Glasnost i svensk familjepolitik

Sverige är inte särskilt unikt beträffande de problem som en bristande familjepolitik kan ge upphov till. Vi har samma problem som många andra länder med en ökad psykisk ohälsa hos unga sedan 1950-talet. Vi har problem med oordning och mobbning i skolan. Vi har problem med våld och gängbildning hos tonåringar. Snarare är det så att denna utveckling är särskilt utpräglad i Sverige, vilket rapporter från såväl Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Skolverket på senare tid visat. Kanske skulle Sverige mer än något annat land behöva en familjepolitisk diskussion präglad av "glasnost" - såsom öppenheten för nya tankar och idéer kallades i forna Sovjetunionen i slutet av 1980-talet.

Riksorganisationen Haro för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap är en av de få organisationer i Sverige som vågar föra fram "politiskt inkorrekta" uppfattningar om svensk familjepolitik. Haro arrangerade den 3 juni ett uppskattat seminarium om den ökade psykiska ohälsan hos unga. Folkhälsominister Maria Larsson var inledningstalare. Inbjudna gästtalare var en internationellt känd psykolog från Kanada samt en av världens främsta förskoleforskare, tillika brittisk regeringsrådgivare, från London. 137 personer hade anmält sig till seminariet. Hela den svenska pressen underrättades både med mejl och genom Newsdesk. Trots detta förbigicks seminariet med en närmast fullständig tystnad i pressen, förutom den kristna tidningen Världen Idag.

De som anmälde sig till seminariet fick dock uppleva en hel dags glasnost i svensk familjepolitik. Utvärderingarna visar att det var en befriande upplevelse för många att få höra sådant som de flesta känner, men få förmår sätta ord på. De utländska experterna sa med självklarhet och auktoritet saker som sällan eller aldrig sägs rakt ut i svensk debatt.

Folkhälsominister Maria Larsson inledde med att tala om föräldrarnas betydelse för sina barn och om regeringens nya föräldrastöd. Det blev en utmärkt inledning till den kanadensiske psykologen och författaren Dr. Gordon Neufeld som förklarade hur västvärlden befinner sig på ett socialt sluttande plan eftersom vi missförstått föräldraskapets roll under uppväxtåren och inte minst under tonårstiden. Neufeld är sverigeaktuell med sin bok "Våga ta plats i ditt barns liv - Så stärker du relationen till ditt barn och undviker att barnets jämnåriga övertar din roll".

Neufelds exempel är lika aktuella i Sverige som i Nordamerika: ökad oordning i skolan, konformism i ungdomskulturen, sämre intresse för lärande i skolan, mer mobbning, det intensiva närmast desperata kontaktsökandet via mobiltelefon och sociala medier, det brutalare våldet, det ökande risktagandet, den mer utbredda självdestruktiviteten och den ökade psykiska ohälsan.

Vuxna har förlorat insikten i vad föräldraskap är, menar Neufeld, samtidigt som vi har en förförisk ungdomskultur som ytterligare försvårar föräldraskapet. Vad vi har fått är en "jämnårigorientering" (peer-orientation) hos våra ungdomar. I brist på emotionellt närvarande tydliga vuxna tyr unga sig till varandra. Men barn och unga är inte alltid snälla mot varandra. Dagens ungdomar saknar därmed det emotionella skydd som en stark relation till föräldrar och andra vuxna kan ge. När ungdomar orienterar sig till varandra och bort från vuxenvärlden, träder de in i en värld där de lätt blir sårade utan moget vuxenskydd och tröst. De upplever, med Neufelds egna ord, "en sårbarhet för stor att orka bära" (a vulnerability too much to bear). De krymper sina emotionella hjärtan vilket får en mängd negativa konsekvenser för inlärning, medkänsla, social mognad och allt det som gör oss mänskliga. Vi ger våra tonåringar ett ansvar som de inte är mogna att bära.

