Sommar på Newsmill:

Dagens sommarskribent: Marie Plosjö - rätten till min kropp

Jag vill skriva om detta, eftersom så många tror att det är självklart att den som blivit utsatt aldrig klandras. Men jag vet av egen erfarenhet att den som utsätts ständigt måste förklara sig, skriver Marie Plosjö.


Om författaren

Marie Plosjö är fotomodell och dokusåpastjärna. Hon bloggar på www.improveme.se/marieplosjo

"Dörren är låst." Det var de ord jag hörde yttras till mig den dagen jag blev våldtagen vid 18 års ålder av min bästa killkompis. Det var inte förrän då som jag förstod vad som höll på att hända, men jag ville fortfarande inte tro det. Eftersom han var min bästa killkompis trodde jag att han skulle vara lyhörd för mina önskemål. Nu var han inte det och när jag sent på natten lämnade hans villa kände jag mig helt tom. Jag visste knappt om jag skulle tro på mina egna känslor. Ni kanske undrar varför? Jag skrek inte, jag slogs inte, men jag protesterade kraftigt. Jag blev fasthållen, men jag klandrade mig själv.

Efteråt mådde jag väldigt dåligt och min mamma försökte få reda på vad det var som hänt. Jag berättade vad som skett, men samtidigt skyddade jag min "vän". Jag sa att han haft en väldigt jobbig barndom med en mamma som gjort honom väldigt illa. Jag tyckte synd om honom. Min medkänsla för den person jag trott mig lärt känna satt kolliderade med min nya upplevelse av samma person.

Mina föräldrar blev vansinniga och mamma satte sig i bilen för att köra till honom. Jag kastade mig på motorhuven av bilen för att hindra henne och jag grät: "Snälla, åk inte dit!"
Jag bönföll henne att inte åka och till sist så lyssnade min mamma och gjorde som jag ville.

Jag åkte till sjukhuset och blev undersökt. De frågade om jag ville anmäla händelsen. De avrådde mig dock från att göra det eftersom en anmälan oftast leder till att den som blivit utsatt får genomgå en ännu värre behandling i en rättsal. Frågan var om jag verkligen var så stark att jag skulle klara av att gå igenom hela händelsen ännu en gång. Min mamma frågade mig, men förklarade för mig att det säkerligen var sant så som läkarna sagt. Det skulle bli svårt om än inte svårare att gå igenom allt som hänt igen och dessutom bli ifrågasatt som jag själv vore den som gjort något fel.

Jag visste att jag inte skulle orka se min forne vän i ögonen. Tidigare samma kväll som han förgrep sig på mig hade han berättat att han blivit anklagad för våldtäkt av en annan tjej. Hon hade anmält honom men fallet hade blivit nerlagt. Han beklagade sig och sa att hon ljög och jag sa att anklagelsen lät helt vansinnig. Inte skulle min bästa killkompis vara kapabel till en så fruktansvärd handling. Inte kunde jag veta att jag bara några timmar senare skulle utsättas för vad han antagligen hade gjort med den andra tjejen. Detta hade jag i bakhuvudet när läkarna och min mamma frågade mig om jag verkligen skulle orka att ta mig igenom allt igen och jag svarade: "Nej, jag vill bara glömma och gå vidare".

Det var tyvärr inte den enda gången som jag blev utsatt för sexuella övergrepp. När det hände igen var jag tvungen att slåss med mina egna demoner som gärna ville klandra mig själv.

Jag kämpar fortfarande med tunga tankar och mörka mardrömmar där jag inte har kontrollen över min kropp. Jag läser alla självbiografier jag kommer över som handlar om övergrepp av olika slag. Jag vill förstå mina egna känslor och reaktioner. Jag har valt att samarbeta med Melissafonden som är en kvinnorättsjour.

Att valet tillslut blev Melissafonden berodde på att jag från början vände mig till Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige för att säga att jag gärna ville sjänka en del av mina intäkter till deras organisation. När jag ringde en av ROKS ansvariga var hon mycket positiv. Jag fick höra hur fantastiskt initiativ det var från min sida och hur mycket de önskade att fler kunde komma på samma idé. De sa att de gärna ville att jag skulle medverka i deras tidning. Jag blev självklart väldigt glad över att höra detta, jag kände mig lycklig över att kunna göra något för andra kvinnor i nöd.

Kort därefter lät man mig dock förstå att de inte ville synas alls i samband med mig.

Jag kände mig väldigt kränkt och mådde dåligt i flera dagar. Var det mina tidigare lättklädda bilder som de inte ville förknippas med? Var inte alla kvinnor, oavsett bakgrund, välkomna att bidra till en organisation som ska  

skydda utsatta kvinnor?

Många gånger har jag upplevt hur min omgivning ansett att det varit mitt eget fel när jag utsatts för övergrepp. Enligt många har jag mig själv att skylla eftersom jag medverkat i lättklädda tidningar. Men ingen som blir utsatt för övergrepp får skylla sig själv!. De flesta våldtäkter begås av personer som offret känner. Jag har ofta fått höra: "Det är ju mycket värre att bli våldtagen av en okänd person än någon som man känner".

Jag vill nog påstå att det är lika hemskt. En människa som blir utsatt för ett övergrepp av någon som de inte känner är förmodligen mer rädd för sjukdomar, men en människa som kan förgripa sig sexuellt på någon de känner kan vara kapabel till mycket. Om en människa som man tror sig känna från en stund till en annan förändras blir rädslan förmodligen lika stor. Att en människa som man håller av och som man litat på gör något så hemskt skadar en in i själen. Själv har jag otroligt svårt att lita på killar.

