Bokbål i Sverige! Nu stoppas forskares bok om misstänkt justitiemord

Det här speciella fallet vet jag inget om utöver det som står härovan och vill inte kommentera det. Vad som stör mig är själva tanken att rättsprocesser kan påverkas, och kanske avgöras, av intellektuella moderörelser. Någon annan som kan säga något om detta?

Indragningen av boken är mycket underlig. Scharnberg har givit ut flera böcker i samma serie - ACTA - och har då förfarit på samma sätt som nu. Men han har blivit pensionerad. Nu är det inte ovanligt att akademiker är aktiva även efter pensionen, men här har tydligen prefekten Lennart Wikander funnit ett formellt skäl till bokbålet. Enligt Uppsala Universitets pressrelease är Scharnberg "inte heller anställd och har aldrig varit anställd vid Uppsala universitet" - ett mycket vilseledande uttalande, med tanke på att Scharnberg varit docent just vid detta universitet, och undervisat där!

Scharnbergs bok har redan fått internationell uppmärksamhet. De som vill söka den bör veta att titeln är: Textual Analysis of a Recovered Memory Trial Assisted by Computer Search for Keywords

Max Scharnberg fälls och Eva Lundgren frias. Scharnbergs forskning är kritisk och angelägen medan Lundgrens tokerier är alltigenom bisarra. De universitetets byråkrater som möjliggör denna inverterade ordning kommer aldrig att åtnjuta någon akademisk ryktbarhet - bara en herostratisk.

Vad är det som är så skrämmande med Scharnbergs analys av Södertälje-målet? Det är ett gigantiskt mål som innehåller 40 polisförhör enbart med ”offret” (som har fått pseudonymen ”Elvira”). 28 förhör har upptagits på video och skrivits ut ord för ord av polisen. Ingen människa kan överblicka så enorma mängder av information. Jag har därför tagit datorn till hjälp. Och vad jag kan se är jag den första i något land som har gjort så i ett övergreppsfall. Jag fick då fram många intressanta resultat, bland vilka jag har utnämnt de fyra viktigaste till ”kardinal-resultat”.
(1) Fostermodern vet bokstavligen allt vad Elvira har upplevt flera veckor eller månader innan Elvira själv vet det. Det bevisar att fostermodern har fabricerat övergreppen och indoktrinerat dem i Elvira.
(2) Det skall ha förekommit hundratals övergrepp, men Elvira har endast givit konkreta beskrivningar av 12. Hon påstår emellertid att hennes ett år yngre syster var ögonvittne till 11 av dem. Vid 7 fanns det ytterligare ögonvittnen. Bl a skall moderns älskare ha våldtagit Elvira i systerns närvaro, och systern i Elviras närvaro. Samtliga ”ögonvittnen” förnekar att de har upplevt, utfört, eller sett något som helst oanständigt.
(3) Under de sista tre månaderna innan det första polisförhöret hölls det fyra gruppmöten. Vid alla fyra sade Elvira att hon inte hade något som helst minne av övergrepp. Hon sade det samma under det första polisförhöret. Men där tillade hon att hon var absolut säker på att inget övergrepp hade förekommit under de senaste 5½ åren. Detta är särskilt intressant därför att fadern uteslutande dömdes för övergrepp under denna period.
Hennes psykoterapeut bekräftar också att hon inte hade några minnen eller ens ”bilder” förrän efter det första polisförhöret.
Under de fyra första polisförhören förekommer intet spår av de gärningar som fadern fälldes för några få veckor senare.
(4) När de fem hovrättsdomarna år 1994 motiverar varför de fäller fadern, har de grovt felaktigt minne av moderns vittnesmål framför deras ögon, och även av sitt eget referat på sidan 22 i samma dom. Modern berättade att fadern och Elvira ibland gick in på dotterns rum och stängde dörren. När de kom ut hade Elvira ett konstigt ansiktsuttryck SOM OM FADERN HADE VARIT ARG. Eftersom modern är döv skulle hon inte kunnat höra om fadern hade gett dottern en utskällning. Han kan inte ha slagit henne, ty alla är överens om att han inte har slagit barnen sedan de var små.
Men på ss 42 och 44 i domen glömmer domarna bort de ord som står med versaler. Sedan fabricerar de att Elviras konstiga ansiktsuttryck bevisar att de två hade samlag, samt att fadern inte ens försökte dölja det för modern.
Domarna har inte ens märkt att Elvira ALDRIG har beskyllt fadern för sexuella övergrepp på tider när den övriga familjen var vaken och var hemma.
Det är oroande att domare lider av en sådan självöverskattning att de tror sig kunna uppfatta och analysera bevisningen genom att lyssna genom 60 timmars videoförhör i ett streck.
Elvira har också berättat om talrika satanistiska barnmord. För professor Eva Lundgren utgör dessa berättelser ett av hennes huvudbevis för att dylika barnmord är vanliga i Sverige. Det är då komprometterande för Lundgren att jag kunnat påvisa att Elvira inte ens har hittat på dessa händelser själv.

Kan man få tag i Scharnberg bok på svenska?

