Skolan - en rättsfri zon?

Det finns en skollag som inte följs! Lagen tolkas nämligen ensidigt så att skolplikt endast gäller för elev gentemot skola - inte det omvända - d v s skolans plikt och skyldighet att ge alla elever undervisning.
Skolan bryter mot lagen varje dag, året om! Intelligenta ungar får ingenting lära eftersom de klassas som "besvärliga" genom diagnoser som ADHD och Aspergers syndrom. Är man en jobbig unge med problem så föses man in i en liten skrubb någonstans och nekas utbildning. Klagar du - får du en axelryckning tillsvar.
Jag vet - jag har just fått sommarlov efter nästan 20 års slit! Mina barn har klarat sig någorlunda med vägen hit har varit kantad med blod, svett och många, många tårar.

Skolsystemet är en makaber inrättning för en given grupp snittelever som fyller systemets prognoser och tänkande om kunskap och hur den kunskapen ska tas in. Allt utanför detta medelsnitt av högt och lågt, problematik och diagnoser, tvingas oftast in i ett anpassningssystem av det redan givna i "vanliga" skolan.
ADHD, Asperger syndrom etc är inte heller en given grupp skolbarn med diagnoser som ser lika ut och kan sättas i "samma" klass av sk. speciell utbildning, vilket ofta florerar som att deras hjälpbehov ser likadant ut bara pga samma namn på diagnosen.
Hur ska hjälpbehovet skötas och av vem, om en småskoleelev med Asperger syndrom har svårt att lära sig den enklaste matematiken av vad två bananer kostar i affären, för att frågan för denne är helt utan intresse och relevans, men samma elev brinner för, kan och förstår avancerad rymdmatematik och tycker att dataprogrammering är lika enkelt som det är svårt för honom att förstå vad bananer kan kosta kilot i affären..
Vilken småskolelärare och assistent kan se eller förstå vilka unika kunskaper den "diagnos-eleven" har, då de knappast har samma unika tankesystem/kunskaper, samt är helt inriktade på att ALLA ska veta vad bananerna kostar, annars blir det "underkänt"....snart är denna elev en bråkig och bångstyrigt uttråkad person som får veta att han inget kan..(oftast en han)

Skolan kan knappast kallas skola om den inte är beredd att kunna ge kunskap även utanför de givna ramarna, där unik intelligens eller annat tänkande kring vanliga ämnen tillåts och uppmuntras, eller att vänta med lågstadiematematiken om eleven har lättare för en annan matematik eller en ovanligt "i våra ögon" avancerad matematik....detta tvångslärande enligt mallar är förödande för speciella intelligenser och risken att vi slår ut ett framtida snille pga av vår sk.skola för alla, är större än om vi låter speciella människor få större speciell plats kring den eller de speciella bara just de har.
Medelmänniskan, medelmåttorna och medelkunskapen har alldeles för länge fått alldeles för stor plats i vårt samhälle som den norm vi ska eftersträva och inte höja oss över, lägre är dock alltid med i beräkningarna, med att vara mer eller vara unik med positiv synvinkel existerar knappt i vårt land.

Diagnoselever är ju bara besvärliga och bråkiga där de tvingas in i något som ligger utanför deras natur och medhavda intelligens, ändå ska vi fortsätta att tvinga in dom i ett system som inte ens medelmåttorna finner stimulerande idag.

Byråkrater och politiker och oftast skolledningar har en oförlåtligt fantasilös tanke kring sitt uppdrag och sitter fast i stelnande ideer om hur kunskap och närskap med andra bäst ska få våra barn att ta in kunskap....det har inte förändrats mycket under tidens gång...trots att de flesta nu vuxna gamla knappt kommer ihåg nåt av det mesta som vi påtvingades att "kunna" i småskolan, innan vi kunde välja själva högre upp och oftast med betydligt bättre lärare med kunskaper inom det speciella ämne man valt.

Att så lite görs för så många som drabbas av utslagning i dagens skolor redan i småklasserna är en skandal som borde få större utrymme. jag kan inte se det som annat än att det finns för få multibegåvade människor i den här styrande världen, bland politiker och skolfolk och bland lärare och att kraven på småskolelärare är allt för låg, de har inte ens kunskap eller är avancerade nog att upptäcka unika begåvningar som behöver unika insatser och skulle de upptäcka något sådant, så hotar barns kunskaper som vida överstiger en vuxen lärares fattningsförmåga så allvarligt, att risken för att läraren undviker eller smygmobbar barnet/eleven är överhängande och sker dagligen av olika variation och orsak.

Jag vill se att Storskolornas tid är över, där 1 begränsad lärares kunskaper i ett visst ämne är den som ska "utbilda" minst 30 ihopträngda elevers olika personligheter, erfarenheter, nationaliteter, pojkar och flickor, diagnoser och psykiskt instabila...och glöm inte att alla dessa elever har föräldrar som tycker sitt....