Jag vill skriva om detta, eftersom så många tror att det är självklart att den som blivit utsatt aldrig klandras. Men jag vet av egen erfarenhet att den som utsätts ständigt måste förklara sig:
- Varför slog du inte?
- Varför skrek du inte?
- Varför anmälde du inte?
- Hur kunde du förlåta honom?
- Hur kunde du träffa honom igen utan att göra något?

Hur vi människor reagerar vid chock är aldrig lätt att veta eller förklara. Det är ett slag i ansiktet att känna sig misstrodd när man vet vad som hänt och genom frågorna får händelsen upprepad gång på gång i sitt inre.

Jag anmälde ett senare sexuellt övergrepp flera år efter händelsen. Att jag från början inte anmälde berodde på diverse hot och att jag var rädd så jag valde att istället blicka framåt och försöka glömma. När jag flera år senare hörde hur killen som förgripit sig på mig spred illasinnade rykten om mig brast mitt tålamod. Jag anmälde honom, men precis som läkarna varnat mig vid när jag var 18 år och våldtagits ansåg inte åklagaren att de kunde styrka en händelse som skett utan vittnen.

Att jag anmälde händelsen var förmodligen det bästa jag gjort, även om det inte kom upp i rätten. När jag anmält det som hänt mådde jag otroligt dåligt. En förundersökning inleddes som gjorde att jag inte fick prata eller försvara mig när den höll på. Förundersökningen tog två år och under den tiden florerade så mycket rykten om mig som inte stämde. Vid åtskilliga tillfällen tappade jag tron på mänskligheten. Människor i min omgivning valde att försvara min förövare, trots att de omöjligt kunde veta vad som hänt, eftersom de inte var närvarande.

Det positiva var att jag äntligen kunde berätta hela historien för någon. Utan några förskönande detaljer. Många av de saker som jag själv hade hatat mig för och som jag kände stor skam över fick en helt annan innebörd när händelserna fördes fram i ljuset. Jag förstod att jag inte kunde klandra mig själv för att en annan person tagit sig friheter med min kropp mot min vilja. Jag började förlåta mig själv. Även om jag fortfarande har ett sår att läka så känner jag mig starkare än på länge.

Jag vill råda alla tjejer som blivit utsatta för övergrepp att anmäla händelsen. Oavsett om det rör sig om en pojkvän, vän, familjemedlem eller en okänd förövare. Oavsett om ni haft sex tusen gånger, men vid ett tillfälle sagt nej. När någon gör något mot en människas vilja sätter det spår oavsett om vi väljer att blunda för det för stunden. Genom att anmäla händelsen tvingas vi att konfrontera vår rädsla/skam och vi tvingas att bearbeta det mörka som vi så gärna vill glömma. När eller om jag får barn vill jag vara tydlig med att lära dem att de äger rätten sin egen kropp. De ska bara få krama och pussa personer som de själv vill ge ömhetsbevis. Aldrig för att bara göra någon annan glad. Ingen blir glad för kärleksbevis om de inte är äkta från hjärtat. Vi äger rätten till vår egen kropp.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8303

30 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kvinnor ska aldrig behöva "skylla sig själva" om de blir våldtagna. De ska heller inte vid rättegångar behöva utsättas för förnedrande korsförhör och smutskastning som fokusear på utmanande klädsel, dryckesvanor, sexuell vandel osv av gärningsmannens advokat.
.
Däremot krävs det i ett rättsamhälle bevisning och en kvinna som inte anmäler direkt, som inte låter dokumentera skador, dna, sädeesvätska osv kan inte påräkna påföljd för gärningsmannen enbart genom att vädja till allas vår avsky mot våldtäktsmän i största allmänhet. Svenskt rättsväsende kan inte döma med utgångspunkt endast från symapti med offret utifrån historier som den Plosjö berättar ovan. Politisk korrekthet får inte medföra att våldstäktsdomar blir en fråga om enbart offrets trovärdighet. Vår vilja att fälla våltäktsmän får inte medföra att vi tummar på bevisbördan och accepterar att också en och annan oskyldig man döms. Hur illa vi än tycker om dessa brott måste grundläggande rättsvärderingar som "hellre fria än fälla" och "vara bevisat utom allt rimligt tvivel" gälla även här. Tendensen är dessvärre att så inte är fallet.

Permalänk | Anmäl #1 Mats Dagerlind, 2009-06-23, 11:30

Amnestys attitydundersökning om var gränsen för våldtäkt anses gå.
http://www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/(sidor)/5C80778C1E127E97C12574C5002ECF4D/$file/Var_gar_gransen.pdf

Artikel i SvD om omfattningen av oönskat sex bland unga män och kvinnor
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2870403.svd

Att många verkar resonera som artikelförfattaren antyds av att år 2006 skattades antalet sexbrott till 185 000 medan antalet anmälda sexbrott var 10.9 % av dessa.
NTU 2006 Rapport 2007:14 sid 65.
http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=4...

Våldtäkt - när offret får skulden. Intervju med Katarina Wennstam
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=172&module_instance=12

När våldtäkt blev kvinnans fel. Ett historiskt perspektiv
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=227&module_instance=12

Josefine Grändes krönika: Jag kallade det aldrig för våldtäkt
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=655&module_instance=12

Misstro möter våldtagna kvinnor
http://www.boj.se:81/index.pl/christian_diesen2

Felaktiga föreställningar om falska anmälningar gör att de mest utsatta kvinnorna sviks.
http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=8190

Permalänk | Anmäl #2 Niclas Kuoppa, 2009-06-23, 11:45

Bra kommentar, Mats Dagerlind.

