Arbetslinjen måste gälla även studenter

Gratulerar, Tobias Krantz! Det är ett viktigt uppdrag du har anförtrotts. Jusek önskar dig all framgång och att vi får en fortsatt konstruktiv dialog om högskolan med dig som minister.

Vi vet att du som disputerad statsvetare har en god kännedom om den högre utbildningen och tror därför att du kommer behålla det fokus på utbildningskvalitet som kännetecknat Lars Leijonborgs tid som statsråd. Men vi vill gärna se förändringar för att garantera långsiktig kvalitet i samhällsvetenskapliga utbildningar och att studenter får tillgång till den information om arbetsmarknaden som de har rätt till.

Dina kollegor i regeringen pratar gärna om arbetslinjen och hur viktigt det är med jobb för unga. Men för studenter i den högre utbildningen är tyvärr steget ut i arbetslivet stort. Jusek har undersökt om nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare har fått information om arbetsmarknaden och hur kontakten med arbetslivet har sett ut under studietiden. Tyvärr är siffrorna nedslående.

Juseks undersökning, som publiceras inom kort, visar att fyra av tio nyexaminerade tycker att de har fått otillräcklig information om vilka arbeten som utbildningen kan leda till. Sex av tio tycker inte att högskolan eller universitetet underlättat för dem i kontakten med arbetslivet. Och endast var femte upplevde att lärosätet inspirerade till att starta eget.

Regeringen måste höja ambitionerna kring yrkesvägledning och karriärcenter för att minska glappet mellan studier och arbetsliv. Att informera om arbetsmarknaden borde vara en naturlig uppgift för högskolor och universitet.

Att följa upp studenter efter examen, till exempel för att ta reda på vilka jobb utbildningen kan leda till, är ett sätt att samla in relevant information för nuvarande och framtida studenter. Den kunskapen gynnar även universitet och högskolor. Den högre utbildningen ska inte skräddarsys för enskilda arbetsgivare, men det borde vara självklart för anställda på lärosätena att veta vilka tänkbara branscher och befattningar som studenterna bör rustas för.

Den information om utbildningar som idag finns är otillräcklig och svårtillgänglig. Det är också svårt att jämföra kurser och program vid olika lärosäten. Samtidigt är konkurrensen hård och för att locka till sig studenter satsar de allra flesta lärosäten stort på marknadsföring. Som motvikt till reklamen måste studenterna få tillgång till neutral, relevant och nationellt jämförbar information.

Globaliseringsrådet betonade i sin slutrapport vikten av att Sverige utbildar många och med hög kvalitet. Rådet bedömer också att den svenska arbetsmarknaden kommer bli alltmer kunskapsintensiv och efterfråga alltfler akademiker. Jusek delar den bilden.

För närvarande utreder Högskoleverket hur ett förändrat kvalitetsuppföljningssystem ska se ut som skulle kunna användas för att premiera kvalitet. Det är en förändring som vi välkomnar.

Men en sådan premie räcker inte för att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom våra medlemmars utbildningsområden.

Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det som får minst resurser. För en helårsstudent som tar sina poäng får institutioner inom samhällsvetenskap och humaniora till exempel mindre än hälften så mycket (ca 39 000 kr), som en naturvetenskaplig eller teknisk institution (ca 88 000 kr). De institutioner på svenska högskolor och universitet som utbildar inom juridik, ekonomi, systemvetenskap, personalvetenskap och samhällsvetenskap saknar idag resurser för att kunna ge god kvalitet.

En vanlig konsekvens av den pressade ekonomin är minskad undervisningstid för studenterna. Högskoleutredningen bedömde 1992 att ett minimum för heltidsstudier är sex timmars föreläsning och tre seminarier per vecka. Det är ingen hög nivå, men på många håll uppnås idag inte ens den.

Enligt flera studentkårers undersökningar har studenter på samhällsvetenskapliga fakulteter vid flera av landets lärosäten i snitt endast två föreläsningar i veckan, eller totalt 4-5 timmar lärarledd tid. När uppåt 90 procent består av självstudier är det svårt att motivera studenter till heltidsstudier.

Det riskerar att bli en ond spiral: Studenten upplever att kraven och förväntningarna är låga och studerar mindre, varför kraven kan komma att sänkas för att studenterna ska klara dem, och så vidare. Det rimmar illa med ambitioner om en högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet.