I de informella samtalen framkom att många upplever att svenska myndigheter uppmuntrar föräldrar att se förskola och skola som huvudansvariga för barns fostran redan från tidig ålder. Med dagens facit synes detta ha varit ett synnerligen destruktivt budskap. Ur Neufelds resonemang framkommer att flertalet barn måste få ett starkt föräldraskap om förskola och skola ska ha en chans att uppfylla sin roll.

Gordon Neufelds föredrag gav seminariets varmaste applåder, kanske därför att han så starkt satte ord på vad de församlade professionella svenska folkhälsoarbetarna - psykologer, lärare, folkhälsostrateger och läkare - upplever i sin vardag.

Den andra gästtalaren var en av världens främsta förskoleforskare, professor Jay Belsky från London. Han redogjorde för den omfattande amerikanska förskolestudien NICHD finansierad av amerikanska staten på initiativ från Belsky. Studien har kostat närmare 1 miljard kronor att genomföra. Belsky menade att endast en lika genomarbetad studie i Sverige kunde ge ett fullständigt svar för svenska förhållanden. Samtidigt gjorde han klart att NICHD-studien inte utan vidare kan avfärdas som irrelevant för Sverige. I USA finns både mycket bra barnomsorg och rätt dålig barnomsorg, och i studien finns bägge representerade.

NICHD-studien visar delvis andra slutsatser om förskolan än de som ges från officiellt håll i Sverige. Studien visar att en förskola av hög kvalitet ger bättre kognitiva resultat än en dålig förskola. Men det behövs inte särskilt många timmar i veckan i en förskola av hög kvalitet för att nå de goda resultaten. Ett annat samband i studien är att mer tid i förskola, oavsett kvalitet, innan 4.5 års ålder leder till ökade beteendeproblem, vilka står sig ända upp i tolvårsåldern. Ytterligare samband är att stor exponering till förskola under de första tre åren leder till ett mindre lyhört moderskap. Slutligen visar studien att barn till mindre känsliga mödrar behöver mer tid med sin mamma, inte mindre, och att mer än tio timmar i veckan i förskola i genomsnitt påverkar dessa barns anknytningsmönster negativt.

Men även om dessa effekter i studien är modesta eller små, fortsätter Belsky, kan också dessa små effekter ha betydelse för samhällsutvecklingen eftersom det berör så många barn. Många barn med smått ökande beteendeproblem kan skapa mer oordning i ett klassrum, visade Belsky genom en annan studie om hur de dåliga beteendena "smittade" av sig på lugnare barn. Vad som hade störst påverkan på barnens utveckling, enligt NICHD-studien, var dock kvaliteten på föräldraskapet. Man frågar sig då hur föräldraskapet påverkas av budskapet att staten fostran bäst.

I paneldebatten efteråt kändes Folkhälsoinstitutets ofta upprepade tes, att den psykiska ohälsan hos unga beror på ungdomsarbetslösheten och att förskola endast ger barnen fördelar, som något förenklad för att uttrycka sig milt. Att Folkhälsoinstitutet väntat med att presentera sina nya studiesammanställning om förskolan till två dagar innan Haros seminarium - som man väl kände till - visar väl att man är orolig för att tappa sitt grepp om den svenska debatten i frågan. Man kan dock fråga sig om det är så skattebetalarnas pengar ska användas.

Seminariets viktigaste budskap är nog att svenska myndigheter behöver ge ett nytt budskap till Sveriges föräldrar: "Du som är förälder är viktig. Samhället kan inte ersätta dig, som vi tidigare trott. Barn behöver ett starkt emotionellt stöd från sina föräldrar ända upp till vuxen ålder." Detta innebär att barnavårdscentraler och andra professionella i Sverige får sluta att urskillningslöst propagera för att barnen ska till förskolan i ettårsåldern. Istället bör de vara glada åt varje förälder som vill vara hemma längre, ta eget ansvar, utveckla sin föräldraroll och ge mer tid till sitt barn. Skolmyndigheterna behöver sluta med budskapet att ungdomars samvaro utan vuxeninblandning är en "god social träning". De svenska sociala ingenjörerna måste börja fila på ett helt nytt budskap till Sveriges föräldrar och också ge dem möjligheter att fullfölja ett starkare föräldraskap.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8132

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför inte läsa vad Sd vill i familjepolitiken? Jag blev häpen, det var som om jag skrivit det själv, ja bättre.