Skuld måste bevisas för det finns människor som ljuger om t.ex. övergrepp på ett så trovärdigt sätt att det är omöjligt att avslöja.

Tvivlet på om det var en våldtäkt kommer sig av dessa lögner vilket naturligtvis är frustrerande för den som verkligen blivit utsatt och sen inte blir trodd, men det är följaktligen ojust att ge sig på de som tvivlar för det finns goda skäl för tvivlet.

Genom att lära av sina misstag och tänka sig för kan man dock minska risken för att bli utsatt för övergrepp och öka möjligheten att kunna bevisa övergrepp om det skulle ske ändå.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2009-06-23, 12:25

Ett nytt försök med Amnestys attitydstudie "Var går gränsen? En attitydundersökning om våldtäkt." som utgår ifrån 2600 enkätsvar.
http://www2.amnesty.se/externt/aiglobal.nsf/(sidor)/5C80778C1E127E97C12574C5002ECF4D/$file/Var_gar_gransen.pdf

från sid 5:
"Över 96 procent av de tillfrågade anser att våldtäkt är ett stort eller ganska stort problem i Sverige.
Över 62 procent av de svarande uppger att de hyser litet förtroende, eller inget förtroende alls för det svenska rättsväsendet vad gäller våldtäktsoffers möjlighet att få rättvisa.
Drygt 20 procent av de svarande tycker att kvinnan har ett ansvar vid våldtäkt om hon klär sig och beter sig ”utmanande”.
Omkring en fjärdedel av de svarande anser att kvinnan har ett ansvar vid våldtäkt om hon flörtat och hånglat med mannen före våldtäkten.
Var femte person tycker att kvinnan har ett ansvar vid våldtäkt om hon inte gör fysiskt motstånd eller skriker.
Var femte person anser att kvinnan själv har ett ansvar vid våldtäkt om hon är påverkad av alkohol eller droger.
Mindre än var tionde person anser att det är en förmildrande omständighet vid våldtäkt om gärningsmannen är påverkad av alkohol/droger.
Drygt en av tio tycker att det är en förmildrande omständighet för gärningsmannen om han har ett fast förhållande med våldtäktsoffret."

Permalänk | Anmäl #4 Niclas Kuoppa, 2009-06-23, 12:44

Problemet är gigantiskt, i synnerhet i en rättstat. Få människor begriper hur det fungerar i rätten. Den som anmäler en annan person för ett brott är sas i rättsalen förövaren, den anmälde offret. I en rättstat, där staten har maktmonopol, står domstolen och staten enligt juridikens lagar på den anmäldes sida. Den som anmäler måste bevias för rätten att det står utom allt rimligt tvivel att det inträffade har hänt. Därför är försvaret experter på att ifrågasätta flickan som anmäler. Detta är den våldtagna oftast oförberedd på. Den som är det egentliga offret bli förövre, förövaren offret som är oskyldigt anklagad. Någon lösning har jag inte på problemet, för jag vill leva i en rättstat. Men det bästa samhället kan göra är att utbilda tjejer i ditta, ämnens heter rättshistoria och allmän rättslära. Detta borde vara obligatorisk utbildning. problemet är bara att kunskapen kan nyttjas av förövarna. Det gäller dock att aldrig ge upp, att anmäla, skaffa bevis och vara psyksikt förberedd. Du som är våldtagen begår i juridkens värld ett övergrepp på den åtalade. Den åtalade behöver inte vittna under ed, utan kommer göra allt som står i dennes makt för att klara sig undan. Att bli dömd för våldtäkt är en evig skam. Se till att gör frågan till en politisk fråga, rättsfrågor är på modet, och unga tjejer kommer inte få stöd från PP, de värnar integriteten på alla möjliga plan. KD får tjejerna nog inte heller ståd från, inte med Per Althin. Så hoppet står nog till Bodström samt justitieminister Ask, möjligen även centerpartiet och vänsterpartiet som börjat intressera sig för rättsfrågor. Blir det en valfråga kan åtminstone vissa förbättringar göras, inte så mycket med juridikens grundlagar, men väl med information och hur själva rättsprocessen och stödet ser ut. Lycka till, att tala om problemet är första steget.

Permalänk | Anmäl #5 Sven Svensk, 2009-06-23, 12:58

I den bästa av världar talar alla sanning. I den näst bästa har vi bevis som fäller förövaren. För att få en fällande dom måste alla kvinnor som män ( män blir också våldtagna) alltid anmäla brottet och inte tvätta av sig. Det kan tyckas vulgärt när det enda som hägrar är trygghet och tvål och vatten, men vi vill ha en mänsklig domstol där man enbart döms för brott som kan bevisas måste föräldrar lära sina döttrar och söner att anmäla omedelbart.

Idag finns "falska" våldtäktsanmälningar enbart för vinnings skull. Försäkringsbolagen betalar upp till 100 000 kronor och det enda som krävs är att våldtäkten är anmäld till polisen och att det startats en utredning. Ingen gärningsman/kvinna behöver ha hittats. Det är oacceptabelt! Med sådant förfarande urholkas rättsamhället.

Ingen kvinna eller man som blivit våldtagen ska känna skuld! Att någon har poserat naken betyder INTE att man önskar sig en våldtäkt som gage!
Alla har rätten till sin kropp!

Permalänk | Anmäl #6 Ramona Fransson, 2009-06-23, 13:19

Kritik mot Brås sexbrottsstatistik
http://www.dn.se/nyheter/sverige/statistik-om-sexbrott-opalitlig-1.861332

Moderata riksdagsmannen Mats G. Nilssons rapport om ansvar för våldtäkt och tvångsvård
http://www.matsgnilsson.se/filer/arkiv/en_rapport_om_valdtakter_med_foku...

