Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Henrik Unné om Fritt forum

Sozismen?

Ledande socialdemokratiska politiker har förklarat att det inte är så viktigt för staten att äga produktionsmedlen, bara det är staten som bestämmer hur produktionsmedlen används. Det kunde Mussolini och Hitler ha sagt också.


Om författaren

Jag är en lekman som har sökt kunskaper om filosofi och politik på egen hand. Du kan läsa mera om mina insikter och åsikter i min ezine Radikalen här www.radikalen.se .

Hur är det ställt med arbetarrörelsens vaktslående om integriteten? Med tanke på att arbetarrörelsen är socialistisk kan man nog inte vänta sig mycket skydd för den personliga integriteten därifrån.

Det finns två huvudvarianter av socialismen - statssocialismen och funktionssocialismen. Statsocialismen är den sorts socialism där staten kontrollerar ekonomin, *och* samtidigt äger produktionsmedlen formellt. Funktionssocialismen är den sorts socialism där staten kontrollerar ekonomin, men *låtsas* att privatpersoner äger produktionsmedlen. Jag skriver "låtsas" därför att ägandet till en sak, består väsentligen av kontrollen över dess´ användning. Vad spelar det för roll att en privatperson äger aktierna i ett företag, och lyfter en utdelning en gång om året, om det är staten som bestämmer vad företaget ska producera, vem det ska sälja till, vilka priser det ska ta, vem det ska anställa, vilka löner det ska betala, vilka investeringar det ska göra o.s.v.? I vilken mening *äger* privatpersonen "sitt" företag, om det är staten som dikterar alla besluten? Den "kapitalisten" är i praktiken inte mera än en statstjänsteman, och potentiell syndabock.

Det torde vara uppenbart att statssocialismen är en mera "ärlig" form av socialismen än funktionssocialismen. Under statssocialismen försöker inte politikerna låtsas att det är något annat system än socialismen som råder. Och om de statsägda företagen misslyckas, kan de inte skylla ifrån sig på några "privata" ägare. De kan då bara skylla ifrån sig på statens egna byråkrater, eller på illasinnade "spioner", eller på "sabotage" utförd av kulakerna eller "de fyras gäng" eller dylikt.

Den mest konsekventa formen av socialismen är den totalitära socialismen. Det systemet råder när statens kontroll av ekonomin har blivit så omfångsrik och detaljerad att samhället har blivit totalitärt, som i George Orwells roman 1984. Eftersom det finns två huvudvarianter av socialismen, finns det också två sorters totalitär socialism. Totalitär statssocialism heter kommunismen. I det kommunistiska samhället styr staten allt, samtidigt som den rent formellt äger produktionsmedlen. Några exempel på kommunistiska samhällen var Sovjetunionen och Kommunistkina. Totalitär funktionssocialism heter fascismen. I det fascistiska samhället styr staten allt, samtidigt som den låtsas att produktionsmedlen är privatägda. Ett praktexempel på ett fascistiskt samhälle var Nazityskland. Hitler styrde produktionsmedlens användning, men han låtsade att industrin fortfarande var i händerna på privata kapitalister som Thyssen, och han raljerade mot kommunisterna. Hitler lär ha sagt - "Jag behöver inte socialisera företagen. Jag har ju socialiserat människorna istället".

Vilket socialt system har Sverige idag? Det är ingalunda kapitalismen. Staten har satt sina klor i ekonomin överallt. Sjukvården, utbildningen, infrastrukturen, äldreomsorgen m.m. är genomsocialiserade. Och staten påverkar besluten i det "privata" näringslivet hela tiden. Men Sverige är inte socialistisk heller. Huvuddelen av industrin, tänk Volvo, SEB, LM Ericsson, ABB, IKEA, Investor, SKF o.s.v. är privatägda. Och det är i huvudsak marknadskrafterna, inte staten, som bestämmer priserna och lönerna. Det rimligaste är att säga att dagens Sverige är en blandekonomi. Sverige har idag en blandning av socialismen och kapitalismen.

Men den mest intressanta frågan är - "Åt vilket håll rör vi oss?" Mitt svar på den frågan är - "Vi rör oss i riktning mot fascismen!" Låt mig förklara. Dagens Sverige är som sagt en blandekonomi. Vi har inslag av kapitalismen. Huvuddelen av industrin är ju privatägd, och priserna bestäms huvudsakligen av marknaden. Vi har också inslag av statssocialismen. Staten och kommunerna äger ju sjukhusen, skolorna, Riksbanken, en mängd statliga företag o.s.v. Och vi har också inslag av funktionssocialismen. Staten lägger sig i de formellt privatägda företagens beslut hela tiden. Det är t.ex. ytterst staten som bestämmer vilka räntor bankerna ska ta ut, via penningpolitiken. Staten bestämmer vilka sorters investeringar som kraftbolagen ska göra (kärnkraft tillåts inte, koleldade kraftverk motverkas, vindkraft uppmuntras o.s.v.). Staten kräver att byggbolagen ska skaffa tillstånd för att få bygga bostäder och andra fastigheter. Staten kräver att utlänningar måste få *tillstånd* för att arbeta i Sverige (som om det vore ett hot mot svenska intressen att flera människor arbetade och därmed bidrog till produktionen och välfärden i landet!). O.s.v.

Om vi tittar på utvecklingen i Sverige, ser vi att landet har successivt rört sig i riktning mot ökade statliga kontroller av ekonomin. Men i huvudsak *utan* att staten har övertagit det formella ägandet av produktionsmedlen. Det dominerande partiet, Socialdemokraterna, har huvudsakligen "satsat" på funktionssocialismen, inte statssocialismen. Ledande socialdemokratiska politiker har förklarat att det viktigaste för dem inte är att äga produktionsmedlen, utan att kontrollera hur dessa används.

