Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Fritt forum

Foto: scanpix
Jan Hylén om Fritt forum

OECD visar: mer IT gör eleverna bättre i matte

Sjunkande resultat i matematik beror på dåliga svenska läromedel. Samtidigt visar en ännu inte publicerad OECD-undersökning att man blir bättre i matematik om man använder mer IT. Allra störst skillnad blir det för elever från hem med lågutbildade föräldrar. Efter åratal av försummelser och måste nu regeringen satsa på IT i skolan och nya IT-baserade läromedel.


Om författaren

Jan Hylén är fil.dr. och tidigare analytiker vid OECD, nu vid Metamatrix, Stockholm. Han är ansvarig för OECD-studien Beyond Textbooks.

Svenska elever får allt sämre resultat i internationella tester. I december 2008 var det en matematikundersökning som redovisades (TIMSS 2007). Eleverna gör inte slarvfel utan har systematiska fel i sina beräkningar. Forskarna säger att de svenska läromedlen är en viktig orsak till problemen. (Skolverkets Nyhetsbrev 9/2008). Sverige har idag en statisk läromedelsmarknad dominerad av några få aktörer som mest bevakar gamla positioner och är ovilliga att utveckla nya IT-baserade läromedel.

Det enda IT-baserade läromedlet av större format på den svenska marknaden är ett engelskt paket som är översatt till svenska. I Sverige utgör IT-baserade läromedel högt räknat 2 % av läromedelsmarknaden, medan den är betydligt högre i våra grannländer. Norska förläggarföreningen räknar med att den snart är uppe i 20 % i Norge. Danmark har också betydligt fler digitala läromedel och en mer dynamisk läromedelsmarknad.

En jämförande studie av IT-baserade läromedel i de fem nordiska länderna, som OECD publicerar i juni (Beyond Textbooks, OECD 2009), tyder på att de länder som haft statliga satsningar på läromedelsutveckling inom IT också har ett bredare kommersiellt utbud av digitala läromedel och en mer levande marknad. En EU-undersökning visar också att danska och norska lärare är mer betydligt motiverade än svenska att använda IT i sin undervisning (Empirica 2006).

I september publicerar OECD en ny undersökning av hur IT-användning påverkar elevernas skolresultat. (Assessing the impact of ICT use on PISA scores, OECD 2009) Den bygger på PISA-undersökningen 2006, som våra utbildningspolitiker vanligen sätter stor lit till. 33 länder har deltagit och man har ett stort statistiskt material att utgå ifrån. Denna undersökning påvisar tydligt ökade kunskaper i matematik hos elever som ofta använder datorn hemma, jämfört med dem som sällan använder datorer.

Resultatet står sig även när man tar hänsyn till att elever från hem med högre inkomster och bättre utbildade föräldrar har bättre tillgång till datorer. Undersökningen delar in eleverna i olika profiler bl.a. utifrån hur mycket de använder datorer samt deras socioekonomisk bakgrund. Den påvisar bättre matematikresultat för de som använder datorer "i stort sett varje dag" jämfört med dem som har en lägre IT-användning. Den största uppmätta effekten fanns bland elever från hem med lågutbildade föräldrar. De tjänar mer på att öka sin IT-användning än elever från hem med välutbildade föräldrar. Eftersom goda resultat i matematik statistiskt sett hänger ihop med goda resultat i naturvetenskapliga ämnen samt i läsning, menar forskarna att det finns goda skäl att anta att högre IT-användning ger bättre resultat även i dessa ämnen. Det finns också goda skäl att anta att liknande effekter på inlärningen uppträder om man använder IT i skolan även om det är svårare att visa detta statistiskt eftersom så många andra faktorer påverkar elevernas arbete i skolan, t.ex. lärarens kunskaper och motivation.

Vad betyder detta för skolpolitiken? Det är svårt för utbildningsministern att påverka IT-användningen i hemmen - utöver att uppmana lärare att ge läxor där IT är en viktig del och kanske att återinföra hemdatorreformen. Men studien visar också att en skola som lyckas se den enskilda individen och stödja henne utifrån individuella behov har mycket att tjäna på att använda IT. Detta ställer stora krav på lärarna. Men, som påpekades inledningsvis, lärarna behöver stöd av nya och mer flexibla läromedel.