Artikel i svd om rapporten
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2379207.svd

Katarina Öbergs avhandling från Uppsala universitet, 2005
http://info.uu.se/press.nsf/pm/svenska.kvinnors.idDC2.html

"Av 1335 tillfrågade kvinnor i åldern 18-74 år, hade tolv procent utsatts för sexuellt tvång någon gång under livet åtminstone en gång. Sexuellt tvång definierades av kvinnan själv. Av dessa hade hälften utsatts fler än en gång och den vanligaste formen av sexuellt tvång var vaginal penetration. Sexuellt tvång var negativt associerat med kvinnans sexuella funktion, framförallt orgasm, och med sexuell tillfredsställelse."

Permalänk | Anmäl #7 Niclas Kuoppa, 2009-06-23, 13:57

Ja, det är sant att man klandras då man blivit utsatt och inte haft förmåga att stå upp för sig själv. När människor inte förstår hur saker och ting sker, så kan de bli arga.
Och det kan faktiskt finnas något sunt i det, de vill inget illa, utan skaka om en , att man ska lära sig av erfarenheten.
Marie Plosjö , hoppas att du har möjlighet att prata med någon klok person som kan få dig att förstå att inte du behöver ta ansvar för alla andra och ta på dig världens problem.

Permalänk | Anmäl #8 Elisa, 2009-06-23, 19:49

Håller i grund och botten med, men...

Det finns ett problem med Svenska flickor och deras frigjordhet som inte existerar på samma sätt i t.ex England eller syd Europa.

Naivitet tillsammans med en acceptans av en ganska "extrem" sexuell frigjordhet, gör unga Svenska flickor till lätta offer, vare sig det gäller killar från andra kulturer här hemma, eller i på resa i andra länder.

Alla har ett visst ansvar för sig själva och de situationer man utsätter sig för, eller hur?

Därmed, ännu en gång, är det inte OK att begå övergrepp på andra!

Permalänk | Anmäl #9 Johan, 2009-06-23, 19:49

Mats Dagerlind har helt rätt i denna fråga. Självklart är det tråkigt det som hände dig, men om det är som du skriver att en del som kände både dig och din manliga vän litade mer på honom än dig så är det självklart att en rättegång kommer ha svårt att döma honom. Och så ska det faktiskt vara.

Ändå tycker jag att våldtäkt där skuld bevisats har alldeles för lågt straff i Sverige idag.

PS: Det skulle faktiskt vara intressant, rent akademiskt, att höra din manliga före detta väns sida av historien.

Permalänk | Anmäl #10 Stefan Siverud, 2009-06-23, 19:57

Försöker koppla ifrån.
Min hjärna blir trasig igen.
Du tänker inte. Du upplever.
Ett skrik inombords som aldrig tystnar.
Är det av sorg eller ilska?
Ett barn som gråter hejdlöst.
Självmord ses som enda utvägen ifrån alla mardrömmar och lidande.

För hur många är inte detta en verklighet idag?

Förövaren går ostraffad.
Offret är slagen i spillror.

Hur kan detta hända i dagens sverige? Varför hör vi inte mer om dessa hemskheter?

Blundar alla för verkligheten i hopp om att allt ska försvinna och lösa sig självt?

Permalänk | Anmäl #11 Dan, 2009-06-23, 21:46

Jag väntar med spänning på att specialåklagare Henrik Rasmusson åtalar Newsmill för all illegal länkning som sker här. Men vänta nu - Newsmill tillhör ju en stor mediekoncern, och dessa åtalas ju inte av svenska åklagare, de nöjer sig ju med att jaga privatpersoner.

Permalänk | Anmäl #12 Kerstin, 2009-06-24, 03:41

@ Marie Plosjö

"Jag skrek inte, jag slogs inte, men jag protesterade kraftigt. Jag blev fasthållen, men jag klandrade mig själv."

Inget illa menat nu men jag måste nog ta killens parti efter det jag läst. Det verkar som att du ångrade dig att ha haft sex med killen och beslutar dig för att kalla det för våldtäkt. Eller så ångrar du dig med sexet precis under själva akten men där du inte gör nåt fysiskt motstånd? Att kalla det du var med om en våldtäkt är ett hån mot de tjejer som verkligen blir våldtagna. Ibland har man sex lite halvhjärtat och ibland så ångrar man som fan att man haft sex öht, men det betyder inte att man har blivit våldtagen. Enligt Plosjös teorier om våldtäkt så blir man våldtagen varje gång man har sex halvhjärtat.

Permalänk | Anmäl #13 Freedom, 2009-06-24, 03:55

@ Marie Plosjö

Har du hört talas om "Ett nej är ett nej"?
INGEN har rätt att ta sig friheter med en människa som inte vill vara med på det. Det är ett ansvar att vara lyhörd. Jag hade blåmärken men det är inte hur mycket skador fysiskt som räknas. Du är väldigt trångsynt som inte kan se ett samband att människor kan göra mycket som de inte gjort i vanliga fall då de känner sig rädda och hotade. Du kan omöjligt veta vad som hände i min situation eftersom jag bara skrapade på ytan. Det är sådana som du som gör att tjejer är rädda för att stå upp för sig själv. En våldtäkt är när man har tvingats till sex och det betyder inte alltid att våld förekommer. Det är också olagligt att ha sex med en person som är för påverkad för att förstå vad som händer. Det är olagligt att göra något sexuellt utan den andre människans medgivande.