Södertälje fallet har stora likheter med det så kallade Ulf fallet, berättelser om rituella övergrepp, satanism, sadism och en vuxen som intensivt och initierat leder processen och ett total havererat rättsväsende som manipulerar och ljuger för "rättvisans" skull.

Max Scharnberg, du gör ett fantastiskt arbete, låt dem inte tysta dig!

Max Scharnberg gör ett "fantastiskt arbete", man behöver nämligen bara läsa några rader av honom så inser man förvånansvärt snart karaktären på detta "arbete".
I Kristianstadsbladet 6/2 1995 skrev han till exempel angående terapi av sexualbrottsdömda att "samtalsterapeuterna vet att de inte kan hjälpa någon. Därför är de angelägna att så många oskyldiga som möjligt ska i fängelse. Med 80 procent oskyldiga blir det minst 80 procent som inte får 'återfall'”.
80 procent av de dömda är alltså oskyldiga, och det vet psykoterapeuterna om och de vill ha det så. De vet nämligen att deras metod inte funkar, och därför vill de kunna bluffa genom att det sitter en massa oskyldiga i fängelset.
Vem kan ta Scharnberg på allvar? Av alla konstiga konspirationsteorier jag sett är detta en av de mer konstiga, tillsammans med David Icke och senator McCarthy...

Patrik Nybergs föreställning om att anledningen till att Scharnberg stoppades var att Uppsala universitet konspirerade för att stoppa kritik mot Eva Lundgren är också milt sagt besynnerlig. Varför skulle universitetsledningen vara i hemlighet allierad med en person de ofta behandlat så illa?
Sanningen torde snarare ligga i den förklaring universitetet själv gett på http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=686&typ=artikel
Scharnbergs påståenden om Södertäjefallet, slutligen, är rena fantasier. Jag vill rekommendera Birgitta Allmos "Vem vågar tro på ett barn: Södertäljeflickan och verkligheten" Tusculum förlag.
Men läs för allt i världen Scharnberg. En uppmärksam läsare brukar efter bara någon sida upptäcka logiska felslut, halsbrytande resonemang, och rena fantasier.

Jag har läst Britta Almos bok och tyckte de delar där pappans dagbok och brev publicerades tydligt visade på utsattheten hos en månniska som utsatts för ett justitiemord. Boken var oerhört bra, men jag tolkar inte budskapet på det vis som författeren uppenbarligen vill att man ska göra.

Håller med Susanna Svensson om att boken är oerhört bra, men delar som bekant inte Svenssons slutsatser. Men att man kan tycka att boken är bra trots helt motsatta åsikter i sakfrågan visar faktiskt att boken verkligen anstränger sig att redovisa fakta i fallet, och inte är den förenklat aggressiva "partsinlaga" några tror att den är.

Max Scharnberg skriver för övrigt: ”Elvira /Södertäljeflickan/ har också berättat om talrika satanistiska barnmord”. Hon har berättat om barnamord, men inte om ett enda "satanistiskt" sådant. Hon tar själv hårt avstånd från idén att ”satanism” skulle ligga bakom fallet, se http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel.asp?medid=472&kategori=12

I anknytning till UNT:s artikel om saken utspann sig ett meningsutbyte mellan mig, Birgitta Alllmo och Scharnberg om frågan
Se http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=77-AV_ID=912366,00.html?from=most_com
Lägg märke till min fråga om sidhänvisningar till Scharnberg. Han svarade inte. Nåväl, nu har han chansen.

"Häxprocesser" verkar fortfarande bedrivas i svenska domstolar. Historien upprepar sig. Tänk vad skönt för domstolarna som inte vet vad de skall döma. De bara litar blint på sk "experter". Det är väl därför justicia/rättvisan visas som en ickeseende person!

Helt rätt Kiremaj. Ingen kan ta Max Scharnberg på allvar.

Och det verkar som om övergrepp och mord och satanism inte existerar i Scharnbergs och hans lärjungars värld.

Men världen är full av sådana fall, väl dokumenterade och där många sadister fällts efter övertygande bevisning. Polisen gör
massor av barnporrbeslag, ren barntortyr.

Tala om att bortförklara verkligheten!

Man ser att Kiremaj verkligen är mycket seriös och påläst.

Helt rätt Kiremaj. Ingen kan ta Max Scharnberg på allvar.

Och det verkar som om övergrepp och mord och satanism inte existerar i Scharnbergs och hans lärjungars värld.

Men världen är full av sådana fall, väl dokumenterade och där många sadister fällts efter övertygande bevisning. Polisen gör
massor av barnporrbeslag, ren barntortyr.

Tala om att bortförklara verkligheten!

Man ser att Kiremaj verkligen är mycket seriös och påläst.

Detta låter som en tveksam historia. Det är illa ställt med den fria forskningen.

Det här förvånar mig inte alls att motståndet är hårt. Det var många oskyldiga som dömdes under psykoanalysens välde i norden. Hoppas boken kommer ut trots motståndet.

