Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Utrikesdeklarationen 2012

Carl Bildt presenterar regeringens utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen. Läs (1) Skriv

Terrorism

Nu lägger regeringen fram Sveriges nya strategi mot terrorism. Det finns numera "en verklig risk för terrorattentat i Sverige", skriver regeringen i planen. Läs (5) Skriv

Politiker och ersättningar

Stefan Löfven sänker sin nya lön och Vänsterpartiet skärper sin partiskatt. Varför agerar inte Alliansen i frågan? Skriv

Gud finns nog inte

Christer Sturmark svarar Hersson:

Hersson misstog oss nog för en kulturförening

 Rolf Hersson skriver här på Newsmill om varför han lämnade Humanisterna. Det är förstås inte meningsfullt att gå i svaromål på Herssons bevekelsegrunder, det står var och en fritt att gå med eller gå ur Humanisterna som det passar. Jag vill endast klargöra några rena sakfel i hans artikel. 


Om författaren

Christer Sturmark är ordförande i Humanisterna.

Hersson retar sig på att vi heter "Humanisterna", trots att ordet har flera betydelser på svenska. Vi hindrar ingen från att använda begreppet humanism i andra betydelser, men vi hävdar vår rätt att använda ordet i den betydelse som vi gör. Humanisterna har fått sitt namn från den internationella humaniströrelsen International Humanist and Etichal Unuin (www.iheu.org), eftersom vi är dess svenska gren. Detsamma gör British Humanist Association (www.humanism.org.uk), American Humanist Association (www.americanhumanist.org), Humanistischen Verband Deutschlands (www.humanismus.de), Humanist Association of Nepal (www.humannepal.org), Humanistisch Verbond i Holland (www.humanistischverbond.nl) för att bara nämna några exempel.

På andra språk än svenska står ordet "humanism" mer entydigt för en icke-religiös livsåskådning och livsfilosofi, än den mera mångtydiga betydelsen på svenska.

Se till exempel Oxford Dictionary, som definierar humanismen som: "En livsåskådning och ett förhållningssätt med fokus på mänskliga, snarare än gudomliga eller övernaturliga, frågeställningar."

Humanism kan på svenska också betyda andra saker. En Humanist kan till exempel vara den som har läst konst- eller litteraturhistoria på universitetet. Hersson trodde möjligen att han gick med i en kulturförening när han sökte sig till Humanisterna (vi sammanblandas tyvärr ofta med kulturföreningen "Humanistiska förbundet"). Visserligen är många medlemmar i Humanisterna kulturintresserade, men vårt namn kommer från den internationella beteckningen på den Humanistiska livsåskådningen, alltså en icke-religiös och naturalistisk världssyn. Vi gör givetvis inte ensamt anspråk på begreppet "humanism" och är väl medvetna om att det på svenska kan betyda flera saker, liksom många andra ord i det svenska språket gör. Men Hersson får nog finna sig i att vi använder ordet i den betydelse som vi och resten av världen gör.

Hersson tror också att Förbundet Humanisterna bara organiserar ateister som dessutom skulle vara "religionshatare" för att använda Herssons eget uttryck. Att kalla Humanister för "religionshatare" är ett otäckt uttryck för Herssons intolerans. När jag möter en kristen medmänniska utgår jag inte från att hon är "buddhisthatare" bara för att hon inte delar buddhistens tro, eller vice versa. Här går Hersson över anständighetens gräns.

I Förbundet Humanisterna oss samlas förutom ateister (som alltså tror att gud inte existerar), agnostiker (som varken tror eller inte tror att gud existerar) liksom de många som faktiskt inte funderar över frågan om guds existens, utan helt enkelt anser att religion och politik skall hållas isär, alldeles oavsett vad som startade Big Bang eller möjliggjorde uppkomsten av liv i universum.

Jag möter dagligen människor som använder gudsbegreppet som metafor, för kärleken, för naturen, eller för det gudomligt vackra i konsten och musiken. För många är begreppet gud just en sådan språklig metafor, men Hersson tycks ha fastnat i den filosofiska frågan om Guds existens.

Själv utbrister jag ofta "Gud vad fint!" när jag hör eller ser något jag uppskattar. Men för mig liksom för många andra är detta begrepp något som vi människor skapat själva och som onekligen fyller en utmärkt plats som metafor. Jag tror varken att jag eller någon annan känner sig mindre välkommen hos förbundet Humanisterna, för att vi använder gudsbegreppet på det sättet.