Permalänk | Anmäl #14 Marie Plosjö, 2009-06-24, 08:19

Grundproblemet är hur killar ser på tjejer. Det finns något ruttet här, tanken att det är OK för killar att använda tjejers kroppar för egna syften. Problemet finns runt hela världen. Kvinnor måste "gömma" sig för att inte bli utsatta av mäns enorma sexuella drift (ironi). Den går inte att hejda. Har ett närmande satts i rullning måste det fullföljas! Eller? För att få en förändring måste (vissa) män tänka om. Det är inte mannen som är universums härskare, kvinnor har faktiskt samma rättigheter som mannen. Jag tror att tanken om kvinnors och mäns diametralt olika sexuella drift är en myt. Kvinnor har bara inte fått utveckla den fritt, det har varit fult för kvinnor men livsbejakande för män. När ska vi lära oss att vi alla i första hand är människor inte kön?

Permalänk | Anmäl #15 Ethel Hedström, 2009-06-24, 08:23

@ kommentatorerna
Jag tycker det är lite synd att denna berättelse hamnar så fel, att så många känner sig manade att nyansera och efterlysa motpartens utsaga.

Vilka killar eller vilka tjejer i 18 års åldern går igång på att protestera kraftigt under ett samlag, borde det inte, oavsett, mana till viss tanke eller helt enkelt att killen stannar till och undrar vad som är fel. Är det ingen som reagerar på en protest längre? Är det ingen som lyssnar alls på andra människor längre?
mvh / F

Permalänk | Anmäl #16 FiFFi, 2009-06-24, 09:06

Tack Marie för det du skriver, jag vet att det betyder mycket för så många läsare och jag kan bara beklaga och förundras över många av de kommentarer som fällts hittills.

Du skriver om självrespekt och bristen på stöd och förståelse från omgivningen. Utav flera av kommentarerna att döma skulle man snarare tro att du bedrivit hetsjakt för att få kunna få vem som helst fälld för våldtäkt. Jag kan bara be om ursäkt å dessa personers vägnar och önska dig all lycka i livet!

Permalänk | Anmäl #17 lidji, 2009-06-24, 09:47

Freedom, skriver: "Att kalla det du var med om en våldtäkt är ett hån mot de tjejer som verkligen blir våldtagna."

Men om en person blir fasthållen av en annan person och trots att offret protesterar kraftigt genomför ett samlag med offret - anser du då att denne inte har blivit våldtagen?

Alla brottsoffer måste anmäla och dokumentera eventuella skador så fort som möjligt.

Men att så många våldtäktsoffer inte verkar göra det beror ju på den syn som du uttrycker och som nämns i Amnestys atitydstudie och artiklarna jag länkade till här ovan.

Om du skulle utsättas för en våldtäkt där någon eller några som är dig fysiskt övermäktig - hur mycket motstånd skulle du då våga göra?

Du kanske skulle hamna i chock och paralyseras eller göra precis som de säger av rädsla för att annars bli grovt misshandlad eller ihjälslagen.

Du kanske skulle bli så rädd att den/de som sätter på dig inte skulle behöva hota dig det minsta eller ens hålla fast dig.

Skulle du anmäla direkt och låta dig bli undersökt av läkare, eller skulle du ta dig hem och gömma dig under täcket i chock?

Hur många manliga rånoffer gör motstånd?

Många tror gärna att de skulle göra motstånd. Men många blir vettskrämda och skakar av skräck efteråt och gråter. Sen skäms de för att de inte vågat göra motstånd. Många vittnar om mardrömmar långt efteråt och rädsla för att ens gå ut på stan. Och det är förmodligen bra många som inte anmäler.

Det kan Brå, Brottsofferjouren, akuten på SÖS, och polisen bekräfta åt dig.

Och vad är det man säger åt unga killar och män som blir hotade på stan?

Är inte det vanliga rådet som ges att de då ska ge ifrån sig sina grejer så att det inte riskerar att skadas!?

Men är det någon som påstår att de inte rånats, med hänvisning till att de gav ifrån sig grejerna utan motstånd?

Det är naturligt att bli rädd och inget man ska skämmas över, men vi kanske ska vara lite mer ödmjuka inför möjligheten att vi själva inte skulle göra så mycket mer motstånd vid brottet eller ens anmäla direkt efteråt, just pga chock, skam, och rädslan för att bli misstrodd och skuldbelagd.

Kompletterar de övriga länkarna med moderata riksdagsmannens Mats G Nilssons artikel i Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5386701.ab

Permalänk | Anmäl #18 Niclas Kuoppa, 2009-06-24, 10:11

Det är ofta man hör tjejer vittna om att de blivit våldtagna, men det är sällan man hör en kille berätta att han har våldtagit. Jag tror att en stor del av dem inte inser att de är våldtäktsmän, för de stod ju inte i en buske vid busshållplatsen. Många av dem fattar nog inte att de våldtagit, trots att tjejen sa att hon inte ville, trots att hon sa nej. "Det var ju bara lite motstånd, inte så farligt, JAG är ju ingen våldtäktsman , hon ville nog egentligen". Jag tycker "Freedoms" åsikter är totalt sjuka, en protesterande tjej hålls fast och våldtas och det kallar du för "halvhjärtat sex"?! Det är våldtäkt, inget annat! Att ha sex med någon mot den personens vilja är våldtäkt, varför är det så svårt att förstå? Jag tror det finns massor av killar som våldtagit, men inte inser det själva.

Permalänk | Anmäl #19 Ninni, 2009-06-24, 10:28

Marie, du skriver väldigt fint om självrespekt och de svårigheter du gått igenom med känslor av skuld och självklander. Utan att själv ha varit utsatt är jag ändå övertygad om att din text betyder mycket för många läsare. Jag kan också bara beklaga och förundras över många av de kommentarer som fällts och vill be om ursäkt å dessa personers vägnar. Tack och lycka till i livet.

