Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Göran Linde om Fritt forum

Vad sekulär humanism är

I diskussionen om Humanisternas kampanj har det förkommit att ateism likställs med religion och att  Christer Sturmark framställs som ateismens påve. Det finns vissa likheter i intresseområden mellan religionens företrädare och humanisternas men skillnaderna i sättat att närma sig frågor är avgörande.


Om författaren

Jag är pensionerad professor i pedagogik, bor i São Marcos da Serra i Portugal, har arbetat med bistånd i olika kulturmiljöer i Afrika och Asien och mött många religiösa företrädare. Jag har handlett avhandlingar  om förvärv och lärande i livsåskådningsfrågor.

Att kalla ateism en slags religion eller likna humanister vid religiösa är fel. Likheterna i intresseområden är att båda intresserar sig för livsåskådning, för världsbilder och för hur vi vägleds att leva våra liv.

De avgörande skillnaderna är att sekulära humanister tar ställning i livsåskådningsfrågor genom kritiskt granskande och prövande resonameng om rätt och fel, ont och gott och diskuterar konsekvenser av olika uppfattningar. Religiösa utgår från bud uppifrån på ett dogmatiskt sätt även om det finns olika öppenhet i förhållande till dogmer. Sekulära humanister grundar sin världsbild i vetenskap och beprövad erfarehet, inte i icke prövbara trosuppfattningar. Jag har hört humanister kallas "vetenskapsfundamentalister", vilket är en grav missuppfattning. Inom vetenskap gör man inte anspråk på slutgiltig sanning utan på för tiden mest underbyggda uppfattningar grundade i systematiskt, metodiskt sökande och kritiskt prövande av utgångspunkter, frågeformulering, metod och resultat. Man är medveten om att dagens uppfattningar kan komma att nyanseras, kompletteras, revideras eller rent av kullkastas. Inget sägs som inte kan utsättas för kritisk prövning. Detta är motsatsen till fundamentalism och dogmatik och motsatsen till religiösa troduppfattningar, i vilka det vurmas för det oprövbara och ändå finns sanningsanspråk.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8393

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

”Religiösa utgår från bud uppifrån” är ett påstående med begränsad giltighet. Vanlig är även tron på en röst inifrån.

Då tar man ställning i livsåskådningsfrågor genom kritiskt granskande och prövande resonemang om rätt och fel, ont och gott och diskuterar konsekvenser av olika uppfattningar. Man anser då, att man har skapat något i sig själv, som man kan diskutera med.

Idéer om samvetet, som det kallas, och vad det egentligen är, har påverkat många riktningar i kyrkan och orsakat häftiga strider. Idag är idébärarna varken enhetliga, välorganiserade eller aggressiva. De kan "se ut" eller tro på många sätt.

Somliga kan inte tro, såsom Goran Linde anser att religiösa skall tro, utan de representerar också en motsats till fundamentalism och dogmatik.

Permalänk | Anmäl #1 Christer Brodén, 2009-06-28, 22:15

utifrån den erfarenhet jag har av religiositet - så är tydligen min tolkning av detta fenomen något helt annat än vad som brukar framföras här på newsmill bl a . för mej är religiositet något i stil med Augustinus bekännelser - eller något som finns inuti en människa - något oförklarligt - egentligen omöjligt att sätta ord på - Detta tal om att det skulle handla om dogmer - ja då handlar det om andra erfarenheter - som i alla fall jag personligen i mitt lilla privata liv - kanske då mest inre liv - och oxå kanske med utgångspunkt från de föräldrar jag har/hade gav mej som något självklart - och ordet dogm har aldrig förekommit i mitt sätt att tänka eller uppleva ... jag begriper helt enkelt inte detta anändandet av ordet som Humanister använder mot människor som inte anslutit sig till organisationen med stort H - alltså den nya betydelsen av humanister - inte den innebörd som hittills varit gängse... Tidigare kunde väl nästan vem som helst känna sig hemmahörande i detta som humanism och humanist/er stod för - but nowadays - is it so? (Jag tänker bl a på Rolf Ersson som gick ur *humanisterna* med stort H - ty det var inte vad det enligt gängse hittillsvarande språkbruk kunde antas vara utan något helt annat. Jag har prövat utsagorna och kommit fram till att i alla fall för mig - liksom för Rolf Ersson - levde namnet med stort H inte riktigt upp till förväntningarna - Jag har dock aldrig ens blivit medlem...

Permalänk | Anmäl #2 Marianne Johansson, 2009-09-06, 18:20

Göran Linde, du har en mycket fyrkantig inställning till religiösa människor. Precis som Humanisterna och Sturmark.

Så här enkelt är det inte: "Religiösa utgår från bud uppifrån på ett dogmatiskt sätt även om det finns olika öppenhet i förhållande till dogmer. Sekulära humanister grundar sin världsbild i vetenskap och beprövad erfarehet, inte i icke prövbara trosuppfattningar".

Det är en mycket naiv skildring av "två" livsåskådningar. Religiös kan man vara på många sätt och de s k sekulära humanisterna grundar en del av sin "tro" på förvrängning av fakta eller ren lögn, vilket också religiösa kan göra.

Och Linde, här är du inte professor och expert på det här området.

Permalänk | Anmäl #3 Tommy Wingren, 2010-02-18, 16:11

The story comes with a young man.chat siteleriHe comes from a small town.chatHe goes to the prosperous city New York.güzel sözler He is ambitious to own a big house,yonja a luxurious car. He has the confidence that one daysohbet/adana sohbet/netlog sohbetnetlog his dream will come true. He imagines the daykızlarla sohbet sohbet etmirc indir/mirc indir He tries his best to. One day,flip chatchat roulettechat roulet his entire dream comes true. He comes back home.He picksdini sohbet up his wife to the big city. He was invited to the party.muhabbetsohbet He brings his wife to take part in the partyHis workmates were disappointed for hisseviyeli sohbet old wife.His wife was also very sad thatgüncel haberler she want to go back to the town.Chat/sohbet He knows that today hesohbet odaları owns so much fortunate is from his tender and kind wife from many aspects. The reason why she looks old is because of him. He do not want his wife go back. He wants her live with him together. He want her suffer so much miserable life as before. While, he was so handsome is totally different from his wife. He wonders chat siteleriislami sohbetsohbet odalarıand considers one day after one day. Soon, the day is drawing near. iyinet frmtr trkygnclr webmaster seo yarışmasıHe doesn’t know what he could do to leave his wife. Suddenly, an ideaforumforum siteleri toplist eklecomes into mind.He goes to the .the price of the jewelry, then he puts his money film izle - dizi izle - mp3 indir -mp3 dinle - dizi izle - yabancı dizi - lig tv izle - on the counter with the twice price./chat/burmeh yaza lida fx15 biber hapı ile formda girin//zayıflama lida fx15 ve biber hapı zlfvbh/travesti

Permalänk | Anmäl #4 MuratCann, 2010-07-16, 15:26


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.