Vidare citerar Hersson ur min bok "Tro och Vetande 2.0" där jag skriver om "världens naturlighet och principiella förklarbarhet". Här har Hersson helt enkelt inte förstått vad jag talar om. Med "naturlighet" syftar jag på att fenomen i grunden är naturliga. Ta till exempel frågan om fenomenet telepati (tankeläsning). Är detta ett existerande övernaturligt fenomen? Jag menar att antingen existerar telepati och då är det naturligt, eller så existerar det inte. Det är så vetenskapen arbetar. Vi kan göra experiment för att undersöka om telepati fungerar och får vi belägg för det (hittills har alla seriösa försök misslyckats) så kan vi dra slutsatsen ATT det fungerar, men inte HUR det fungerar. Det blir nästa nöt för vetenskapen att knäcka. Bara för att vi inte begriper något så är det inte övernaturligt. Det är bara oförklarat.

När jag skriver om "principiell förklarbarhet" så menar jag att man bör vara mer ödmjuk än vad Hersson är i sitt omdöme om förklarbarhet. Det finns oerhört mycket som är oåtkomligt för mänskligt förnuft idag. Men vi kan inte utesluta att det som är oförklarat idag också är oförklarat imorgon. Vi bör vara ödmjuka inför möjligheten att vi kommer att förstå mera av hur saker fungerar.

Vi kan aldrig veta om något kommer att uppdagas eller förklaras, men vi kan inte kategoriskt säga "detta är principiellt oförklarbart" eller "detta måste ha orsakats av ett övernaturligt väsen". Då begränsar vi vår vetgirighet och i förlängningen vårt kunnande.

Hersson anmärker också på att några Humanister har uppmanat till att gå ur Svenska Kyrkan för att slippa betala kyrkoskatten. Jag tycker inte heller att man ska gå ur kyrkan för att slippa kyrkoskatten. Man ska gå ur kyrkan om man inte kan ställa upp på dess läror. Pengarna gör då betydligt mera nytta hos Röda Korset, Hand in Hand, Rädda Barnen eller någon annan biståndsorganisation, istället för att gå till löner för 25.000 präster och andra anställda inom den Svenska Kyrkan. Endast 20% av kyrkans medel går till biståndsverksamhet. Om man satsar samma summa någon annanstans, så går mellan 80-100% till rätt saker.

Så varför ska man då bli medlem i Humanisterna? Det går väl alldeles utmärkt att vara icke-religiös utan att ansluta sig till en organisation. Om jag just tagit mig ur mitt religiösa samfund, varför ska jag gå med någon annanstans?

Av samma skäl som vi går med i Amnesty. Denna vår systerorganisation arbetar huvudsakligen med frågor kring politiskt förtryck i världen, medan Humanisterna arbetar med frågor kring religiöst förtryck i världen.
Men Sverige är väl sekulärt? Humanisterna behövs väl inte här? Med samma argumentation bör vi inte heller gå med i Amnesty, eftersom Sverige inte håller sig med politiska fångar. Det resonemanget är svagt. Vi bör solidarisera oss med vår omvärld där både politiskt och religiöst förtryck är ett stort problem. De svenska Humanisterna arbetar också på EU-nivå och har tät kontakt med våra internationella systerorganisationer. Tillsammans kan vi slå vakt om det sekulära samhället.

Om Hersson verkligen är intresserad av vad Humanisterna står för och vill åstadkomma, så rekommenderar jag läsning av vårt manifest på DN Debatt på midsommarafton, med titeln Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle. Om Hersson skriver under på det manifestet, så är han mycket välkommen tillbaka till Humanisterna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8288

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Är detta Christer Sturmarks tes: Om Gud finns, så är Han naturlig? Här trillar CS rätt in i teologin och dess ords vilt glidande betydelser. Naturen och skapelsen är ofta synonymer: "Guds skapade natur". Sturmarks tes blir då: Om Gud finns, så är Han skapad!
Av vem?

Teologins tes är att Gud inte är skapad! Han är alltså en onaturlig Fader! Buddisterna säger oskapad. Humanisterna angriper dock bara de abrahamistiska religionerna. Buddisterna klarar sig, de tror inte på Honom, på Gud, bara på Det. Det oskapade gudomliga är upphov till allt, från och med Big Bang. Skall humanister verkligen godta sådan tro?

Placerar vi något naturligt före Big Bang, har vi bara tidigarelagt problemet: Varför finns det överhuvud taget någonting? Sturmark tycks beredd acceptera något "naturligt", som kan förklara detta, något som därtill kan förklara sig självt.

Om det inte förklarar sig självt, får det gärna vara en orsak, bara det självt är en verkan av något. Det skall finnas något före, en orsak, av det slag som kan studeras, bevisas eller falsifieras. Då är det naturligt! Problemet skjuts bara längre och längre bort.