Jaha så nu är barnporrbeslag att likställa med satanistiska sekter, ja där ser man. Ska vi likställa fildelning med knarkhandel med då eller EL?
Faktum: Flera domar som grundlades i stort sett uteslutande på dessa psykoanalytiska modeller har helt rivits upp och den förut fällda mannen (oftast pappa) har helt friats. Skälen har varierat med alltifrån att psykoanalytikern inte alls haft den utbildning och erfarenhet som denne påstått sig ha till att flickorna när de blivit äldre helt tagit avstånd ifrån de uppgifter som de menar aldrig varit minnen alternativt så har flickorna fortsatt komma med alltmer fantasikittlande historier som till slut blivit alltför mycket för tom en karriärlysten åklagare att tro på.
Så vi kan med ganska stor säkerhet säga att det iaf har förekommit högst tvivelaktiga individer bland dessa psykoanalytiker samt att det i flera fall rört sig om rena lögner ifrån olika inblandade.

Mot den bakgrunden så är det inte alls särskilt svårt att förstå den skepsis som råder kring just denna typ av brottslighet och de som misstänks för den. Får en sexbrottsmisstänkt man en rättvis rättegång där åklagaren gör sin OBJEKTIVA plikt och undersöker alla aspekter av ett mål samt ger ALL information om dessa till mannens försvarsadvokat? "Ulf" anser nog inte det (http://www.dn.se/opinion/debatt/polischefens-logner-maste-provas-i-domst...)

Jag har inte läst boken men hoppas att få tillfälle att göra det, dock kan jag uttrycka en stark tveksamhet till idén med undertryckta minnen och de idéer om hur dessa sedan kan manifestera sig (plötsligt ogillande av filmjölk och andra infantila tankar som bara människor som aldrig uppfostrat barn kan få).
Vad ska bli nästa grej? Att en flicka som äter glass på ett visst sätt blivit tvingad till oralsex?!?

Det finns ett ordspråk som går så här. "Den som söker skola finna". Vad som menas med detta att den som söker efter individer med svarta jackor också hittar svarta jackor även om jackan i själva verket är blå. Ju mer luddig sak du söker efter ju lättare blir det att se bevis för dessa överallt.
Feminister ser ofta "patriarkala maktstrukturer" överallt i samhället men om man ber dem sätta fingret på dessa så går inte det, för de finns helt enkelt inte där. Ibland gör de det och då går det också att identifiera dem, likadant är det med misstankar om sexbrott.
Ibland, kanske rent av rätt ofta, så finns det substans i anklagelserna och då går det också att finna stödbevisning utan att för den sakens skull tvingas nyttja tveksamma psykologiska teorier och "framkalla bortträngda minnen".

Sanningen tål kritiska ögon, charlataner, lögnare och annat löst pack gör det emellertid inte.

//Mr G

Mr Galagad
Sanningen tål kritiska ögon men varje gång jag har ställt kritiska frågor till charlatanen Scharnberg i forum elter förum elfer forum har han försvunnit och gått och gömt sig.

Sedan vet du tydligen ingenting om det fall vi diskuterar här. Fadern dömdes även efter resning, och bland annat den rättsmedicinska undersökningen stöder flickans berättelser om sexuella övergrepp.

Att minnen av övergrepp som försvunnit och sedan kommit tillbaka har bevisats är för övrigt inte helt ovanligt. Se exempelvis http://www.brown.edu/Departments/Taubman_Center/Recovmem/index.html
Läs gärna också Jennifer Freyds "Betrayal Trauma" från 1996, för en mer utförlig diskussion.

Ursäkta jag skulle skriva "Mr Galahad" och inget annat på första raden.

Man ska inte skriva när man är upprörd. I första meningen ska det stå "forum efter forum efter forum", och inte det konstiga jag skrev.
Pedantiska hälsningar Kiremaj

Sveriges psykologförbund kom ut med en kvalitetstandard - Traumatiska minnen från 1999 för sina medlemmar.
Nedan en sammanfattning;
"- det är möjligt att en traumatisk upplevelse kan vara borta ur minnet under flera år och sedan återkomma
- det som någon upplever som ett minne kan vara minne av en faktisk händelse, förvrängda eller av tiden pålagrade minnen, falska minnen eller symboliska minnen
- falska minnen kan suggereras fram och sedan upplevas som verkliga
- såväl symboliska som sanna och falska minnen väcker starka och smärtsamma känslor hos patienten samt kan vara lika detaljerade beskrivningar

Ovanstående finns antaget i stor sett samtliga västländers psykologförbunds riktlinjer kring denna problematik.

Eftersom det finns en del människor som menar på att ALLA sk.återfunna minnen är sanna, eller i vart fall dom flesta minnen, skulle jag gärna vilja veta vad det är för banbrytande som ni vet kring denna problematik men som professionella psykologförbund i hela världen har missat...

En annan sak. Om någon som läser detta har hört talas om att en legitimerad psykolog har gått i god för sin patients sk.återuppväckta minnen i någons svensk rättegång efter 1999, vänligen maila mig, för denne psykolog har brutit mot etiska regler som dom skall följa och jag hjälper till att anmäla psykologen i fråga mer än gärna till förbundets etiska kommitte eller hjälper till att väcka talan om skadeståndsanspråk för oredligt handlande...

admico@telia.com

Nej nej, Erik det är inte ett enstaka fall som diskuteras utan själva syndromet med bortträngda minnen och alla andra bevis som inte är bevis.
Just pga att dessa typer av brott är så allvarliga måste också rättssäkerheten kring dessa vara lika allvarlig. Då kan man inte komma dragande med kvasivetenskaper, hörsägen eller läkarutlåtanden som enligt den undersökande läkaren själv inte bevis något öht.