Innehållet i både skolor som elever är och blir viktigare för varje dag, att både kräva och ta som naturligt självklart att lärande och kunskap ska vara roligt och givande och utmana varje individ oavsett basen eller "höjden" de befinner sig på. Och skolvärlden får bredda sitt tänkande om att en elev kan bli rymdtekniker utan att någonsin få kläm på vad två bananer kostar eller att "bråkstaken" ska slippa alla resonemang kring både rymd och bananer och istället få stimuleras till praktisk utbildning redan tidigt, även den kan bli ett matematiskt snille med tiden i sitt praktiska ämne som han brinner för, men inte ens han kommer att fatta vad bananerna kostar, någonsin....men just matematiken kring bananerna i småskolan kan vara det som stjälper resten av hans framtid, för förstår han inte denna, i lärarens och skolans värld, så enkel uträkning, ja då är eleven trög, obildbar och släpps inte vidare till andra uppgifter...inte förrän bananerna är avklarade....och just den här/de här eleverna kommer aldrig att lösa den uppgiften någonsin i sitt liv, trots oftast unikkompetens inom specifika svåra ämnen som vi nu ser till att aldrig komma till sin rätt, för skolvärldens egna medelmåtta och låsta ideer om utbildning och betyg, förstör och förgör mer och fler elever än de ger kunskaper och självförtroenden kring varje elevs unika egenskaper och lyfter fram det de har, då blir det heller inte så mycket kvar att mobba för andra eller dessa som förminskas för sina bananer....om ni förstår vad jag menar...

Skolsystemet är en makaber inrättning för en given grupp snittelever som fyller systemets prognoser och tänkande om kunskap och hur den kunskapen ska tas in. Allt utanför detta medelsnitt av högt och lågt, problematik och diagnoser, tvingas oftast in i ett anpassningssystem av det redan givna i "vanliga" skolan.
ADHD, Asperger syndrom etc är inte heller en given grupp skolbarn med diagnoser som ser lika ut och kan sättas i "samma" klass av sk. speciell utbildning, vilket ofta florerar som att deras hjälpbehov ser likadant ut bara pga samma namn på diagnosen.
Hur ska hjälpbehovet skötas och av vem, om en småskoleelev med Asperger syndrom har svårt att lära sig den enklaste matematiken av vad två bananer kostar i affären, för att frågan för denne är helt utan intresse och relevans, men samma elev brinner för, kan och förstår avancerad rymdmatematik och tycker att dataprogrammering är lika enkelt som det är svårt för honom att förstå vad bananer kan kosta kilot i affären..
Vilken småskolelärare och assistent kan se eller förstå vilka unika kunskaper den "diagnos-eleven" har, då de knappast har samma unika tankesystem/kunskaper, samt är helt inriktade på att ALLA ska veta vad bananerna kostar, annars blir det "underkänt"....snart är denna elev en bråkig och bångstyrigt uttråkad person som får veta att han inget kan..(oftast en han)

Skolan kan knappast kallas skola om den inte är beredd att kunna ge kunskap även utanför de givna ramarna, där unik intelligens eller annat tänkande kring vanliga ämnen tillåts och uppmuntras, eller att vänta med lågstadiematematiken om eleven har lättare för en annan matematik eller en ovanligt "i våra ögon" avancerad matematik....detta tvångslärande enligt mallar är förödande för speciella intelligenser och risken att vi slår ut ett framtida snille pga av vår sk.skola för alla, är större än om vi låter speciella människor få större speciell plats kring den eller de speciella bara just de har.
Medelmänniskan, medelmåttorna och medelkunskapen har alldeles för länge fått alldeles för stor plats i vårt samhälle som den norm vi ska eftersträva och inte höja oss över, lägre är dock alltid med i beräkningarna, med att vara mer eller vara unik med positiv synvinkel existerar knappt i vårt land.

Diagnoselever är ju bara besvärliga och bråkiga där de tvingas in i något som ligger utanför deras natur och medhavda intelligens, ändå ska vi fortsätta att tvinga in dom i ett system som inte ens medelmåttorna finner stimulerande idag.

Byråkrater och politiker och oftast skolledningar har en oförlåtligt fantasilös tanke kring sitt uppdrag och sitter fast i stelnande ideer om hur kunskap och närskap med andra bäst ska få våra barn att ta in kunskap....det har inte förändrats mycket under tidens gång...trots att de flesta nu vuxna gamla knappt kommer ihåg nåt av det mesta som vi påtvingades att "kunna" i småskolan, innan vi kunde välja själva högre upp och oftast med betydligt bättre lärare med kunskaper inom det speciella ämne man valt.