Permalänk | Anmäl #1 Feminix, 2009-06-19, 20:18

Enormt bra skrivet! Vad som behövs är att alla som inser detta tar reda på vad Sd verkligen står för och sen röstar på dem. Det är enda sättet att skaka om de etablerade partierna som alla är eniga om barn ska vara på dagis från ett års ålder.
Samtidigt som väst förfaller, skrotar familjen, skrotar etik och moral, så kommer muslimer hit i mängder. De ser vårt förfall och är stolta och glada över att inte vara som vi. De tar allvarligt på barnens fostran till stolta och starka muslimer. De vill hela tiden öka sitt inflytande i våra länder. Samtidigt är våra egna politiker extremt självföraktande och anser att "svensk kultur, vad är det?" Detta är en bra kombination för de starka som vill ta över en dag...

Permalänk | Anmäl #2 Feminix, 2009-06-19, 20:32

Tror att den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar kommer från brist på anknytning, trygghet och en känsla av att vara prioritet nummer ett i sina föräldrars liv.
Visst vi kan säga det men hur agerar vi? Jobb och plikter kommer oftast före tid med barnen, så är den mänskliga naturen. Vi har en yttre fasad vi måste uppehålla och hur gärna vi än skulle önska att vi ej var slavar för vad andra tycker och tänker om oss så är vi alla detta i mindre till större utsträckning.
Alltså, barnen hamnar oftast i andra hand hur mycket vi än älskar våra små.
Vad är lösningen? Att vågar bryta mönstret och göra något annorlunda, att prioritera bort hus, stora lägenheter, finare bil och annat som kostar och alltså tar tid bort från våra barn.
Personligen hade jag gärna sett ett system som de har i USA där man kan VÄLJA att sambeskattas så att den som försörjer kan få skatteavdrag beroende på hur många som lever på dennes inkomst.
Jag vet att detta är dödsfällan enligt feministerna, men på något lustigt sätt har USA en mycket högre procent högavlönade kvinnor samt kvinnor i chefspositioner. Intressant att veta är att många av dessa har varit hemma med barn under några år.
Jag vill att sittande regering skapar möjlighet för oss föräldrar att vara hemma längre med barnen så att vi har möjlighet att knyta an till varandra och på så sett ge våra barn en god, trygg start i livet. Alliansen har tagit första steget åt det hållet och jag räknar med att de fortsätter driva detta framåt.
Detta kan vi uppnå utan att sd får fler röster.

Permalänk | Anmäl #3 Tess, 2009-06-20, 23:41

Intresset för barnens psykiska hälsa har absolut ingenting med främlingsfientlighet att göra! Fräckt att blanda in sådana åsikter i debatten.
Mycket välskrivet och klokt av Himmelstrand och Wallin. Tack!
Det ligger i allas vårt intresse att vi nu börjar vakna upp och skapa en bättre uppväxtmiljö, och framtid, för barn och ungdomar. Alla barn och ungdomar. Världen är vårt hem, familjen vår fasta punkt, oavsett hur den familjen ser ut eller varifrån den kommer. Människor är människor, alla med de grundläggande behov som gör oss just mänskliga. Gordon Neufeld är en underbar visionär kraft, som kan hjälpa oss att förstå vad som gått snett i människors liv och nära relationer - och hur vi kan göra istället. Denna kunskap är alltför dyrbar för att kidnappas av främlingsfientliga krafter, som i förlängningen endast kan bidra till större splittring och ökade problem med segregering, våld och otrygghet.
Ta vara på den fantastiska kunskap som finns, men utan att blanda in diverse rasistiska åsikter!

Permalänk | Anmäl #4 Lilla Vicke Vire, 2009-06-21, 17:37