Permalänk | Anmäl #20 lidji, 2009-06-24, 10:34

Jag önskar att jag kunde komma med en enkel lösning som gjorde att våldtäktsoffer slapp ett andra övergrepp i rättssalen. Tyvärr finns det nog inga lätta lösningar. Visst, en del avarter bland försvarets frågor och domstolens attityd borde kunna rensas bort, men jag tror inte det räcker långt.

Våldtäkt är nämligen ett unikt brott. Det är inte gärningen i sig som är straffbar, utan enbart uppsåtet.
Ett samlag är inget brott.
Ett samlag mot bättre vetande är inget brott.
Ett samlag den ena eller båda bittert ångrar efteråt är inget brott.
Ett "samlag" trots den ena sagt "nej" är en våldtäkt, ett vidrigt brott.

Någonstans där finns gråzonen. Någonstans går gränsen mellan "Vi gjorde något väldigt dumt" och "Han våldtog mig"

Någonstans mellan "Jag sa ifrån, men han bara fortsatte" och "Jag sa inget, men han borde förstått att jag inte var med längre."

När "borde han ha förstått"? Där har vi domstolarnas svåra fråga. Den som genererar dessa plågsamma, kränkande frågor.
Gränsen mellan samlag och våldtäkt går just vid "borde ha förstått".

Men detta är juridiska hårklyverier. Totalt ointressant för offret. Kränkningen är ju densamma oavsett vad juridiken säger.

Vad jag alltså efterlyser är mer stöd till alla som *känner* sig våldtagna eller eljest sexuellt kränkta. Oavsett vad juridiken säger, oavsett om någon gärningsman kan dömas.
Hjälp alla offer i första hand. Straffa förövare när det är möjligt.

Permalänk | Anmäl #21 G, 2009-06-24, 13:33

Alla människor som utsätts för brott och får genomgå en förundersökning med en eventuellt efterföljande huvudförhandling har det inte lätt. Man måste kanske konfronteras med gärningsmannen och så länge rättegången inte är asvlutad har man svårt att förpassa den obehagliga händelsen till ens förflutna och leva vidare med nya tag.

Jag förstår inte riktigt vad artikelförfattarens avsikt med artikeln är. Ska en misstänkt gärningsman (speciellt vid våld mot kvinnor) dömas enbart p.g.a en polisanmälan, helt utan förundersökning och huvudförhandling? Är det det hon vill föra fram - en total brist på rättssäkerhet vid vissa typer av brott?

När det gäller frågan på vilket sätt denna typ av brott ska reduceras i möjligaste mån är det kanske dags att även börja diskutera ett visst form av aktsamhetskrav från offrets sida.
1. vad för typ av signaler (av sexuellt karaktär) sände jag ut till gärningsmannen innan överfallet,
2. var offret utmanande klädd i samband med överfallet
3. var och vid vilken tidpunkt skedde överfallet.

Det är faktiskt inget konstigt att införa ett aktsamhetskrav. Gör någon inbrott i ditt hus eller i din bil är det det första försäkringsbolaget vill ha reda på; har du varit oaktsam dvs. glömt att låsa eller skyltat i onödan med lockande saker för omgivningen. Alla människor tycker det är självklart att man måste vara aktsam så att inbrott förhindras. Ingen hävdar på allvar att "jag har väl för rätt att lämna dörren olåst och förvänta mig att alla tjuvar respekterar detta".

Permalänk | Anmäl #22 ad, 2009-06-25, 08:06

Till Marie.

Jag skulle bara vilja säg att det är otroligt starkt och modigt av dig att gå ut och berätta om de här händelserna i det samhälle som vi lever i som inte riktigt lyssnar på en kvinna med den här typen av upplevelser och som gärna vill sopa sådan här jobbiga saker under mattan och låtsas att de inte skulle ske runt ibland oss och omkring oss.
Det är både starkt , modigt och enormt fint av dig att du går ut och berättar om din egen erfarenheter så att andra tjejer och kvinnor kan refleketera över sina egne upplevelser, känslor och på sig själv och sin kropp och med hjälp av dig och dina tankar och erfarenheter även känna att de inte är ensama och att det inte är något som man inte får eller borde berätta om och stå upp för sig själv med.

Jag ville bara säga hur enormt fint det är av dig då jag såklart förstår att det måste vara jobbigt även för din att skirva om och berätta om såhär offentligt för egen del.

Du ska veta att du gör samhället, kvinnor och särskilt unga tjejer en ENORM tjänst genom att göra det så det obehag , osäkerhet eller svåra tankar som det kanske kan ha gett dig privat och för egen del att prta om det öppet här har ändå varit för något som kommer bteyda så väldigt väldigt mycket för många unga kvinnor i dersa liv och syn på sig själva.

Med varma hälsningar / Miamaria

Permalänk | Anmäl #23 miamaria, 2009-06-25, 13:31

ad skriver: "När det gäller frågan på vilket sätt denna typ av brott ska reduceras i möjligaste mån är det kanske dags att även börja diskutera ett visst form av aktsamhetskrav från offrets sida."

Det är ju precis vad många kritiker av svenskt rättsväsende menar har gjorts i praktiken, att skulden för våldtäkten lagts över på offret i den mån denne uppfyllt de tre kriterier du nämner som prov på oaktsamhet!

Och dessutom så finns det fortfarande spår av den synen i opinionen, enligt Amnestys studie jag länkade ovan. Enligt den har du en del meningsfränder.