IT i skolan har inte varit ett politiskt prioriterat område på många år. Varken den förra socialdemokratiska eller den nuvarande alliansregeringen har velat satsa på detta. Utbildningsminister Björklund säger sig till och med "sova gott om natten" trots att Skolverket visat att bara var fjärde lärare i grundskolan har en egen dator att arbeta med. Men om svenska elever ska förbättra sina skolresultat, kan regeringen inte blunda för IT:s betydelse. Fyra insatser kan förbättra situationen:

  • Uttala tydligt att IT är ett viktigt hjälpmedel i skolarbetet - detta kostar ingenting men skulle öka motivation hos många lärare att fortsätta eller öka sitt IT-användande i skolan.
  • Uppmana lärare att ge läxor som stimulerar eleverna att använda datorn hemma.
  • Kompetensutveckla lärarna så att de vet när, hur och varför de ska använda IT i sin undervisning.
  • Satsa FoU-medel på att utveckla nya och mer flexibla IT-baserade läromedel.

 







Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8011

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kanonbra artikel!
Håller fullständigt med artikelförfattaren.

Våra politiker borde sättas in i en tidsmaskin och skickas tillbaka några århundranden... Särskilt Reinfelds gäng.
De kämpar emot den nya tekniken på alla plan (se Ipred, FRA osv) och tycker att det är viktigare med 1800-tals historia och språk än vardagsekonomi och IT.

Regeringen tror att straff och bannlysning av "populära" ämnen såsom datorspelsdesign, informationshantering, datakunskap m.m. gör eleverna klokare, men så är det inte.
Språk är visserligen viktigt, men våra politiker borde komma ut i skolan, följa eleverna och se att den nya tekniken och de nya interllektuella vägarna är framtiden, både inom skolan och arbetet.

Mitt råd är att Björklund och andra tar en kurs i modern psykologi, IT-samordning och även börjar att studera en del rapporter, bland annat denna. Rapport efter rapport har i åratal visat på att just den här skolpolitiken som bedrivs är stort svek mot ungdomarna, inte minst mot de svaga.
Framtidens skolplan ska anpassas till nutida behov. Det innebär individuell utveckling i stor utsträckning, möjlighet att korrigera felaktiga val tidigare i livet, ta hänsyn till att datorer är framtiden inom utbildningen och att alla kan lyckas.
Däremot gjorde inte sossarna saken bättre på deras tid. Kanske var det som gjorde att folket ändå hade sådant förtroende för den här usla skolpolitiken.

Många barn misslyckas i skolan, när de kunde ha blivit något, därför att skolan ofta har väldigt snäva förväntningar. Björklund anser att sinne för musik och konst, dataspelsdesign osv. ska bestraffas i alldra högsta grad, medans mattesnillen och förväntar sig att allas utveckling vara timad till hans skolplan. Det kan bara sluta i total katastrof - Den nya skolpolitiken är ett enormt bakslag för hela landets utveckling på alla plan. Den syftar bara till att godtyckliggöra klassamhällen och trotsar all vetenskaplig tyngd att man ska utgå ifrån varje individs styrka i förmån för att få alla att gå samma väg.

Permalänk | Anmäl #1 Alexander Forselius, 2009-06-13, 15:08

Framtidens utbildning sker inte i skolan utan ute på nätet.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Forssblad, 2009-06-13, 15:19

Datorer + OECD rapporter = SANT

Datorer och tekniska redskap i skolan är ett viktigt inslag i dagens skola men att tilldela dessa redskap dessa nästan ”magiska egenskaper” är något som jag är ganska trött på.

När jag läser denna artikel kan jag inte låta bli att fundera på hur andra villkoren sett ut för de elever som har haft tillgång till datorer med de som inte har haft det. Lärarens insatser, arbetssätt, miljö, ja man kan ju tänka på en rad andra villkor som möjligtvis kan ha med deras resultat i matematik att göra. OECD mäter också en viss typ av kunskaper vilket passar bra med datorns fyrkantiga statiska sätt att tänka. Resonemang, reflektion kring elevens matematiska förståelse, processtänkande är svårt att mäta och passar således inte in i OECDs rapporter och faller utanför.

Ja, IT, datorer, digitala lärresurser i skolan är viktigt men denna idé och strävan efter någon form av effektivisering, förbättring av lärande med hjälp av IT som artikelförfattaren är inne på är jag trött på. Bilden av lärande är mer komplicerad än så. Jag ska med största intresse läsa rapporten när den kommer ut (kanske den redan har).

Permalänk | Anmäl #5 Anna Åkerfeldt, 2009-08-17, 12:56

"Efter åratal av försummelser och måste nu regeringen satsa på IT i skolan och nya IT-baserade läromedel."

Skolorna är ofta hopplöst efter eller träffar fel när de försöker satsa på IT. Angående IT-baserade läromedel så är det inte ett självändamål att läromedlen är IT-baserade. Om skolan har budget till att välja läromedel så skulle IT-alternativen användas naturligt.

Permalänk | Anmäl #6 David Olofsson, 2010-03-16, 13:04


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.