Att så lite görs för så många som drabbas av utslagning i dagens skolor redan i småklasserna är en skandal som borde få större utrymme. jag kan inte se det som annat än att det finns för få multibegåvade människor i den här styrande världen, bland politiker och skolfolk och bland lärare och att kraven på småskolelärare är allt för låg, de har inte ens kunskap eller är avancerade nog att upptäcka unika begåvningar som behöver unika insatser och skulle de upptäcka något sådant, så hotar barns kunskaper som vida överstiger en vuxen lärares fattningsförmåga så allvarligt, att risken för att läraren undviker eller smygmobbar barnet/eleven är överhängande och sker dagligen av olika variation och orsak.

Jag vill se att Storskolornas tid är över, där 1 begränsad lärares kunskaper i ett visst ämne är den som ska "utbilda" minst 30 ihopträngda elevers olika personligheter, erfarenheter, nationaliteter, pojkar och flickor, diagnoser och psykiskt instabila...och glöm inte att alla dessa elever har föräldrar som tycker sitt....

Innehållet i både skolor som elever är och blir viktigare för varje dag, att både kräva och ta som naturligt självklart att lärande och kunskap ska vara roligt och givande och utmana varje individ oavsett basen eller "höjden" de befinner sig på. Och skolvärlden får bredda sitt tänkande om att en elev kan bli rymdtekniker utan att någonsin få kläm på vad två bananer kostar eller att "bråkstaken" ska slippa alla resonemang kring både rymd och bananer och istället få stimuleras till praktisk utbildning redan tidigt, även den kan bli ett matematiskt snille med tiden i sitt praktiska ämne som han brinner för, men inte ens han kommer att fatta vad bananerna kostar, någonsin....men just matematiken kring bananerna i småskolan kan vara det som stjälper resten av hans framtid, för förstår han inte denna, i lärarens och skolans värld, så enkel uträkning, ja då är eleven trög, obildbar och släpps inte vidare till andra uppgifter...inte förrän bananerna är avklarade....och just den här/de här eleverna kommer aldrig att lösa den uppgiften någonsin i sitt liv, trots oftast unikkompetens inom specifika svåra ämnen som vi nu ser till att aldrig komma till sin rätt, för skolvärldens egna medelmåtta och låsta ideer om utbildning och betyg, förstör och förgör mer och fler elever än de ger kunskaper och självförtroenden kring varje elevs unika egenskaper och lyfter fram det de har, då blir det heller inte så mycket kvar att mobba för andra eller dessa som förminskas för sina bananer....om ni förstår vad jag menar...

@ Pia Nordin

Mkt bra sagt!

svenska skola har blivit helt enkelt pervers och drivs för att hålla kommunala anställdas arbetsplatser. Det är en skola inte för barnen, utan för vuxna, helt enkelt. Man tillgodoser kommunala anställdas behov. Allt kommer ifrån att svenska skolan inte är en statlig skola för landets små medborgarna, utan en kommunal bananrepublikernas skola med egna djungellagar som alla loyala kommunala kompisar står för. Det är bara oftast kommunala anställdas egna och deras kompisarnas
(och likn.) barn som har det bra i skolan, inte de "främmande", inte de "andra". Det är uppenbart att kommunala skolor har blivit ett slags privata skolor avsedda för kommunala anställdas och deras släktningars barn. Alla andra främmande barn som inte ingår i denna grupp får dra åt skogen. man måste genast avskaffa kommunala skolor och banankommuner över huvud taget. Staten måste sköta om sina framtida medborgare. Det är dags och chans för sverige , att få ett normalt samhället, dvs. framförallt en normal skola och förskola som sköter om barn.

svenska skolan har blivit helt enkelt pervers och drivs för att hålla kommunala anställdas arbetsplatser. Det är en skola inte för barnen, utan för vuxna, helt enkelt. Man tillgodoser kommunala anställdas behov. Allt kommer ifrån att svenska skolan inte är en statlig skola för landets små medborgarna, utan en kommunal bananrepublikernas skola med egna djungellagar som alla loyala kommunala kompisar står för. Det är bara oftast kommunala anställdas egna och deras kompisarnas
(och likn.) barn som har det bra i skolan, inte de "främmande", inte de "andra". Det är uppenbart att kommunala skolor har blivit ett slags privata skolor avsedda för kommunala anställdas och deras släktningars barn. Alla andra främmande barn som inte ingår i denna grupp får dra åt skogen. man måste genast avskaffa kommunala skolor och banankommuner över huvud taget. Staten måste sköta om sina framtida medborgare. Det är dags och chans för sverige , att få ett normalt samhället, dvs. framförallt en normal skola och förskola som sköter om barn.