Och om Sverige rör sig mot ökade statliga kontroller, då rör sig Sverige i riktning mot totalitarismen. Och om det är den funktionssocialistiska varianten av socialismen som sossarna satsar på, då måste det logiskt sett vara *fascismen*, inte kommunismen, som är slutdestinationen som vi rör oss mot. Den svenska modellen är mera "brun" än "röd"!

Det syns redan idag klara drag av fascismen hos den svenska arbetarrörelsen. Dessa består huvudsakligen av *korporativismen*. Detta begrepp syftar på ett politiskt system där privata organisationer, som fackföreningar och företag, får formell representation i politiken. Korporativismens essens är att staten flätas samman med privatföretagen och intresseorganisationerna, i ett enda stort maktkomplex. Det var den fascistiska italienska diktatorn Benito Mussolini som "uppfann" korporativismen. Han inrättade på 1920-talet ett system i Italien där en del av ledamöterna i hans motsvarighet till Riksdagen utsågs av näringslivsorganisationer och fackföreningar. Mussolinis system efterapades senare i bl.a. Spanien under Franco, Portugal under Salazar och Tyskland under Hitler.

Och det finns drag av Mussolinis system i dagens Sverige! Det sitter t.ex. representanter för fackföreningar och arbetsgivarföreningar i vissa domstolar - t.ex. Arbetsmarknadsdomstolen och Försäkringsdomstolen. Och Sveriges Radio är formellt sett fristående från staten - men ändå finansierad med avgifter som är bestämda av, och indrivna av, staten. Så hur "oberoende" är egentligen Sveriges Radio? Och staten tilldelar fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna makten över lönebildningen. Det är en maktförläning som framförallt fackföreningarna (arbetsgivarorganisationerna fungerar mest som alibin åt arbetarrörelsen i detta system) har fått av staten. Och vem finansierar Socialdemokraternas valkampanjer? Alla vet att SAP är beroende av fackföreningarna, som formellt sett är privata organisationer, för en stor andel av sin finansiering, och dessutom för arbetsinsatser som utförs till stöd för partiet av fackföreningsfolket medan valrörelserna pågår. Och storföretagen sitter i stor utsträckning i statens knän. Storföretagen (och även småföretagen) är beroende av statens gunst på en mängd olika sätt. De är beroende av en välvillig behandling från byråkraterna och politikerna närhelst de söker bygglov, miljöprövning, när de anställer, när de söker bidrag till investeringar i forskning och annat o.s.v. Så staten har mängder av "hållhaken" på de formellt sett privata företagen. Och massmedierna, som svarar för nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen, befinner sig även de i knäna på staten! Sveriges Radio är som ett litet vänstergrevskap i ett feodalt samhälle. Tidningarna är beroende av statens subventionspolitik. Bokutgivningen i landet är i stor utsträckning subventionerat av staten (via Statens kulturråd t.ex.). Och skulle det överhuvudtaget kunna existera en sådan sak som ett "Statens kulturråd" i ett samhälle utan inslag av fascismen?

Och mängder av intresseorganisationer har fått maktförläningar av staten. Hyresgästföreningarna har makt över hyresbildningen. Fackföreningarna bestämmer över lönebildningen. PRO bestämmer mycket över pensionspolitiken. O.s.v. Och de politiska partiernas verksamhet är i stor utsträckning finansierad med skattemedel. Så de etablerade partierna har automatiskt ett finansiellt försprång över uppstickare. Makten cementeras. Etablissemanget inom organisationerns-Sverige kan svårligen hotas.

Arbetarrörelsen driver på sammanflätningen av staten med näringslivet och intresseorganisationerna. Intresseorganisationerna tilldelas pengar till sina "ideella" verksamheter av staten. Företagen tilldelas subventioner. Och SAP får i gengäld pengar från intresseorganisationerna. Det är ett korrupt system. Och systemet rör sig i riktning mot fascismen. Vad är egentligen skillnaden mellan dagens Sverige och 1920-talets Sverige, bortsett från gradskillnader? Ja, Sverige är till skillnad mot Mussolinis Italien pacifistisk, och Reinfeldt bullrar inte lika mycket som Mussolini och han älskar inte påkostade militärparader. Men det är detaljskillnader. Maktstrukturen och systemet är snarlikt.

Men jag säger inte att den svenska arbetarrörelsen är driven av någon medveten fascistisk ideologi. Nej, den svenska arbetarrörelsen är "bara" allmänt altruistiskt och socialistiskt. P.g.a. detta är de socialdemokratiska ledarna maktmänniskor. Och det råkar vara så att det enklaste sättet för dem att öka sin makt är att driva på sammanflätningen av staten med näringslivet och intresseorganisationerna. Fackföreningarna, Hyresgästerna, PRO och resten får ju mera makt om staten tilldelar dem det. Och de socialdemokratiska politikerna får mera makt om de ser till att muta till sig intresseorganisationernas stöd, t.ex. i valrörelserna. Den ena handen mutar den andra. Arbetarrörelsen har två grenar. Dels de "privata" intresseorganisationerna. Och dels det "offentliga" SAP, som har den direkta kontrollen över statsapparaten. Det är "rationellt" för dem att samverka, på ett korporativistiskt sätt. Och resultatet blir i slutändan fascismen, om inte utvecklingen vänds, innan det är för sent.

Om Sverige någonsin blir fascistiskt, kommer det i huvudsak att vara arbetarrörelsens verk. Men borgarna bjuder inte mycket till motstånd heller.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8039

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.