Obamas nye lärare i teologi

Publicerad: 2009-06-18 07:06, Uppdaterad: 2009-06-18 11:06

President Obama retar många kristna genom sitt stöd för rätten till abort och stamcellsforskning. Miguel Diaz, professor i teologi vid S:t Johnuniversitetet i Minnesota, är en av Obamas starkaste supportrar, och har nu av denne nominerats till posten som ambassadör i Vatikanen. Diaz är katolik med böjelse för ytterligare ett av de konservativa kristnas hatobjekt, befrielseteologin.

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Autodidakt i ämnet

En professor i teologi borde väl vara läskunnig, och veta vad som står i Bibeln. Det är faktiskt inte uteslutet, att han vet mer än de flesta. Dock är kunskaperna om de kulturer, som Bibelns språk levde i och ständigt associerar till, usla. Den bristen gäller oss alla. Kulturer har sina paradigmer och ger metaforer, metonymier och andra troper deras betydelser. Vi vet ofta inte vad vår egen kulturs alla ord betyder.

De romerska kejsarna Septimius Severus och Diokletianos lät i var sin ände av 200-talet genomsöka Egypten efter böcker att bränna. Syftet liknade sentida politik (jfr russifiering och förtyskning): Egyptens böcker kunde skapa tvivel på Roms kulturella överlägsenhet. Men romarna var inte först. Deras egen stad brändes av kelterna år 390 f. Kr. Det gamla Babylon och alla dess bibliotek brändes minst ett dussin gånger. Alla samlingar av lärdom i den tidiga antikens städer brändes med dessa. Den sena antikens Alexandria är det mest känd exemplet på flerfaldigt nedbrända bibliotek.

Denna pyromani i förening med blodtörst är en av de många hedniska eller icke-religiösa traditioner, som levt vidare i kristendomen, i Islam och i nationalistiska ideologier. Så sent som 1939-44 kremerade nazisterna så många de kunde av Polens intelligentia. För religionerna innebar ett allmänt förvärrat sådant beteende, att teologin och filosofin stympades under de första seklen av kristen tideräkning. Vi skall ta ett exempel.

Pyromanerna uppnådde bland annat, att vi inte längre vet vad Djupet är. Det är ett viktigt begrepp i tidiga religioner, och även i Bibeln. Första gången omtalas det i skapelseberättelsen. Det kallas även himmelshavet. I NT heter havet i himlen pleroma. Ordet översätts konstigt. Googla på det, och bli förvirrad. Bibeln sägs sprida heretiska (= kätterska) läror! Pleroma är gnosticism och ockultism!

I Bibeln är Djupet dock viktigt. Det hänger ihop med Gud, Kristus och skapelsen. Men ingen präst predikar om att Gud delade på havet, genom att skapa himlavalvet. Ovan det finns Fiskarna och Vattumannen (stjärnbilder i Djupet), men även under har vi fått lite hav. Det mesta av det hamnade dock däruppe, utom då Noa hade byggt sin ark. Då regnade Himlen ned på tillfälligt besök. Fast Djupet finns runt om skapelsen, så därför trängde vattnet under arken fram även nedifrån.

I kamp med naturvetenskapen, är tron på den fyrkantiga och platta Jorden måhända inte lika svår att försvara, som tron på havet i himlen. Med det blir Indiens tro på sköldpaddan nästan biblisk. Den simmar i havet, och Jorden vilar på dess rygg. Men det finns kanske gränser, för vad kyrkan tycker den kan låta sina präster predika.

Alternativet för teologerna är tanken, att forntida folk hämtade bilder från den fysiska verkligheten, för att beskriva sina abstrakta tankar. Himmelshavet är en metafor i en liknelse! Även på moderna språk tvingas vi tala så, då vi sysslar med abstraktioner.

Men tänker vi så, dör bokstavstron, och med döende fundamentalism dör även alla märkvärdigheter liknande sköldpaddan. Även om vi ändå inte vet vad Djupet är, blir då många predikanter utmålade som debila. Det förklarar, varför inom ALLA områden kampen för gamla idéer är så hård. Ingen vill erkänna, att det han lärt sig, och som han själv har förkunnat, har varit och är fel, och att man inte alls vet vad som är rätt. Fråga Reinfeldt och Ohly!

När medeltiden drabbade oss, bröt kulturen ihop, och kristenheten föll ned i okunnighetens och vidskepelsens dynga. Vi har tagit oss upp igen, men som just förklarats, det kommer att ta tid innan vi tvättat oss rena. När det skett, kanske vi kan läsa Bibeln bättre. Fast då kanske den är bränd av de som hatar den, därför att de felaktigt tror, att allt, som påstås stå i den, faktiskt står där.

För trettio år sedan mötte jag Curt Karlsson, en kontraktsprost som sade att Moseböckerna är så dunkla, att han gett upp försöken att förstå. Översättningarna var tolkningar och inget annat. I stället för att tolka Bibeln hade han fått åka till Rom och diskutera ekumenik med Vatikanen. Så kan det gå för en präst, som är dum i huvudet, eller hur det nu var han sa. Miguel Diaz säger kanske att samma gäller för professorer i teologi.

Nåväl, hur skilda kan tolkningar av Bibeln vara? Vi kan titta på något annat än de skilda åsikterna om aborter och ekonomisk fördelning, där bekännelseteologi och befrielseteologi intar välkänt skilda ståndpunkter. Vi dyker äter ned i Djupets spekulationer.

Djupet kan kanske liknas vid ett namn på Gud. Men det är inte likt personifieringen av Guds vishet, vilken i GT's allegorier uppträder som en vacker kvinna. Det är tvärtom en opersonifiering av Hans skapande egenskaper. Elohim, som i begynnelsen av Bibeln översätts till Gud, betyder i så fall gudarna (flertal, Joh 10:34, Ps 82). De är "barnen", vars spegelbild i detta Djup är världen.

GT's skapelseberättelse blir en teodicé. Var annars skulle vi finna en biblisk sådan? Om Djupet speglar oss, blir världen som vi, observatörerna. Den kan inte bli bättre. Vore den det, skulle "Gud" ljuga. Men barnen skall i sig skapa Kristus (enligt Paulus). Sedan skall de likt kanaanéernas venusgudinna, Aseran, vandra över Djupets vatten. Gudar går på vattnet i denna liknelse!

Bibelns språk är i detta fall enligt denna tolkning förankrad i den kanaaneiska kultur, som var en del av sin tids världskultur med dess filosofiska föreställningar. Man måste känna till lite om detta, för att kunna göra denna tolkning. Men uppfattar man äldre kulturer som hedendom, till skillnad från Isaac Newtons "kristna" kunskaper och världsbild, då kan man inte acceptera denna tolkning av Djupet.

Då Djupet är opersonligt, har GT fler namn på Gud, som beskriver andra, mer personliga sidor av ett svårt begrepp, som man nog kämpade rejält med, redan för mycket mer än tre tusen år sedan. Jag tror att vi bör glömma våra idéer om forntidens primitiva människor. Även innan vi kunde destillera sprit och tillverka krut, kunde vi tänka mycket djupa tankar.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Utrikesdeklarationen 2012

Terrorism

Politiker och ersättningar

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Obamas nye lärare i teologi

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar