
Publicerad: 2009-06-14, Uppdaterad: 2009-06-14
Idag när den ekonomiska krisen blir allt allvarligare och en granskning av den ekonomiska och politiska makten är viktigare än någonsin, väljer Veckans Affärer ett affärsupplägg som bygger på sponsorjournalistik. Tidningens reportrar ska inte längre koncentrera sig på oberoende granskning utan ska istället fylla tidningen med material som dikteras av sponsrande storföretag. Det skriver Gunnar Lindstedt, en av Sveriges mest kända ekonomijournalister som i veckan fick sparken från VA.
Gunnar Lindstedt är en av Sveriges mest kända ekonomijournalister. Han har bland annat belönats med Stora Journalistpriset för sitt avslöjande av Trustorhärvan.
Veckans Affärers chefredaktör Pontus Schultz beslutade i förra veckan att göra sig av med tre av de journalister som varit längst på tidningen, förutom jag själv tidningens förre redaktionschef Richard Björnelid och reportern Åsa Ekelund. Veckans Affärer ska inte längre bedriva den kritiska och undersökande journalistik som vi hittills jobbat för. Under lång tid har tidningens långsiktiga trovärdighet eroderats genom en allt slafsigare och svassande journalistik.
Idag när den ekonomiska krisen blir allt allvarligare och en granskning av den ekonomiska och politiska makten är viktigare än någonsin, väljer Veckans Affärer ett affärsupplägg som bygger på sponsorjournalistik. Tidningens reportrar ska inte längre koncentrera sig på oberoende granskning utan ska istället fylla tidningen med material som dikteras av sponsrande storföretag.
Jag har aldrig varit motståndare till att tidningen då och då arrangerar seminarier ihop med olika företag, men jag vänder mig mot att redaktionens arbete nu ska koncentreras kring rapportering kring ett havldussin av dessa så kallade "events". Senast var det energibolaget Eon som köpte sig ett "Sveriges nya energipris" och fick stort utrymme i Veckans Affärers pappers- och nättidning. En reporter sattes att under flera månader skriva artiklar till Eonpriskampanjen (och sa därefter upp sig).
Samtidigt som Pontus Schultz tvingar alla att arbeta på dessa villkor, och själv bättrar på sitt omättliga ego genom att vara den enda som får synas och debattera (medan reportrarna ska serva honom med uppgifter), deklarerar han nu att tidningen inte har råd med den traditionella undersökande journalistiken. Några större granskande reportage kan det inte längre bli frågan om, allt ska produceras på dagsbasis.
Resultatet blir en tidning och en webb som till 90 procent består av returinformation.
Risken är uppenbar att Veckans Affärer därmed förlorar sitt existensberättigande. Läsarna får inte någon unik kunskap eller fördjupad information, och varför prenumerera om allt ändå läggs ut på nätet? Materialet på Va.se är gratis men annonserna därifrån som skulle finansiera kalaset krymper nu till en rännil. Pontus Schultz fanatiska övertro på Internet innebär att han sågar av den gren vi sitter på. Under många år har tidningens fasta prenumeranter varit fundamentet för tidningens överlevnad, men om läsarna inte längre får unik information är risken att de inte förnyar sin prenumeration.
Att upprätthålla en skarp gräns mellan annonser och redaktionellt utrymme har alltid varit kärnan i seriös journalistik. Jag har hört historier om hur gruvföretag i exempelvis Kanada kan betala för att få tillrättalagda "analyser" i branschtidningar, eller att man kan betala för att få in en artikel i en dagstidning i Niger, men det är inte precis den typ av journalistik vi accepterar i Sverige.
För att motivera vårt existensberättigande krävs också att vi journalister har tillräckliga resurser så att det blir trovärdigt att vi verkligen kan granska den politiska och ekonomiska makten. Det är just denna trovärdighet läsarna är beredda att betala för. Tyvärr saknar många redaktioner just nu ekonomiska resurser för att granska korruption och oegentligheter när den ekonomiska krisen tilltar. Men att som Pontus Schultz istället ta in sponsorpengar genom att ge etablissemanget en redaktionell plattform, är att gå helt fel väg.
När korthuset rasar kommer Pontus Schultz i alla fall kunna stoltsera med ett svårslaget rekord i att köra tidningar i graven; FinansVision, Attention, Veckans Affärer...
[...] patetiskt det blir. Men egentligen handlar det om mer än just denna artikeln, det handlar om ett journalistiskt förfall och när journalistiken faller vem ska då granska samhället, dessutom tror jag att denna typen av [...]
[...] Läs artikeln här. [...]
Vad replikrätten innebär har alltid varit en het fråga. Senaste debatten i ämnet har uppstått mellan Aftonbladets kultursida och tidskriften Axess. När har redaktören rätt att stoppa repliker?