Ta din favoritförfattare LM som exempel, hon som outades som lögnerska och förtalare. Du fortsättar att försvara dennes artikelserie kring C, där hon oblygt hävdar att han är skyldig till ett brott så avskyvärt att de flesta av oss har svårt att bibehålla kontrollen över våra känslor när vi tänker på det. Hon skriver på en av Sveriges största tidningar att han i själva verket är skyldig till detta brott, trots att han friats av en oenig hovrätt, dvs minst 3 av 5 ledamöter var eniga om den friande domen.
LM, du och många fler VET tydligen något som de tre ledamöterna i hovrätten inte vet trots att de sannolikt haft tillgång till bra mycket mer material än det kan anses troligt att ni haft.
Kanske är det så att de fått se saker i exempelvis pojkens vittnesmål som exempelvis pekar på PAS eller på att pojken drillats av någon annan. "Jag minns inte vad det var jag skulle säga". Ring a bell?

Något jag aldrig kommer att förstå är varför kritik mot sådana metoder som undanhållande av bevis, subjektivt utredande där spår som pekar på den anklagades oskuld ignoreras, psykoanalys av minnen som barnen inte haft ifrån början. (Hur uppkom i så fall misstanken om brott till att börja med? Är det den berömda filen kanske??) Kan uppfattas som ett hot och något som med näbbar och klor ska bekämpas intill döden...

Den som hävdar att det kan faktiskt vara så att mannen skulle kunna vara utsatt för en komplott och i själva verket oskyldig till det brott man anklagar honom för. Får snart fäkta för allt vad fingrarna håller för att inte bli helt överhopad av elaka och kränkande kommentarer. I vissa fall är man beredd att begå brott för att stoppa kritiken i någon slags missriktad "kamp för barnen".

Jag säger att den bästa "kampen" måste vara den som är objektiv, där man utreder alla omständigheter kring en anklagelse utan egna åsikter eller otillbörlig påverkan ifrån ljugande journalister.
Finner man då mannen (för det är nästan alltid en man, märkligt nog för enligt forskning så ska störningen pedofili vara lika fördelat mellan könen) skyldig så ska han dömas för detta och finner man att bevisen inte räcker till eller helt enkelt inte finns så ska han frias utan dubier.
Barn behöver bägge sina föräldrar, om detta kan vi nog alla vara överens. Men om en av dessa föräldrar beter sig illa så kanske det är bäst att barnen lever med den andre föräldern och detta bör gälla såväl mammor som pappor eller hur?
Därför så måste begrepp som PAS tas på allvar och utredas ordentligt när sådana anklagelser kommer fram.
Man kan våldta ett barn på flera sätt och ett av dem är att stjäla den ena förälderna ifrån barnet, ett annat är att fylla barnet med hat mot den ena föräldern vilket rent logiskt måste skapa oerhörda motsättningar för barnet som utsätts för detta. Alla barn älskar nämligen båda sina föräldrar villkorslöst.

Så lyd ett råd Erik, utgå inte ifrån att du vet, när du antar. Det är det som kallas "ett objektivt synsätt".

//Mr G

Mr G,
artikeln ovan som diskuteras här är en konkret artikel om en konkret bok som handlar om ett konkret fall, som jag råkar känna till ganska så mycket om.

Det är i alla fall det JAG diskuterar här.

Allmänna diskussioner om "falska minnen" och "PAS" har jag haft hur många gånger som helst.

Men om du nu insisterar, om ett barn är livrädd för sin pappa och upprepade gånger gråtande berättar om sexuella övergrepp blir min spontana åsikt inte att det är "manipulerat" av mamman utan att vad barnet berättar med nära hundraprocentig säkerhet har någon form verklighetsbakgrund. Det är min "bias". Jag anser att den är ganska så rationell...

PS. Har försökt få tag i Scharnbergs bok på KB, men den kan inte beställas, trots att den finns där. Den lånas av princip inte ut.

Ad skriver "Eftersom det finns en del människor som menar på att ALLA sk.återfunna minnen är sanna, eller i vart fall dom flesta minnen"...
Skulle vara intressant att veta vilka du syftar på. Att uttala mig om "alla" minnen skulle jag aldrig drömma om, och att tala om "de flesta" förutsätter att man känner till alla återkallade minnen i denna värld. Det gör jag (naturligtvis) inte...

PS till mr G. Du skriver "Alla barn älskar nämligen båda sina föräldrar villkorslöst."
HUR VET DU DET?
I samma inlägg skrev du "Så lyd ett råd Erik, utgå inte ifrån att du vet, när du antar."
Kan du inte börja lyda dina egna råd någon gång, eller är de bara riktade till andra?

Ja jag anser mig ha ganska torrt på fötterna när jag säger att barn älskar BÄGGE sina föräldrar villkorslöst, givetvis kan olika händelser påverka detta men i grunden är påståendet lika sant och säkert som gravitationen.
Om du menar att det inte skulle förhålla sig så så har du precis i samma andetag visat hur dina förutfattade meningar i så fall påverkar din syn på pappor och deras barn.

