Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Eva Persson om Fritt forum

EU-valet och teorin

Valet till Europaparlamentet föranleder reflektioner om demokrati och legitimitet. Inte minst som valförrättare i Rosengård.


Om författaren

Jag är statsvetare, ledarkrönikör för Kvällsposten och tillfällig valarbetare i Rosengård.

Det är val till Europaparlamentet. Ett faktum få torde ha missat. Ändock verkar det vara just så. Som valförrättare i Rosengård under förtidsvalet mottas frekvent frågan om valets innebörd. Vad gäller valet, vem är de valbara personerna och varför ska man alls rösta är upprepade undringar av besökarna. Som statsvetare blir reflektionerna flerfaldiga.

Inom demokratilitteraturen finns en mängd olika definitioner av och perspektiv på demokrati. Ursprungligen härleds demokratikonceptet tillbaka till de gamla grekiska filosoferna, men dess moderna användning härstammar från de revolutionära omvälvningarna i västerländska samhällen i slutet på 1700-talet.

Synen på demokrati har inte varit oföränderlig. Demokratilitteraturen förefaller emellertid oftast domineras av en minimal eller proceduriell definition. Joseph Schumpeter, som inspirerat den empiriska demokratiteorin, definierar den demokratiska metoden såsom "ett institutionellt arrangemang för politiska beslut, där individerna får makt att besluta genom en fri tävlan om folkets röster". I detta ljus är valet till Europaparlamentet en styrka för demokratin, under förutsättning att budskapen når ut.

Ett flertal definitioner av demokrati centreras kring valprocessen och har därför också kritiserats.  Statsvetarprofessorn John S. Dryzek menar att demokrati bör uppfattas som ett öppet projekt utan avgjort mål.  Samhället delas upp i dimensioner vars demokratistatuts kan studeras vart och ett för sig. Det nu pågående valet kan då uppfattas som en del av uppbyggnaden av demokratin.

Anknutet till valet av Europaparlamentariker är frågan om legitimitet. Vikten av legitimitet har uppmärksammats inte minst till följd av Max Webers klassiska analys om legitimt styre. Weber definierar legitimitet som människors tilltro, att legitimitet utmynnar från människors övertygelse om systemets legitimitet. Sociologen Niklas Luhmann såg valdeltagande som en del av legitimering, och anger att procedurerna i sig avgör legitimitet.

Valdeltagande är också en omnämnd måttstock för legiti­mitetsbedömningar. I valet till Europaparlamentet 2004 befanns Sverige på 17de plats av 22 länder i andel valdeltagande. 37,2 % röstade i Sverige. Inom amerikansk statsvetenskap har åsikten funnits att ett lågt valdeltagande påvisar tillfredsställelse med sakernas tillstånd. Så tolkas oftast inte situationen här, och 2004 års valdeltagande uppfattas som en brist för demokratin och legitimiteten.

Att rösta är en politisk handling. Att till följd av bristande tilltro inte vilja legitimera EU som projekt, dess överstatlighet eller parlamentarikernas väl tilltagna löner, vilket framförts vid vallokalen i Rosengård, är giltiga skäl att tveka att rösta. Bojkotter av val har emellertid inte sällan resulterat i minskat inflytande till förmån för motsatta värderingar. En blankröst kan påvisa missnöje samtidigt som den vidmakthåller den demokratiska processen. Det bör heller inte förglömmas att rösträtten inte är för alla given i världen.

Winston Churchill uttryckte: "Demokrati är den värsta formen av styrelseskick, förutom alla dessa andra som prövats från tid till annan". Det kan vara skäl nog att höja din röst.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7789

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.