
Publicerad: 2009-06-12 10:06, Uppdaterad: 2012-08-14 10:08
Den sorgliga historien om asylsjukvården i Stockholm väcker en hel del frågor. För mig som ansvarig för upphandlingen av vårdföretaget Avesinas verksamhet är det viktigt att nu dra lärdomar och slutsatser för framtiden. Det skriver CHRISTIAN FOSTER, tidigare ansvarig för asylsjukvården i Stockholm.
Christian Foster var mellan 2003 och 2007 ansvarig för asylsjukvården inom Stockholms läns landsting
Låt mig börja ett tag tillbaka, nämligen år 2005. Asylsjukvården i Stockholms län bedrevs vid tre särskilda mottagningar av tre olika vårdgivare, två privata och en landstingsdriven. Landstinget hade då bestämt att tillgången till primärvård skulle öka för asylsökande. Asylsjukvårdens roll skulle skifta från "gatekeeper" som höll de asylsökande borta från vård som "kunde anstå" till att istället identifiera vårdbehov och säkerställa att de fick adekvat behandling.
Det innebar att tillgången till såväl primärvård som psykiatri förändrades. I det perspektivet gick Stockholm i frontlinje för något som sedan blivit alltmer accepterat - asylsökandes begränsade tillgång till vård kan inte tolkas som att de inte har tillgång till öppenvård. Förändringen inom psykiatrin var förlösande men behövde kopplas ihop med primärvårdsstrukturen. Landstinget genomförde studieresor och besökte de ledande forskarna i Europa på området. Grundfrågan som man ville få besvarad var: ska asylsökande ha en särskild primärvårdsmottagning eller kan deras vård normaliseras i den ordinarie vårdstrukturen?
Efter mycket övervägande fram och tillbaka kom vi fram till att asylsökandes särskilda behov i form av migrationsrelaterad ohälsa, möjliga trauman och inte minst processtöd (dokumentation av toryr och liknande) talade för en särlösning. Primärvården för asylsökande upphandlades med utökat uppdrag jämfört med tidigare.
Ingen av de tidigare mottagningarna var i närheten att erbjuda ett lika kraftigt anbud som Flyktingmedicinskt centrum (senare Avesina AB). Vid första anblick verkade anbudet för lågt. Vid kontrollräkning och genomgång av personaltäthet bedömde vi dock att anbudet från Avesina var okej men med en låg vinstmarginal. En hel del kritik riktades vid tillfället mot landstinget för att räkna pengar istället för kvalitet.
Ingen kritik riktades dock mot det som vi idag kan se som det stora felet. Verksamheten drogs med stora kvalitetsproblem från början. Redan efter fyra månader genomfördes den första uppföljningen av verksamheten som visade på ett antal brister som skulle rättas till omgående. Efter ytterligare ett halvår föreslog jag och mina kollegor att en medicinsk revision skulle genomföras. En åtgärd som sedermera stoppades av ansvarig direktör. I början av 2008 gavs landstinget chans att frånträda avtalet. Det bedömdes dock som allt för arbetskrävande då modellen med vårdval för övrig befolkning fortfarande krävde mycket arbete och det bedömdes som orimligt att genomföra en ny upphandling eller lägag ut vården på ordinarie vårdcentraler.
Situationen blev till sist ohållbar då socialstyrelsens rapport i januari lyfte fram horribla misstag i verksamheten. i juni 2009 sade landstinget därför upp avtalet med omedelbar verkan.
I den efterföljande debatten har mycket fokus lagts på den dåliga vården, de höga vinsterna och landstingets passivitet. Jag menar dock att för mycket kraft läggs på att peka på en enskild vårdgivare. Entreprenörer kan alltid vara bra eller dåliga, så har det varit och så kommer det att vara. Stockholms läns landsting har idag ca 10 000 vårdavtal, självklart är en och annan vårdgivare klantig eller bara girig.
Den intressanta frågan är hur systemet hanterar att enskilda delar knakar. Hade det till exempel rört sig om min vårdcentral som misskött sig hade jag enkelt kunnat byta. Vårdstrukturen för oss vanliga dödliga i befolkningen erbjuder helt enkelt en robust lösning som ska pararera problem som kan uppstå. Systemet med särskilda asylmottagningar erbjuder inte den flexibilteten.
När vi hänvisar asylsökande till särskilda mottagningar har vi också kraftigt ökat deras utsatthet eftersom de saknar en plan B. De har ingen möjlighet att vända sig någon annanstans. Det ligger ett stort ansvar i en sådan hänvisning och det står idag klart att det är en mycket långsam process för ett landsting att förändra en sådan hård struktur.
Även argumentet att särskilda mottagningar skulle innebära en ökad vårdkvalitet för asylsökande haltar. I dagsläget har till exempel 25% av Stockholms befolkning utländsk bakgrund, många av desse med dramatiska migrationshistorier. Detta är något som de vanliga vårdcentralerna och psykiatrimottagningarna måste kunna hantera. Genom att införa särskilda mottagningar för asylsökande förvägrar vi de snarare normalitet samtidigt som vårdpersonalens kompetensutveckling vid de vanliga mottagningarna hämmas.
Jag menar därför att sjukvårdssverige nu på allvar måste acceptera att särskilda asylsjukvårdsmottagningar är ett förlegat arbetssätt som försämrar vårdkvaliteten och utsätter en redan hårt utsatt grupp för allt för stora risker. Vårdpersonal och administratörer måste arbete tillsammans för att hitta lösningar som säkerställer att de asylsökandes tillgång till vård må vara begränsad men inte sämre i kvalitet än den vi ger oss själva.
Det bästa sättet är att släppa in de asylsökande i den vanliga vården. Ju förr vi accepterar att asylsökande är människor som vi andra och med samma mänskliga behov, dess snabbare kan vi också acceptera tanken att vi faktiskt kan dela doktor med en asylsökande. Vård måste helt enkelt struktureras efter medicinska behov, inte etnicitet eller utlänningslagens paragrafer.
Den svenska sjukvården får allt hårdare kritik. Finns det ett systemfel i köp- säljmodellen eller är kritiken orättvis?

