Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Utrikesdeklarationen 2012

Carl Bildt presenterar regeringens utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen. Läs (1) Skriv

Terrorism

Nu lägger regeringen fram Sveriges nya strategi mot terrorism. Det finns numera "en verklig risk för terrorattentat i Sverige", skriver regeringen i planen. Läs (5) Skriv

Politiker och ersättningar

Stefan Löfven sänker sin nya lön och Vänsterpartiet skärper sin partiskatt. Varför agerar inte Alliansen i frågan? Skriv

Skolan

Foto: Scanpix
Erik Lindskog, doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet:

Nya skollagen sätter religion före vetenskap

Enligt den nya skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Frågan är om inte detta även gäller utbildningen i friskolor med konfessionell inriktning. Finns det utrymme för flera olika tolkningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?, frågar sig pedagogikdoktranden Erik Lindskog.


Om författaren

Erik Lindskog är doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det finns få utbildningsfrågor som diskuterats så mycket som de konfessionella skolornas ställning i skolväsendet. Denna fråga kan snart jämföras med den diskussion om ett enhetligt skolsystem som fördes under 1900-talets första hälft och som ledde till grundskolans införande på 1960-talet. De som företrädde grundskoletanken menade att det inte skulle behövas några alternativ till den offentligt styrda och drivna skolverksamheten. Det fåtal skolor som fortfarande ”stod utanför” hade tillkommit för att de prövade alternativa pedagogiska metoder. Förhoppningen var att undervisningen vid dessa skolor skulle kunna spridas vidare.

Efter tio år med grundskolan växte sig ropen på alternativ allt starkare. Reformen hade inte lett till de resultat många hade hoppats på. Kritiken mot grundskolan förstärktes också av en känsla av ofrihet hos många och begränsade möjligheter att påverka. Idéer om större frihet ledde så småningom till att dörren öppnades för de fristående skolorna kring 1990.

Bland de första fristående skolorna fanns flera med konfessionell inriktning. De fick ta de första stötarna från en omgivning som i hög grad präglades av motstånd och avståndstagande. Debatten om de fristående skolorna kom att handla om de med konfessionell inriktning och så har det fortsatt.

Skolberedningen har liksom tidigare utredningar, promemorior och rapporter på 1990-talet och framåt haft att hantera frågan om skolor med konfessionell inriktning. Beredningen bygger till stor del på det som den så kallade 1999 års skollagskommitté (Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121) lade fram. Två förändringar från skollagskommitténs förslag till skolberedningens är värda att notera.

•    Kommittén gjorde en åtskillnad mellan offentlig grundskola, enskild skola och fristående skola. De två första skulle omfattas av samma regelverk. De enskilda skolorna som idag är huvuddelen av de s.k. friskolorna skulle få samma villkor och förutsättningar som de offentligt drivna skolorna. Skolplikten skulle kunna fullgöras i skolor med enskild huvudman utanför skolväsendet men dessa skulle inte få rätt till offentligt bidrag. Dessa skolor föreslogs få benämningen "fristående skolor". Skolberedningen gör inte denna åtskillnad. Kommunala och fristående skolor ska ”i så stor utsträckning som möjligt” ha en gemensam reglering. Lösningen på problemet med de konfessionella skolorna ligger i en delvis ny definition och tillämpning av begreppen utbildning och undervisning.

•    Beredningen har använt sig av skollagskommitténs definition av begreppen utbildning och undervisning. "Utbildning" omfattar den totala verksamheten i en skola eller skolform medan "undervisning" reserveras för den lärarledda verksamheten i en skola. Utbildningen i offentliga skolor ska alltid vara icke-konfessionell. I de fristående skolorna, förskolor och fritidshem ska undervisningen vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt kan få ha en konfessionell inriktning men deltagandet i sådana konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Skolberedningen har sett sig tvingad att, trots ambitionen om en tydlig och gemensam reglering av utbildningen i skolväsendet, göra avsteg när det gäller de fristående skolorna med konfessionell inriktning. Det kan tyckas att principen om att undervisningen skall vara icke-konfessionell i dessa skolor och en frivillighetsklausul när det gäller övrig verksamhet är en rimlig lösning.