Du har som tillträdande högskoleminister redan mycket att vara stolt över vad gäller den högre utbildningen. Nu önskar vi dig varmt lycka till med att förbättra de kvalitetsbrister som finns idag: information till studenter om utbildningar och arbetsmarknaden samt resurserna till det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Juseks verkställande direktör Louise Adelborg menar att “arbetslinjen måste gälla även studenter“. Att en fackförening över huvudtaget håller sig med en direktör kanske låter konstigt, [...] Blogg:Två timmars skoldag… « Skumrask, 2009-06-17, 20:13

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8157

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Naturligtvis borde även studenter fullt ut införlivas i arbetslinjen. Då kan man ju börja med att avskaffa studiemedlen & studielånen, och börja ta betalt för högre studier. Sedan kan man privatisera de mest lönsamma högskolorna och universiteten, och resten läggs ned. Det är kort sagt mycket som Tobias Krantz har att hinna med som minister.

Permalänk | Anmäl #2 Mållgan, 2009-06-18, 07:20

Självklart är det mindre bra att högskolorna inte informerar om yrkesinriktningar och möjligheter att starta företag, dock skulle jag vilja se siffror på
1. Hur många i undersökningen som aktivt sökt upp information kring vilka arbeten utbildningen kan leda till.
2. Hur många som själva tagit ett aktivt ansvar i kontakten med näringslivet
3. Hur många som aktivt verkat för att högskolan ska informera mer om att starta eget, till exempel genom så enkla grepp som att faktiskt ställa frågor till högskolan.

Jag vill inte förringa undersökningen och jag ser att den visar på faktorer som behöver förbättras - men utgångspunkten måste vara att sätta individen i handlingsperspektivet och inte i ett offerperspektiv som det framstår här.

Frågorna skulle med andra ord ha formulerats; När du har diskuterat möjliga yrkesinriktningar med högskolan - upplever du då att du fått relevanta och informativa svar. etc. etc.

Snart öppnar InnovationCorner.se - nya metoden för att skapa arbetstillfällen i Sverige.

Permalänk | Anmäl #3 InnovationCorner/Jimmy, 2009-06-18, 13:04

Hej! Detta är en viktig diskussion. Problemet är ju att informationen måste ges innan man väljer utbildning. Det måste finnas information som är glasklar och som visar på att de som går utbildningen verkligen får jobb. Om de som gått utbildningen inte fått jobb...även om det inte gäller alla så skall det också framgå. All information upp på bordet således. Detta är så viktigt därför att utan att det finns något att hoppas på efter sin utbildning så blir det fler som riskerar att bli beroende av socialen för sin överlevnad. Sedan handlar det om att utbildningarna måste bli bättre på att samverka med arbetsmarknaden/näringslivet , så att det finns vägar framåt efter examen. Särskilt viktigt är detta inom teoretiska program i samhällsvetenskap tex statsvetenskap, sociologi, freds- och konfliktvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. Dessa utbildningar har idag en enormt hög arbetslöshet....nästan ingen får jobb.

De som redan tagit sin examen och inte lyckats komma vidare till något jobb har nu en mycket svår tid och många har blivit beroende av att släktingar och andra anhöriga får ta ansvaret för deras ekonomi om de inte fått socialbidrag.

Det finns idag också fler utexaminerade än vad det finns avsättning på arbetsmarknaden och då måste även detta tas i beaktande hos var och en som söker utbildning. Kanske är det smartare många gånger att inte söka utbildning utan istället stämpla som arbetslös på heltid eftersom man då troligtvis får jobb snabbare än om man satsar på en högskoleutbildning.

De teoretiska utbildningarna inom just samhällsvetenskap efterfrågas inte på arbetsmarknaden idag....utan arbetsgivarna efterfrågar istället arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens...dvs de vill hellre ha en från KY-utbildning än från Högskolan.

Så var och en måste ta stort eget ansvar när det gäller vägar i livet och då måste man givetvis ha tillgång till trovärdig och dagsaktuell information. Det finns många sätt det kan ges, men det skulle kunna ske genom att man har en sajt på nätet där all denna information finns så att man inte behöver leta på massvis med olika ställen. Man kan kalla det för ett INFORMATIONSCENTER.

Det skulle kunna organiseras och drivas som ett företag eller en Non-Profit Organisation.

Permalänk | Anmäl #4 Mikael Drakenberg, 2009-06-18, 14:11

Att presentera FAKTA om arbetsmarknaden är en sak. Att fabricera prognoser för att lura studenterna i diverse riktningar är kriminellt.

Ingen vet hur arbetsmarknaden ser ut om fem år.

Permalänk | Anmäl #5 Bo T, 2009-06-18, 14:43

En skrattretande diskussion. Att studenten/människan faktiskt själv skulle ta något ansvar för sin framtid är ju givetvis helt otänkbart! Det är ju Sverige vi lever i!

Permalänk | Anmäl #6 Martin , 2009-06-18, 19:58