Den skånska sjukvårdsmardrömmen måste få ett slut!

Nu har skåningarna fått nog av sin dåliga sjukvård

Vården har viktigare frågor än vinst
Patientens rättigheter, en stor fråga för Socialstyrelsen

Sjukvården ska styras och ledas från sjukhusen; avveckla den så kallade primärvården

Vårdföretagen bidrar till vårdens utveckling

Djursjukvården kan visa vägen ur vårdkrisen

Filippa & finanskapital förstör för folkhälsan

Det är något som inte stämmer i vårdkrisen

Samsyn behövs kring smärta och psykisk ohälsa

Bristen på sjuksköterskor leder till dödsfall

Godtycke gör att svenska patienter nekas behandlingar

S måste svara på varför de motarbetar valfriheten i vården

Vården klarar inte kommunikationskraven från krävande patienter


Finansieringsglappet är en myt

Åldersexplosionen ökar inte kostnaderna för vården

Socialstyrelsens passivitet hotar patientsäkerheten

Behöver vi stoppa vattenkraften för att få behålla läkarna?

Okunnigt av Socialstyrelsen om sjukhussmutsen

Landstingens besparingar på psoriasisvården blir dyr i längden

För alliansen är privatisering viktigare än kvalitet i vården

Dags att reformera både vården och vår syn på vård

Skrota landstingens sjukvårdsansvar!

Sjukvårdskatastrofen - ett nationellt trauma

Samhället förlorar miljarder på att förhala hjälpmedel

Med en direktlänk till beslutsfattarna blir vården bättre

Fredrik Reinfeldt måste ta ansvar för regeringens vårdreformer

Oseriösa vårdföretag gör att politiken för äldrevården havererar

The Worried Healthy eller Kräv Din Rätt!

Moderaterna odlar myter om vårdens driftsformer

Vi måste våga tänka högt om privat finansiering av vården
Varken stat eller landsting kan garantera bra sjukvård i brist på nationell kvalitetsstyrning