Här kommer också frågan om de övergripande målen in. Enligt skollagens första paragraf skall utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den fråga som inställer sig då är om inte detta gäller utbildningen i fristående skolor med konfessionell inriktning. Finns det utrymme för flera olika tolkningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Oavsett dessa frågetecken blir den stora frågan hur man kommer att följa upp efterlevnaden av lagen. För att få reda på om undervisningen i skolorna är konfessionslös så måste inspektionsverksamheten och tillsynen inriktas i mycket högre grad än idag på hur undervisningen faktiskt genomförs. Det är en fråga för det systematiska kvalitetsarbetet som staten och huvudmannen har ansvaret för. Det kräver också hög kompetens i att beskriva och bedöma undervisningen. Det kräver helt andra personella och tidsmässiga resurser än vad som finns att tillgå idag.

En sak är säker. Debatten om de konfessionella skolornas ställning i skolväsendet kommer inte att svalna med en ny skollag efter skolberedningens modell.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8121

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Har den som satte rubriken läst texten? Glappet verkar aningen stort.

Permalänk | Anmäl #1 Daniel, 2009-06-16, 18:15

Religiösa friskolor=flumskolor.

Permalänk | Anmäl #2 Charlie Darwin, 2009-06-16, 18:21

Mångfalden i skolorna är viktig och "vetenskaplig grund" behöver inte vara någon garanti för objektivitet. Något sådant som en helt neutral undervisning finns egentligen inte. Alltong som tex jag själv som lärare förmedlar till mina elever, genomsyras av mina underliggande värderingar. Det som är viktigt är att jag alltid respekterar individens frihet att tänka och tro som han eller hon vill, oavsett vad jag själv tror.

Permalänk | Anmäl #3 Dudd, 2009-06-16, 20:56

Mångfalden i skolorna är viktig och "vetenskaplig grund" behöver inte vara någon garanti för objektivitet. Något sådant som en helt neutral undervisning finns egentligen inte. Alltong som tex jag själv som lärare förmedlar till mina elever, genomsyras av mina underliggande värderingar. Det som är viktigt är att jag alltid respekterar individens frihet att tänka och tro som han eller hon vill, oavsett vad jag själv tror.

Permalänk | Anmäl #4 Dudd, 2009-06-16, 20:58

Karl Popper - Så nu är du här inne också och spyr galla över Religiösa friskolor? Du "poppar" upp här och där så fort det gäller att kasta sten på de kristna eller andra religionsutövare.

Du verkar ha stora problem med din självkänsla och jag tror att du är i behov av vård- Själavård. Gå till någon kyrka och be att få tala med Prästen så du får tala ut- Så här kan du inte ha det! Din stackare...

Permalänk | Anmäl #5 Dan, 2009-06-16, 23:06

Karl Popper - Så nu är du här inne också och spyr galla över Religiösa friskolor? Du "poppar" upp här och där så fort det gäller att kasta sten på de kristna eller andra religionsutövare.

Du verkar ha stora problem med din självkänsla och jag tror att du är i behov av vård- Själavård. Gå till någon kyrka och be att få tala med Prästen så du får tala ut- Så här kan du inte ha det! Din stackare...

Permalänk | Anmäl #6 Dan, 2009-06-16, 23:06

Dan, kom med argument mot mitt påstående istället. Det här är en debatt. Du behöver inte bekymra dig för en ateists självkänsla.

Låt mig förtydliga det första inlägget. Skolor skall inte ägna sig åt religiös indoktrinering, de skall förmedla fakta. Vår utbildningsminister är emot "sossarnas flumskolor". Men eftersom han förmodligen måste kompromissa med KD så låter han de religiösa skolorna få vara kvar. Och att förmedla att sagofigurer existerar är flum. Att svamla om "intelligent design" är också flum. Men Björklund kommer aldrig att erkänna att han är i knäna på vidskeplige Hägglund.