Däremot finns en stark kritik mot den synen idag. Vilket också ges prov på i länkarna ovan.

ad skriver: "Det är faktiskt inget konstigt att införa ett aktsamhetskrav. Gör någon inbrott i ditt hus eller i din bil är det det första försäkringsbolaget vill ha reda på; har du varit oaktsam dvs. glömt att låsa eller skyltat i onödan med lockande saker för omgivningen."

När det gäller försäkringar så finns ett krav på aktsamhet - men INTE för svensk lag (åtminstone inte officiellt och formellt), men någon jurist får väl rätta mig om jag har fel.

ad, tänk dig en man som en lönehelg kl 03.00 står berusad vid korvmojjen vid en enligt statistiken väldigt våldsdrabbad plats med plånkan fullt synlig i bakfickan.

Han blir av med plånkan.

Polisen syr in tjuven och det blir rättegång.

Hur sannolikt tror du det är att den, i min mening, bestulne mannen får frågor om varför han gick med plånkan i bakfickan, var berusad, var vid krovmojjen en lönehelg sent på natten, samt frågor om hur ofta han gör det?

Om någon får en smäll, så kan frågor ställas huruvida offret slog först eller hotade den andre.

Det kan ju vara rimligt, men är det rimligt att argumentera för att den våldtagne kvinnan/mannens låga byxlinning (dvs gällivare/hip hop/skater-häng) och synliga kalsonger provocerade fram ett försvar i form av våldtäkt?

Det är inte särskilt smart att lämna ytterdörren öppen - med tanke på att vi alla vet att det finns en del som begår stölder - och försäkringsbolaget, och knappast heller polisen, blir väl inte så imponerade, men det är inte desto mindre stöld!

Stöld är stöld är stöld.

Såvida ingen tvingar tjuven att stjäla så ansvaret för stölden tjuvens och ingen annans.

Och var ska gränsen för oaktsamhet gå idag?

Det krävs inte så mycket för att sno åt sig en persons tillhörigheter, så frågan är om det inte oaktsamhet att överhuvudtaget gå ut med några tillhörigheter alls.

Vi borde sitta i pansarvagnar för att inte betraktas som oaktsamma.

Och med tanke på hur många män som enligt Brå får stryk på stan så borde män som går ut om kvällarna och får stryk betraktas av försäkringsbolagen som väldigt oaktsamma.

ad, du verkar seriöst intresserad av frågan så varför inte läsa t ex Mats G. Nilssons rapport om ansvar vid våldtäkt, som jag länkar till i ett inlägg ovan.

Ta en titt på intervjun med Katarina Wennstam också.

Permalänk | Anmäl #24 Niclas Kuoppa, 2009-06-25, 22:41

FIFFI:
"Jag tycker det är lite synd att denna berättelse hamnar så fel, att så många känner sig manade att nyansera och efterlysa motpartens utsaga."

Det jag tänker på när jag skulle vilja höra andra sidan av historien är dels risken för att killen var oskyldig och nu offentligt och oemotsagt utmålas som våldtäktsman. De som känner honom eller Maria vet vem han är, och jag vet att även den som blivit frikänd för våldtäkt ofta döms betydligt hårdare av vänner och bekanta - "ingen rök utan eld" och så vidare. Detta hände en bekant i USA.

Därmed inte sagt att Maria Plosjö ljuger, jag tror knappast att man hittar på en sådan sak. Den andra anledningen till att jag vill höra andra sidan är för att se vilka lögner man kan komma på, hur han försvarar vad han gjorde och om han verkligen såg annorlunda på situationen. Var det en katastrofal bedömningsmiss eller trodde han att hon skulle tycka om det i efterhand? I såna fall, hur kunde han tro det?

Sedan måste jag säga att jag tycker att det är starkt att våga gå ut offentligt och säga att man blivit utsatt för våldtäkt. Jag kan inte föreställa mig den skam detta medför, även om denna skam egentligen inte ska behövas. Det är ju ingen som ser ner på någon som har blivit rånad!

Permalänk | Anmäl #25 Stefan Siverud, 2009-06-25, 22:54

@Niclas
Jag har läst Mats G.Nilssons intervju i aftonbladet. Han resonerar som dom flesta politiker och amatörtyckare gör i den här frågan.Man tror att man med hjälp av lagstiftning, information och attitydförändring hos gärningsmännen kan minska antalet våldtäkter. Det kan man inte. Det kommer alltid att finnas ett visst antal människor som kommer att begå övergrepp. Så är det. Speciellt när det är frågan om sexuella övergrepp. Varför? Jo, därför att sexualiteten är en drift. Den är medfödd hos varje människa och bygger på hormonnivåer i kroppen. Du kan aldrig lära en kille eller en tjej att vara mindre kåt. År man kåt så är man. Lägger du sedan till att vissa människor har också ett agressivt beteende, så blir ett sexuellt övergrepp vid en viss situation mer ett givet resultat än en total överraskning.
Och det är detta som väldigt många i dagens samhälle har glömt helt bort, nämligen att det finns goda människor och det finns onda människor, och så länge du inte vet om främlingen är god, måste du vara vaksam och försiktig.

I intervjun med Katarina Wennstam beskrivs ett överfall med en 18 årig tjej som följde med en okänd man med i bilen hem en natt från krogen, i förhoppningen att hon skulle få skjuts hem. Nu blev hon våldtagen a v tre män istället. Jag är ledsen att hon råkade ut för detta brutala övergrepp. Men jag tycker att hon skulle ha varit försiktig och INTE följt med en främling ut i hans bil, speciellt inte ensam.