Som trebarnsfar med omkring 25 år av arbete i barn och ungdomsverksamhet bakom mig så är det givet att mitt påstående är helt säkert. Men kom gärna med argument om motsattsen.

Hur ska man kunna förhålla sig till en diskussion som enbart handlar om ett specifikt fall som dessutom omgärdas med en hel del sekretess (som inte verkar innefatta dig eller baserar du din åsikt på medias bild?) om man inte tar en generell inställning till ämnet??

Boken ligger förnärvarande oläst i min bokhylla men jag ska absolut dela mina åsikter med dig när jag hunnit med att läsa den.

//Mr G

Jag utgår från att du läser Birgitta Allmos bok också, om du läser Scharnbergs. Eller?

Det finns barn som är livrädda för sina föräldrar, den ena, den andre eller båda. Det finns de som darrar av skräck när den ena förräldern (vanligtvis fadern ,men någon gång modern) kommer hem.

Om beskriver deras känslor i termer av "älska villkorslöst" bör du i alla fall först definiera orden "älska" och "villkorslöst"

Du kanske menar att alla vuxna (har träffat åtskilliga) som berättar om hur de hatade den ene eller andre föräldern har "falska minnen" medan de som med tindrande ögon säger att de "älskade dem villkorslöst" har sanna minnen? Hmm...

Har ingen tänkt på att det också går att ha falska minnen av att barndomen var lycklig? Det är förmodligen den vanligaste typen av "falska minnen"...

PS till Mr G
Jag kan dessutom med ett visst intresse notera dina retoriska knep.
Om dina egna åsikter - det är "givet att mitt påstående är helt säkert".

Om mina: " dina förutfattade meningar" ...

Vad kan man kalla denna debatteknik?

Jag tänker avsluta (och jag menar avsluta!) den här debatten med följande reflektion. Det finns barn som tror att de älskar sina föräldrar för att de har lärt sig att det är det de ska göra. I dessa fall älskar inte föräldrarna barnet egentligen, de förstår inte vad kärlek är. De tror själv kanske när de talar om kärlek, och de vill gärna att barnet, med mr Galahads ord, älskar dem ”villkorslöst”.

Men en dag möter barnet någon annan. Det kan vara ett annat barn, eller en annan vuxen. Plötsligt inser det vad det innebär att bli älskad av någon. Och att älska någon. Det inser att familjen lever i en lögn, att det de trott vara "kärlek" var båg. Tomhet, utnyttjande.

Det enda man kan göra då… förresten det finns inget man kan göra då.

Mr Galahads retorik om "villkorslös kärlek" måste ses som ett falskt medvetande. Det är precis det som många inom fadersrättsrörelsen vill tro. Som en del av deras ideologiska mystifikationer.

Ordet "älska" kan betyda mycket. Men verklig kärlek bygger inte på biologi och genuppsättningar. För att en vuxen ska bli genuint älskad av ett barn krävs mer än gemensam DNA . Det krävs att den vuxna själv kan älska. Känna empati. På riktigt,

Annars kan de tala hur mycket de vill om ömsesidig kärlek. De kan lura sig själva. Men de lurar inte barnen

Adjö, mr Galahad.

Men sen en da

Sista "men sen en da" ska förstås tas bort. Ciao...

Kiremaj, jag vet att du är påläst kring problematiken sexuella övergrepp på barn sedan många år tillbaka. Därför har jag en konkret fråga till dig;
Ställer du dig bakom Sveriges Psykologförbunds antagna Kvalitetsstandard från 1999 kring frågorna om traumatiska minnen?
Slutsatsen i denna Kvalitetsstandard har jag redan klistrat in några inlägg längre upp men gör det igen här;

"- det är möjligt att en traumatisk upplevelse kan vara borta ur minnet under flera år och sedan återkomma
- det som någon upplever som ett minne kan vara minne av en faktisk händelse, förvrängda eller av tiden pålagrade minnen, falska minnen eller symboliska minnen
- falska minnen kan suggereras fram och sedan upplevas som verkliga
- såväl symboliska som sanna och falska minnen väcker starka och smärtsamma känslor hos patienten samt kan vara lika detaljerade beskrivningar

mvh
admico@telia.com

Egentligen hade jag avslutat men OK.

Jag står bakom den med en reservation.

Om man minns sin barndom som traumatisk och har minnen av det, kan i vissa fall en hel del detaljer säkert vara falska. Men grundkänslan är inte falsk.

Ingen som har haft en harmonisk barndom och varit genuint älskad kommer att uppleva det som att den vart traumatisk och att de varit oälskade.

För att vara väldigt konkret. Det finns människor (framförallt i USA) som tror att de som barn till och från kidnappades av Ufon. Denna föreställning är med all säkerhet falsk.

Men ångesten bakom den kommer någonstans ifrån.

Det finns verkliga trauman även bakom ångestminnen som innehåller saker som inte kan stämma.

Härmed lämnar jag denna debatt.

