grundläggande frågor, frågor som kan få hela skeppet att gunga.
Av den anledningen tycker man det är bra att skilja på inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Detta trots att både arbetsgivaravgifterna och inkomstskatterna arbetas ihop av arbetstagaren. Och detta trots att alla dessa pengar går till samma mottagare nämligen, stat, landsting och kommun.
Och skulle man lägga ihop dessa skatter som arbetstagaren arbetar ihop så kanske vi hamnar på 70%-90% ( någon kanske kan den exakta siffran) av vad arbetstagaren arbetar ihop. En vetskap som politikerna tycks vilja behålla för sig själva, varför inte kalla arbetsgivaravgiften för var den är, nämligen en skatt på vad arbetstagaren har i bruttolön.
Clas Persson Strängnäs
O hur måga procent går till "bekanta" till beslutsfattarna som får uppdragen av kommunen genom "upphandling"....
M Gren
Tack for artikeln
Om folk bara visste hur det mycket det kostar att gora t ex en magnetrontgen , eller vad EN dag pa sjukhuset kostar skulle folk visa mer respekt till de skatter vi betalar!
Det är en sak som du har glömt att nämna;Välfärden i Skandinavien,eller här i Sverige har inte ENDAST med inkomst- skatten och göra!
Hela världen betalar inkomst-skatt,men har däremot inga bekvämligheter som man är van i Skandinavien!
Varför nämner du inte till folk;
Sluta röka(tobak skatt)
Sluta dricka(sprit,vin,skatt)
Sluta köra(bensin skatt)
Sluta äta(livsmedel moms)...då är man helt färdigt med välfärden i Sverige?!!!
Mmmmm....Är det något som jag har glömt?!
Skatte pengar är allt skatt man betalar..försök att ta bort allt dessa skatter sedan vi får vi se om du kan skriva så "pretty" och ren om så kallade "okunninga" medborgare om välfärd systemet!
Du, Jonasson, det där är strunt.
En normalinkomsttagare betalar cirka 2'000 i månaden i landstingsskatt men trots det förmår inte landstingen tillhandahålla t.ex. magnetröntgen i tid. Efter en knäskada fick min far en remiss till magnetröntgen i Umeå, men väntetiden var över 3 månader, de kunde inte ens säga när han skulle bli kallad. Som tur var hade far en privat sjukvårdsförsäkring genom sitt arbete, som tydligen hade kostat 210:-. När han så kontaktade det privata försäkringsbolaget blev han strax uppringd av en röntgenklinik i Stockholm som frågade när det passade för honom att komma. En tid bestämdes och på utsatt tid kom en förbeställd taxi och skjutsade till flygplatsen och på samma sätt taxi till och från röntgenkliniken. Alla resor bekostades av försäkringen, men för att komma till vårdcentralen hande far alltid varit tvungen attbekosta taxi själv eller be vänner om skjuts. Efter röntgen konstaterades att benfragment lossnat i knäet soch skadat mjukdelar och därför riskerade svåra komplikationer. Den private ortopeden i Umeå bedömde att operation var nödvändig och far skickades till Sophiahemmet där knäet opererades. Drygt en månad efter den första kontakten med den private ortopeden var knäet opererat och kart och rehabiliteringen kunde påbörjas. Landstingen har under denna tid aldrig avhörts.
Vad tycker du gav mest valuta för pengarna, privat eller politikerstyrt?
"Kostnaderna ökar konstant i takt med att medborgarnas krav och förväntningar blir högre. Mellan 1980 och 2005 ökade kostnaderna (i fasta priser) för den gemensamma välfärden i kommuner och landsting med 50 procent." skriver Anders Knape. Men kan han då svara på varför dessa verksamheter just under denna period ständigt befinner sig i finansiell kris? Varför sker hela tiden nedskärningar och absurda försämringar av kvaliteten? Vad är det egentligen som ökar - är det inte snarare demografiska förändringar, övervältring och en kostnadsökning som vida överstiger de ökande prestationerna som vi ser i statistiken?
Varför skulle vi ha något hopp om att det blir bättre i framtiden? Snarare kommer denna ständiga kris bara att bli värre och värre om vi inte tänker i nya banor.
Slutligen bör Anders beakta hela skattetrycket och transfereringarna.
@ A.Jonsson
Håller med helt sjukt ... privat vård fungerar knappast
men problemet ligger inte där, det är att ingen bryr sig om mer än bara deras budget . Politikerna tar nämligen inget annsvar för hela sammhället.
Om du tex måste vänta i 3 månader för röntgen för att röntga käet. Vad kostar inte det i sjukskrivning men det är ju inte landstingets problem o de är där problemet uppkommer. Det är därför sjukvårds / försäkringskassans kostnader är så stora, det skall gå på samma budget.
Slö vård = dyr vård
M Gren
Va? Visst, kommuner och landsting spenderar säkert 90% på välfärd, men statsbudgeten gör det inte. Statsbudgeten får ungefär 800 miljarder, mot kommunernas 500. Av det spenderas bara runt 70 miljarder på skola och 55 på sjukvård. Så siffran ligger rätt nära de 40% som nämns i början av artikeln...
@#20 A.Jonsson
Surt. För mig tog det två veckor och allt gick smidigt.
30% kommunal skatt är en droppe i havet av det totala skattetrycket. Resten används definitivt inte till skolan.
Very informative and helpful article,also see how nice walk in tub how do you think of it?walk in tubs I am going to get one for youwalk in baths it is one great gift for your parentswalk in bathtubs today I find new thing likesafety tub is it really useful?vasche con sportelloI am testing it and getting result vasca per
disabilithe result is greatbaignoire à porte no leakage baignoire avec porte just like what it say Badewanne mit Tür safety is the most important Vasche per Disabiliindependent living ,isn't it good?Vasche per Anziani e Disabili