Permalänk | Anmäl #7 Charlie Darwin, 2009-06-17, 08:13

Hur tillämpar man frivillighet på barn? "Nu följer 2 timmars bibelstudium för er som vill komma till himlen. Ni som vill brinna i helvetet kan få håltimme." (exemplet är överdrivet, men inte frågan)

Permalänk | Anmäl #8 Andreas, 2009-06-17, 09:58

Dagens kommunalskolor är fyllda av eu propaganda och falsk "klimatologi", deras kvalitet har därmed minskat avsevärt. Någon riktig fokus på kärnämnen finns inte så länge som politiker kan smyssla in skrämselpropaganda och låter eu använda skolor som ett instrument för indoktrinering. Om min beskrivning av eu materialet låter extremt så betänk själv det finns inget material som motsäger deras "information" och ungdomarna uppmanas bara söka information om eu på deras hemsidor som bara målar upp fagra bilder.

Permalänk | Anmäl #9 Hob, 2009-06-17, 11:07

Karl Popper

"Skolor skall förmedla fakta"

Hur säkra kan vi vara på det vi vet?

För det andra så är all neutralitet en myt. Så påståendet att en liberal ateistisk syn på något sätt skulle vara objektiv och värdeneutral är trams och skrattretande.

Permalänk | Anmäl #10 Ivan, 2009-06-17, 12:41

Det finns olika sanningar för olika tider, helt rätt. Vetenskapliga sanningar omprävas hela tiden. Men när det gäller religion är det samma myt som gäller hela tiden.Och det värsta är när den presenteras som sanning.

Permalänk | Anmäl #11 Charlie Darwin, 2009-06-17, 14:11

Andreas-
Frivillighet, eller respekt för barnets egna inre liv, tillämpas på precis samma sätt som gentemot vuxna. Om man umgås mycket med barn märker man att det också är så de själva förväntar att vi ska behandla dem. (Åtminstone gör barn det som sluppit leva med hot eller överdrivna påtryckningar från vuxna.)Ditt skräckexempel är ju just ett exempel på motsatsen till respekt, nämligen hot. Detta kallar jag inte heller "religion" av någon sort, möjligen fanatism!

Permalänk | Anmäl #12 Dudd, 2009-06-17, 21:26

BORT MED RELIGIÖSA FRISKOLOR!

I ett sekulariserat demokratiskt samhälle som Sverige där humanism och upplysning är i högsätet, ska re religiösa friskolorna bort!

Inget annat duger. Vi har religionsfrihet och det ska gälla i privatlivet.

Permalänk | Anmäl #13 Lovisa, 2009-06-18, 11:24

Eftersom ungar blir indoktrinerade hemifrån så tycker jag att religions undervisning i skolan ska handla om att kritiskt granska dem.
Utgångspunkten ska vara vetenskapen.

Permalänk | Anmäl #14 suka, 2009-09-26, 10:49

Kanonartikel. Tack!

Permalänk | Anmäl #15 Danne, 2009-11-21, 12:53

Religion är beprövad erfarenhet; det är sätt att leva; det är livsvisdom och kulturarv, det är forskningsområden, det går att reflektera över en hel livstid för att skapa en ännu mer hel och fördjupad förståelse om livet utifrån religion.
Frågan "vad är kunskap?" är inte så lätt att besvara, det beror på vad vi ska göra med den. Den kunskap sekulariseringen lyfter fram är teknisk; i vilken helhet? Frågan återstår. Politik är den ateistiska människans religion. Religion är en mänsklig rättighet.

Det betyder inte att det ska vara fritt fram för helt sektdrivna skolor, för den egna valfriheten är också en rättighet för barnen. Därför tycker jag att den nya skollagen har funnit en balans, som hävdar dessa rättigheter.

"Humanister" har inte tillräcklig förståelse för värdena i religion, det är lite grand om dessa värden jag härmed fört fram.

Det betyder inte att

Permalänk | Anmäl #16 Bernt Johansson, 2010-11-18, 08:31

#16 Bernt Johansson, frågan om kunskap är enkel. Att Bibelguden skapade världen på sex dagar eller att jorden är 6000-10.000 år gammal är inte kunskap.

Sekulär kunskap är inte begränsad till teknik. Medicin, mentalvård, mm mm är ”sekulär” kunskap.

Balans mellan förnuft och galenskap är inte balans. Det är bara mindre galenskap.

Permalänk | Anmäl #17 Peter H, 2011-12-27, 12:37


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.