Södertälje-flickan heter ”Mathilde” i Eva Lundgrens bok, ”Saga” i Allmos bok, och ”Elvira” i min. – Allmo kallar fadern för ”Ninos”.
Några ord om Birgitta Allmos (fostermoderns) förvanskningstekniker:
Vid tiden för socialtjänstens två polisanmälningar 28-29 april 1992 har Elvira fortfarande intet minne av några sexuella övergrepp. Men i anmälningarna står det likväl: ”Elvira har även för kontaktmamman berättat att hon fått hjälpa pappan att skaffa småpojkar. / Elvira har sedan 10-årsåldern på pappans begäran tagit hem småpojkar som han sedan utnyttjat sexuellt. Elvira har också blivit sexuellt utnyttjad av pappan och av vänner till honom.”
I polisförhöret av Allmo 1992-04-29, s. B:114, står det: ”Som Birgitta tolkat Irene då hon berättat har hon även blivit uppmanad av pappan att klä sig utmanande, i princip vara lockbete för att ta hem killar.”
Dessa uppgifter kan socialtjänsten endast ha fått från fostermodern, ty Elvira har alltid förnekat dem. Det enda hon vet om faderns manliga partners är att en medelålders man vid ett enda tillfälle drack kaffe tillsammans med familjen. Förhörsledaren tar upp ämnet i tre olika polisförhör. Första gång blir Elvira t o m desorienterad, och det dröjer innan hon förstår vad polisen talar om.
Sådan information kan man inte hitta i Allmos bok. På sidan 163 finns istället en arrogant formulering om en bestämd socialsekreterare som ”återupprepar det redan under rättegången dementerade påstående, att Saga fått ta hem småpojkar till Ninos som utnyttjat dem sexuellt.” – Detta är ett uppenbart försök att dölja att det var Allmo som hittade på historien om småpojkarna.

Max Scharnberg!
Att jag lämnade debatten betydde att jag lämnade debatten med mr Galahad, inte attt jag inte kommenterar det du skriver
Jag ska kontrollera dina påståenden. Var väl medveten om att jag har möjlighet att göra det.
Varje gång jag grundligt kontrolerat saker du skrivit har de innehållit grova sakfel, eller bisarra logiska felslut.
Lägg gärna ut ditt alster på nätet så blir det lättare att kontrollera uppgifterna i det. Nu när biblioteken inte vill låna ut dessa alster.

Men den som ändå vill studera Scharnbergs metod kan jämföra hans tre konkreta påståenden om Allmos bok i debatten I UNT (se http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=77-AV_ID=912366,00.html?from=most_com ) med det verkliga innehållet i boken. Jag har upprepade gånger uppmanat Scharnberg att komma med sidhänvisningar till Allmos bok som styrker hans tre påståenden i UNT om boken. Hittils har han vägrat.
Men det är inte för sent än, eller hur?

Om MS ska begära att folk ska tro på honom i påståenden som för de flesta är så pass svåra att kontrollera som förhörsprotokoll kan han väl vara lite mer sanningsenlig i påståenden som är mycket lätta att kontrollera, dvs vad som står i Birgitta Allmos bok.. Eller`?

Jag förväntar mig inte att Scharnberg ska svara, så jag kan hjälpa till lite själv. Det finns nämligen ett av hans påståenden i UNT där det för en gångs skull är uppenbart vilken sida hans syftar på. I sitt inlägg ”Seriösa mordberättelser?” på http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=77-AV_ID=912366,00.html?from=most_com skriver han att när ”Elvira” /Södertäljeflickan/ bevittnade morden, skrek barnen ”på ett alldeles speciellt sätt”. Vidare att hon senare berättat om ”mystiska telefonsamtal där barn skriker på just detta sätt.” Den ”viktigaste informationen” i Birgitta Allmos bok enligt Scharnberg är att ”ÄVEN ALLMO HAR TAGIT EMOT OCH HÖRT DESSA TELEFONSAMTAL MED BARNENS DÖDSKRIK.”

Vad syftar han på? Det ENDA tänkbara, så vitt jag kan se, är sidan 195 i Allmos bok. Där kan man läsa följande: ”Märkliga anonyma påringningar sker under dagen den sista november. Den första föregås av många korta signaler. Vid den sista som sker på kvällen, hörs först ett brus och sedan ett klick varpå ett ångestladdat barnskrik skär genom luren. Därefter bryts ”samtalet”. ”

Här kan vi se Scharnbergs ”textanalys” i praktiken. För det första är det ETT samtal med barnskrik, inte flera. För det andra inte ett ord om att barnen här skriker ”på just detta sätt”. För det tredje står det inte heller ett ord om vem som tog luren vid tillfället, så Scharnbergs påståenden om (och bisarra tack till!) Birgitta Allmo hänger helt i luften.

Så här ser en Scharnberganalys ut. Inte vid ett tillfälle, utan igen och igen och igen.

Fantasier, fantasier och åter fantasier.

Uppsala universitet kan vara glada åt att de distanserade sig från det hela innan pinsamheten blev uppenbar.