Det verkar vara den abrahamistiska gudsbilden som retar. Den har fler fiender än Christer Sturmark och humanisterna. Tankarna kallas ibland för "Guds Död"-teologin, särskilt av de som upprörs av sådan "hädelse".

Första kända spridaren av den gudsbilden var en Valentinus, som försökte bli biskop i Rom ca år 140. Teologen Paul Tillich är en av många sentida förespråkare. Valentinus gjorde sig politiskt omöjlig i galna kejsarnas Rom, och Tillich i Hitlers Tyskland. Elaine Pagels har påpekat att gudsbilder gärna blir politiska.

Nåväl, är Gud Han eller Det? Finns det eller finns det inte en "naturlig" förklaring enligt naturlagarna till Big Bang, eller vad det nu var i början. Är Han kanske skapad av Det på ett naturligt "orsak och verkan"-sätt? Det är bara att börja vända ord, samt klyva hårstrån och röda trådar!

Sådant där brukar kallas babylonisk förbistring, och tydligen bygger man även bland humanister sådana tankebyggnader. Citat: "Här har Hersson helt enkelt inte förstått vad jag talar om." Skall verkligen humanister hålla på och bevisa Bibelns sanningar?

Permalänk | Anmäl #1 Christer Brodén, 2009-06-23, 08:58

Till skillnad från andra religiösa samfund verkar humanisternas främsta drivkraft trots allt inte vara den egna övertygelsen utan irritationen över andras. Inte konstigt att människor blir upprörda. Själva verkar de ha svårt att förstå orsaken.

Tror humanisterna verkligen att det går att skilja politik och religion åt? Politiken är ju den praktiska förlängningen av människors värderingar. Eftersom 98% av världens befolkning är religiös (ateister borträknade) blir politiken givetvis starkt präglad av detta.

Permalänk | Anmäl #2 Fysiker, 2009-06-23, 09:03

Den som vill läsa mer om anti-abrahamistisk gudsbild kan googla på "Guds död". Först dyker Wikipedia upp och presenterar bl.a. biskop John Robinsson och ganska snart blir man länkad till humanismens sidor. Wikipedia har även en kort artikel om "Valentinus (gnostiker)" och hans bristande tro på abrahamistisk gud.

Permalänk | Anmäl #3 Christer Brodén, 2009-06-23, 09:26

Bättre att gå med i The Brights. Mindre påträngande, men 100% natualistiskt.

Permalänk | Anmäl #4 GS, 2009-07-24, 00:25

Som ateist är det enda jag vet att jag vet mindre än vad de religiösa tror att de vet!

Erik Helge

Permalänk | Anmäl #5 Erik Helge, 2009-08-11, 22:00

Christer Brodén, du frågar om 'Är detta Christer Sturmarks tes: Om Gud finns, så är Han naturlig?'. Sen fortsätter du inlägget Om svaret vore ja. Jag vill barA klargöra att frågan inte besvarats med ett ja. C.S tog telepati som exempel och det lider inte av samma problematik som ditt exempel. Ditt exempel belyser snarare hur absurt det är med detta Guds-begrepp än att det belyser C.S eller Humanisterna! Jag kan givetvis inte svara för C.S och min poäng är att det kan inte du heller.

Att de Abrahamiska religionerna får sin beskärda del av kritiken är naturligtvis helt i sin ordning då de dels är störst och ligger geografiskt oss närmast. Kristendomen har mycket på sitt samvete genom historien och är alltjämt idag något som många inte går fria ifrån. Att det finns de som ser dessa nackdelar med denna religion i sin praktiska genomföring är självkart. En helt absurd historia som genom sina anhängare gör stenhård marknadsföring är för mig naturligt att öppna opinion emot. Desto närmare mig detta sker desto mer angeläget blir det med lritik. Kanske du har svårt med att kritiken blivit massiv?

Permalänk | Anmäl #6 John Stalberg, 2009-11-22, 00:18

Självfallet ska man gå ur en förenig om man inte gillar den. Men sen ska man inte komma och gnälla över den. Fel och dubbelfel.

För övrigt ska man inte hänga upp sitt utträde på en person, som i detta fall Sturemark (som i och för sig missade många "poäng" i radiodebatten med Alf Svensson), utan i så fall vara med och förändra.

Slutsats: man kan inte komma in i en organisation och förvänta sig att allt ska vara "serverat" efter individuella preferanser.

Permalänk | Anmäl #7 Hans L, 2010-07-22, 16:34

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #8 k247br, 2010-07-28, 04:26

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.