Incitamentsproblemet inom vården

Landstingens frihet måste minska och statens ansvar öka för att säkra jämlikheten
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Om vi släpper in asylsökande i den vanliga vården, finns det då inte risk för att de avviker och vistas i landet illegalt?
Om nu Sverige ska öka "asyl"-invandringen till 400.000 personer om året varav många är svårt sjuka så är det rimligt att begränsa svenskarnas tillgång till vården kraftigt.
Max ett läkarbesök om året för varje svensk räcker så att "nysvenskarna" ska få allt de vill ha och behöver. Det förstår ju vem som helst att har man åtta barn så går det åt en del sjukvård.
Dock ska självklart politikerna med släkt och vänner fortfarande ha fri vård och gå före i alla köer som tidigare.
Rätt ska vara rätt!
Eller så kallar vi saker vid dess rätta namn och låter bli att benämna alla som kommer från Mellanöstern och Afrika till Sverige för asylsökande flyktingar och det senaste tillskottet "papperslösa". Sen så så ser vi till att lära oss hur man integrerar invandrare och så slutar vi dalta med dom som om dom skulle vara fem år gamla. Har man minsta förmåga att tänka så inser man givetvis att det inte är det minsta synd om en kraftig majoritet av de invandrare som kommer till Sverige och de skrattar hela vägen till banken. Jag anser att det enbart är rätt att man tar konsekvenserna av sitt handlande, svensk som somalie.
Bo_T:
"Om nu Sverige ska öka "asyl"-invandringen till 400.000 personer om året varav många är svårt sjuka så är det rimligt att begränsa svenskarnas tillgång till vården kraftigt."
No problem whatsoever, (undantaget den vrålskrikande arbetskraftsbristen naturligtvis).
Detta har ju Praktikertjänst redan infört genom att de håller på att minska antalet laboratorieundersökningar med 99 procent eftersom de är onödiga. Det har ju deras ledning kommit fram i sina undersökningar. Sen att varje undersökning betalas av varje franchisetagares (läkare kallades dom förr i tiden) personliga vinst hjälper till att onödiga prov med negativa svar kan lättare avstås.
Jaha, och vad kostar detta? Humanistisk tjusighet i all ära - de som ger så berömvärt uttryck för sådan har det i allmänhet ganska bra själva - men nu är det faktiskt på det viset, att ingenting är gratis här i världen, inte ens borgarklassens tjusighet och diskreta charm. Det är vidare så, att nyttan av föreslagna åtgärder må vägas mot vad de kostar. Det förhåller sig till yttermera visso sålunda, att den svenska sjukvården står under hård kostnadspress i denna tid av ekonomisk kris. Likaledes har svensk sjukvård stora brister med avseende på tillgänglighet och väntetider. Får man även tillägga, att de som redan bekostat svensk sjukvård via skattsedel, och som fortlöpande gör det genom väl tilltagna avgifter, rimligen har rätt att få tillbaka för vad de betalat. Svenska medborgare har, i allmänhet under hela sin aktiva livstid, gjort sådana inbetalningar. Asylsökande har det inte.
.
Hursomhelst vill jag se en kostnadsanalys. Chrristian Fosters artikel presenterar ingen sådan. Den saknar därför intresse.
Det har gjorts ett flertal kostnadsanalyser samt beräkningar på faktiskt utfall som visar att asylmottagningar kostar betydligt mer än vanliga vårdcentraler. Att erbjuda öppenvård (såväl psykiatrisk som paramedicinsk) minskar kraftigt vårdens kostnader. Särlösningar som asylmottagningar samt den begränsning i vård som finns för asylsökande har inte en ekonomisk grund. Samhället är tvärtom beredda att ta en betydligt högre kostnad för att försvara exkluderigspolitiken. Mitt förslag skulle utan tvekan spara pengar.
Det låter rent humanistiskt som en självklar idé, givet att inte Landstringet handlar upp minst fem entreprnörer med samma uppdrag så att det blir verklig valfrihet. Att köra monopolsystem genom upphandling av provat aktör förefaller vara så dumt att man inte vet om man ska skratta eller gråta.
Dock finns ett litet problem, om vi antar att flyktingar har ett större vårdbehov samt dessutom språkbrister, dvs tolk krävs, då borde varje läkarmottagning som tar emot flyktingar med flyktingrelaterade krämpor få rättmätigt betalt för detta. Annars kommer de inte att vilja utföra någon behandling. Lät säga att en genomsnittlig flykting är 3 - 4 gånger så tids- och vårdkrävande som en genomsnittlig svenske medborgare. Då måste "vårdpengen" bli fyra gånger så hög. Sannolikt avkrävs staten visst betalningsansvar, men det bli ändå ett pedagogiskt problem för politikerna att förklara för skattebetalarna varför man "särbehandlar" vissa grupper. Lyckas man inte, riskerar väljarna att fälla sin dom i kommande val.
Jag tycker själv att det är självklart att flykingar som kommer hit, oavsett skäl, ska ha rätt till samma vård som vi själva, men vi måste inse att det kostar och det måste redovisas så att de som vill vara mindre solidariska får göra sin egen slutsats. har vi inte råd får vi ta emot förre flyktingar, eller så tvingas vi diskriminera. Ett annat sätt vore att betala asylsjukvården via biståndet, de flesta som kommer hit är trots allt inte strikt flykingar enligt Genevekonventionen, utan får stanna av olika humanitära skäl.
Du har helt rätt Sven att man kan anta att en asylsökande är något mer tidskrävande än en "genomsnittlig" svensk. De analyser som har gjorts visar dock på att en asylsökande kostar ungefär lika mycket i vård per år som en genomsnittlig svensk (ca 17 -18 000kr i Stockholms län) vilket givetvis visar på ett större vårdbehov. Den genomsnittliga svensken är ju betydligt äldre än den genomsnittliga asylsökanden. Det finns också, som jag antytt tidigare, höga kostnader för asylsjukvården eftersom öppenvården är stängd till viss del, så det är inte enbart vårdbehov som slår igenom. När det gäller specifika betalningssystem till öppenvården finns det undersökningar som visar på att asylsökande inte får längre besök, de får istället fler. Ur det perspektivet är det inga problem att använda det vanliga ersättningssystemet.
Landstinget ville ha en apartheid system för asylsökande.
När man såg redan i början stora brister så lades den medicinska revisionen ner av landstinget. Det luktar ruttet från långt håll. Det luktar korruption på högsta nivå.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.