Du har alldeles rätt, Scharnberg.
Jag kallar faktiskt Södertäljeflickan för Saga i min bok ”Vem vågar tro på ett barn?” och den dömde förövaren för Ninos. Boken innehåller förklaringar på varför.
Om du alls förmått att läsa innantill, har även du kunnat konstatera att det finns en mängd olika engagerade personer, alla med olika roller och syften med sin inblandning. Samtliga med fingerade namn. Varför? Jo, därför att namnen inte på något sätt är viktiga i det här sammanhanget. Berättelsen exemplifierar bara ett av många liknande fall och problemet som boken belyser är just vuxensamhällets fördomsfulla bemötande av redan utsatta barn. Men jag kan lova att bakom varje fingerat namn döljer sig en högst verklig individ, vars agerande finns noggrant dokumenterat på det sätt som jag beskrivit i boken.
Förvanskningstekniker behärskar jag inte men det kanske skulle hjälpa att gå i lära hos docenten själv?
Hur är det nu man säger: …som fan läser bibeln…? Eller: det gäller att upprepa en lögn tillräckligt många gånger så att den skulle kunna framstå som en sanning för icke nogräknade läsare?
Om de manipulerade och lösryckta citaten i inlägget kan bara sägas: Då och då uppstår vrångbilder av en redogörelse beroende på hur vissa personer väljer att tolka orden. Det behöver vi bara läsa dina inlägg för att förstå. Min bok redogör även för detta.
Ledsen att behöva upprepa: Scharnberg: du är som vanligt ute och cyklar.
Hur är det möjligt att du anser dig kunna veta vad som sagts och gjorts under utredningstiden? JAG VAR NÄMLIGEN DÄR NÄR DET HELA UTSPELADE SIG – VAR DU?? Likaså måste frågan ställas: hur kan du veta vad som verkligen hände i de övergreppssituationer som du så ivrigt förnekar? VAR DU DÄR? Jag var det inte!
Vi kanske istället borde diskutera din högst tvivelaktiga inblandning i ett senare skede i detta fall. Om dina suspekta lobbymetoder och falska löften? Allt finns noggrant dokumenterat i strikt kronologisk ordning. Så till den seriöst intresserade: Välkommen att läsa min bok.
Birgitta Allmo

Även om det är både stötande och integritetskränkande, och möjligen inte helt lagligt, av Scharnberg att lägga ut sekretessbelagda förhör på det här sättet, ligger de nu där. Om citatet stämmer vet jag inte, men det ligger mycket nära vad många andra minns. Som vare sig gått i terapi eller hamnat i fosterfamiljer.

Tror någon verkligen att detta kan vara ”inplanterat”?! Jag tror det sannerligen inte.

Kan sådant hända? Mitt svar är – ja, tyvärr. Jag hänvisar vidare till min artikel ”Barn som spårlöst forsvinner” på http://www.socialisten.se/content/view/481/127/

Scharnbergs motiv för att lägga ut detta är inte roliga. Men när han ändå har gjort det kan det kanske få människor att fundera på vilken värld vi lever i och hur sådant kan vara möjligt. För det är det tyvärr.

År det detta som allmänheten inte få lov att ifrågasätta?
Vittnesmål som uppenbart saknar all verklighetsförankring. Flickan konfabulerar ju....har hon gått igenom någon sinnesundersökning?

Ledsen Birgitta, men allmänheten har rätt att ifrågasätta historier/vittnesmål av den här grova kalibern. Om det givetvis inte bekräftas av annan bevisning vill säga. Det är fel att fråga folk om dom vågar tro på ett barn. Dom flesta människor har en rättskaffens moral som dom lever efter och resonerar ifrån. Om någonting låter trovärdigt så är det med stor sannolikhet också sant. Omvänt, om någonting låter otroligt/orealistiskt är det förmodligen inte sant. Så är det. Och ska människor bli dömda för våldtäkter, människorov och mord ska det krävas bra mycket mer än bara en konfabulerad historia av ett barn

Och det är detta Max Scharnberg har ägnat nästan hela sin karriär åt - att med vetenskaplig metod försöka särskilja sanning från lögn.
Är det detta vissa personer upprörs över - det objektiva sanningssökandet?

mvh
admico@telia.com

Ad!
Du skrver
"Flickan konfabulerar ju...."
HUR VET DU DET?

Ad skriver "Om någonting låter trovärdigt så är det med stor sannolikhet också sant. Omvänt, om någonting låter otroligt/orealistiskt är det förmodligen inte sant."
Aspirerar du på stora naivitetspriset?
Precis sådna argument användes 1943 mot de som berättade om gaskamrar i Tredje riket!

Observera att mina kommentarer om MS citat var generella. Jag talade om att anklagelser av denna typ inte i sig är "orimliga" och inte alls måste leda till att man sjukförklarar den som kommer med dem. Men jag vill slå fast att jag aldrig uttalar mig om anklagelser mot konkreta, identifierbara personer på nätet på detta sätt. Men ju mer jag ser på det desto mer oerhört anser jag det är att MS lägger ut det.

Det vore en sak om han i allmänna ordalag beskrev anklagelsernas karaktär.

Det här är något helt annorlunda. Det handlar om identifierbara människor av kött och blod som MS här lämnar ut genom att citera sekretessbelagda förhör på Newsmill.

Det är mycket, mycket, anmärkningsvärt.

För klarhetens skull: det inlägg jag kommenterade i mina inlägg 9.00 och 20.37 är nu borttaget.