Kritiken mot mig och VA är falsk och okunnig

Sorgen - vårt sista helgade rum

Vi behöver en mer mänsklig och godhjärtad journalistik

Mediakonsumenters roll ofrånkomlig

Aftonbladets kulturredaktörer manipulerade recension för att svärta ned Axess
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




42 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Är detta nytt?! Medier skriver inte kritiskt om stora annonsörer.
ICA är en stor annonsör i närmast alla medier som tar annonser. Köttfärs-skandalen var garanterat baserad på tips från ICA-anställda. Tror någon att dagstidningarna inte fått sådana tips under många år..?
Det var knappast en slump att bedrägeriet avslöjades i SvT. (Nästan så man inte är upprörd över TV-avgiften.)
(Lika intressant -- ansvariga myndigheter lär också ha fått tips... varför hände inget där?)
Och om man tror journalistisk som inte handlar om företag är trovärdig --Googla på t.ex. Pallywood och fundera på de politiska åsikterna hos svenska journalister...
Jag har slutat tro på något jag läser/hör på svenska.
Just så. Den fördumningmediala kampanjen. Likadant överallt. Allmän mörkläggning, växande lögnkultur och smygande diktatur. Monopolkapitalets socialistiska tyranni *käpphäst, käpphäst!*, fortlöpande sovjetisering och Gleichschaltung. Jag slutar också köpa VA nu. Inte mycket mening att bli upprörd, det är så här det är och det har jag vetat länge. Ärligt, tyckte föregående talare, tja, för all del.
.
Rösta INTE på Alliansen!
Hur mycket kritisk granskning har familjens Bonniers medier haft om Skandia skandalen i allmänhet och en av dess största nollor Bengt Braun i synnerhet...
Braun var ordförande i Skandia (samt i Bonnier) och klarade inte av arbetet....
Affärsvärlden får fler prenumeranter, är dom smarta så anställer dom 3 avhoppare från VA...
Positivt om Bonniers mediamakt minskar något...
Bra artikel, men medierna har inte så mycket till förtroende att förlora så detta var bara ytterligare en spik i kistan.
Men hörrödu, om du är lack för att du fick kicken, skaffa ett bättre jobb och bli mer framgångsrik och inflytelserik på det jobbet än på ditt gamla och bevisa att dom var idioter som kickade dig. Bättre än detta.
Det är tråkigt att finansmedia är köpta men knappast någon överraskning. Det handar ju om att bevaka det ekonomiska obereoendet för tusentals personer som kan låta smulor trilla ner på golvet.
SVT har dock haft program som visar hur pensions- och fondförvaltarna sakta men säkert för över kundernas pengar till sig själva.
Men om inte folket reagerar när fakta ligger på bordet så får väl folket skylla sig själva.
Jag har efter ett par års prenumeration börjat tröttna på DI. Det beror inte på att jag fått en känsla av att informationen är sponsrad eller styrd utan på att nästan alla artiklar är ytliga och oinitierade (hemskt ord) och snabbt ihopsvarvade. Lägg till en svajig "intresseskapande" rubriksättning som ofta lever sitt eget liv i förhållande till själva artikeln så fullbordas bilden av en rätt så ointressant tidning. Några journalister som t.ex. Gunnar Öhrn är kunniga, säkra och analytiska men de är undantag.
Om sedan ekonomin börjar bli skral måste kanske tidningen börja med "betalda" artikelserier och dylikt i samma stil som de Mediaplanet-branschtidningar som var otroligt vanliga för något år sedan. Trist i så fall. Men ekonomins lagar styr och alla som gnäller kanske skulle hoppa in ett tag och ersätta Pontus Schultz så blir de kanske lite mer ödmjuka.
TAAACK Gunnar Lindstedt ! - för att Du har civilkuraget att öppet tänka och skriva om hur det ÄR !
Gud vad jag längtar efter en nättidning utan flashiga reklambanners, utan köpta artiklar med oberoende duktiga journalister som följer tidens trend och inte försöker styra den i eget/företagets syfte.
Politiskt oberoende och kritiskt grävande.
Den skulle jag betala betydande summor i prenumeration för.
@petter
Håll till godo:
http://www.economist.com/
@Klas tackar, ska testas.
Bra inlägg, Gunnar. Så sorligt det är med allt. Det sluttar utför i medie-Sverige.
Hoppas konsumentverket får nys om detta. Förtäckt reklam är förbjudet.
@Klas K
En web sida som kanske kan vara något
http://www.second-opinion.se/so/about