Så här är det gott folk; det finns mentalt störda människor som aldrig blir friska. Dom finns det ett fåtal av. Men det finns ganska många människor som blir lätt farliga för sin omgivning om omständigheterna är goda att kalla fram deras dåliga sidor. Och det finns ingenting någon kan göra något åt. Kom ihåg att sexdrift och agressiva egrenskaper är medfött hos oss människor. Inga straff eller påkostade informationskampanjer lär ändra på detta.

När det gäller kvinnor och speciellt sexuella övergrepp finns inget bättre sätt att undvika ett övergrepp än att vara aktsam, dvs.försiktig.

Skulle någon komma på ideen att skicka iväg sin fyraåriga dotter ensam hem till en kompis tre kilometer bort klockan nio på kvällen?
Nej, jag tror inte det. Men varför tror en sextonårig tjej att hon säkert och obehindrat kan gå hem från discot en kväll? Hon är lika riskutsatt för ett övergrepp som en fyraåring. Nej, hon löper t.o.m större risk eftersom pedofiler finns det färre av än normala heterosexuella våldttäktsmän.

Jag klandrar samhället och i synnerhet föräldrarna för att dom har fostrat upp sin dotter utan ett risktänkande och att hon också blev utsatt för ett övergrepp.

Alla barn måste lära sig om risk och att undvika faror. Det är ju det det handlar om här i livet om man vill överleva. Ingen kan avskaffa risken att skadas, men det bästa man själv kan göra är att i görligaste mån undvika farorna. Antingen det gäller våldtäkter, trafikolyckor eller inbrott.

Kom ihåg; sexdrift och agression är medfött och kan ej ändras(lindras) utan medikament.

mvh
admico@telia.com

Permalänk | Anmäl #26 ad, 2009-06-27, 15:58

Självklart ska någon som varit på lättklädda bilder inte klandras om denna utsätts för ett brott. Männen får ta hand om sina egna lustar och försöka använda frontalloben lika intensivt som vi andra med lägre testosteronhalt. Däremot kan man diskutera om inte tidningar mm med lättklädda bilder av kvinnor i ett större perspektiv bidrar till ett samhälle där våldtäkter i högre grad begås. Vad jag menar är att nu finns sådana tidningar och filmer väldigt lättilgängliga, och männen kan alltså ta fram plånboken och köpa sig en blaska med kvinnor i. Jag hävdar att detta bidrar till att kvinnan, och då framförallt kroppen, ses som ett objekt som mannen har rätt till. Självklart tror jag inte att normala, friska, väluppfostrade män tror detta bara för att de kan köpa en slitz, men kanske de som inte är lika lyckligt lottade har svårare att förstå gränser? Vad tror ni andra?

Permalänk | Anmäl #27 Malin, 2009-07-06, 15:45

Det är inte klokt att folk jämför ett inbrott med ett sexuellt övergrepp!

Varför måste vi tjejer akta oss. Varför måste jag tänka på vad jag har på mig när jag ska ut och dansa med mina tjejkompisar. Varför ska jag dricka mindre? Varför ska jag nervöst se omkring mig hela tiden? Varför ska jag inte få ha ett sexigt samtal med en man utan att bli våldtagen?

Min make och jag hade inget sex på ett helt år, på grund av att jag var deprimerad, och inte ens han försökte på något sätt tvinga mig när jag sa NEJ, efter att ha gått halva vägen.
Varför ska då en främling/vän ha rätt att låtsas att han inte förstår vad jag menar när jag säger NEJ?

Jag har aldrig druckit en droppe alkohol, går ut en gång på 5 år, gifte mig när jag var 18 år gammal, har mobilen vid örat på kvällen för att folk ska veta att jag kan ringa 112 närsomhelst. Jag har varit fantastiskt duktig på att inte ta risker. Men vad är det för ett jävla liv?

Vad är det för ett budskap vi sänder ut när en mamma säger till ens dotter : "Tänk på att du är en tjej när du är ute och cyklar på kvällen."

Fantastiskt utlärande av riskttänkande. Men ett ovärdigt liv att leva.

Permalänk | Anmäl #28 lisa, 2009-07-07, 00:47

Tack Marie, med din öppna berättelse sätter du fokus på detta helt fruktansvärda - att alla inte anser att varje människa äger rätten till sin egen kropp. Oavsett situation, oavsett beteende, oavsett reaktion. Så tack igen, för att du delat med dig av det som hänt och vet, att det finns många som sympatiserar med dig, som inte dömer dig och som önskar dig allt bra här i livet!

Permalänk | Anmäl #29 Petra Öderyd, 2009-07-09, 14:21

På tal om aktamhetskrav, vad sägs om att förvänta sig lite aktsamhet även från männens sida? (Och innan Bo T och andra hetsar upp sig, nej, jag anser inte att alla män är potentiella våldtäktsmän eller att män har svårare att kontrollera sin sexuella drift än vad kvinnor har.)

Tips för att slippa bli våldtäksman:
- Ha inte sex när du är så berusad att du får svårt att läsa av sociala signaler
- Ha inte sex med någon som är så berusad att han eller hon inte är tillräknelig
- Sluta med det du håller på med när någon ber dig sluta med det du håller på med
- Fråga "vill du ha sex med mig?" (så enkelt, så självklart..?!)

"Var beredd på att det när som helst, var som helst, en mörk natt bakom en buske, kan dyka upp en kvinna i kortkort och urringat , utan kyskhetsbälte, och förvandla dig till våldtäksman! ta lite eget ansvar, så slipper du hamna i en situation där det är svårt att bevisa frågan om oskuld."

Permalänk | Anmäl #30 Karin, 2009-07-13, 12:40

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.