HUR PRATAR POLISEN OMKULL EN 15-ÅRIG FLICKA SOM FÖRNEKAR ANKLAGELSEN?
Se här ett exempel.

(E-531:) jag kanske ljuger
(P-532:) vi får hjälpas åt att ta reda på vad det är som har hänt det är det VI SKA HJÄLPA TILL MED ATT HJÄLPA DIG ATT MINNAS har du nåt mera minne så här du berättade om hur du har känt snoppen i handen att pappa har trängt in i dig med sin snopp
(E-533:) men det kanske inte har hänt ens en gång
(P-534:) mm MEN DET ÄR DET SOM DU MINNS och vad minns du mera
(E-535:) jag kanske inte ens minns det kanske bara är nåt som jag har hittat på
(P-536:) mm MEN OM VI OM VI BORTSER FRÅN DET
(E-537:) mm
(P-538:) är det nån annan minnesbild som kommer fram du pratade om din syster och att pappa och du inte hade kläder på er kommer du ihåg i vilket rum ni var då
(E-539:) kanske i vårat rum på Ekorrestigen och kanske i vårat rum på Björkgatan

Det här är ju helt sjukt. Tack för urklippen Max.

Birgitta Allmo och Kiremaj, varför vill ni få allmänheten att tro att dessa påstådda mord och övergrepp verkligen hänt, när det så tydligt visas i dessa urklipp från förhörsprotokoll att det är falska minnen flickan kommer med?

Nåväl, jag frågar; vet någon om Södertäljeflickan har genomgått en psykiatrisk undersökning och vem som eventuellt utförde den?

mvh
admico@telia.com

Scharnberg presenterar lösryckta citat ur polisutredningar, där läsaren inte har en chans att se sammanhanget. . Den naive "Ad" blir helt entusiastisk och hyllar Scharnberg gränslöst utan att kolla upp något själv. Är han naiv eller låtsas han bara?

Han verkar väldigt intresserad av psykiatriska undersökningar, av någon anledning, men varför läser han då inte Birgitta Allmos bok och kollar upp det? I motsats till Scharnberg försökte hon inte bluffa fram en utgivning hos ett icke underättat förlag och därför är den lätt att får tag på bibliotek.

Lite mer info om Scharnberg, för övrigt
http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel.asp?medid=615&kategori=12

Nuri Kinos intervju med Södertäljeflickan http://www.dn.se/polopoly_fs/1.248978!Illustrationer.pdf

Den blev konstigt nog inte klickbar men om man klistrar in den i fönstret funkar den.

Jag tycker alla kan läsa Allmos bok. Jag ser inte den som nått bevis för varken sexövergrepp eller ritualmord däremot gestaltar det en krisande tonåring som är i konflikt med sina föräldrar mycket pga att hon tvingats bli vuxen i förtid efter att fungerat som dövtolk åt sin döva mamma och för att hon skäms över sin fars bisexualitet. Berättelsen varvas med pappans brev och dagboksanteckningar. Det finns inget i boken som bevisar att pappans version inte skulle vara mindre trovärdig än flickans framväxande historia.

Kiremaj förundras över varför jag frågar ifall flickan har genomgått psykiatrisk undersökning. Då får jag berätta att Sverige är ett u-land vad gäller sexualbrottmål. Man tillämpar den sk.fria bevisningen vilken leder till att olika sk.psykologiska experter uttalar sig om autenciteten i sina patienters minnen. Helt utan vetenskapligt beprövade och erkända metoder.

I USA måste expertuttlåtanden baseras på vetenskapligt erkända analysmetoder innan dessa uttalanden accepteras som bevis, och även i Tyskland har man infört för några år sedan stränga krav på vem som får lov att anlitas som vittnespsykolog vilket på tyska heter "Gutachter". När det gäller sexualbrottmål och speciellt när ord står mot ord ordineras numera automatisk en Gutachter av rätten för att genomföra intervjuer (tester) med både målsäganden och den anklagade samt göra behövlig textanalys av förundersökningprotokollet. Allt för att avgöra på ett seriöst sätt vem som talar sanning och vem som ljuger (medvetet eller omedvetet). Ni kan läsa en interju av en Gutachter i tidningen die zeit. http://www.zeit.de/2008/15/Interview-Koehnken
Intervjun är på tyska men jag har en svensk översättning. Den kan intresserade få mailat till sig. Bara att höra av sig.

I alla fall, i Tyskland som också har haft sin beskärda del av falskanklagelser och justitiemord, räknar man med att ca 30-40 % av fallen i ett sexualbrottmål är falskanklagelser, och att dom flesta beror på psykiska störningar hos målsäganden. Detta är bekräftade falskanmälningar. Lägger man därtill mörkertalet, dvs. dom fallen som även en Gutachter missar, blir siffran givetvis högre. Så det är inte helt taget ur luften när Max Scharnberg hävdar att upp till 70-80 % av incestmålen är falska anklagelser.

En av dom feministiska författarna som var med från början och initierade till denna incesthysteri i mitten på 80-talet är författaren Diana Russel. Hon har bl.a skrivit boken ”The Secret Trauma”. Från början menade hon på att så gott som samtliga återfunna minnen är sanna barndomstrauman för att under senare delen av 90-talet backa från denna ståndpunkt och menar på att huvuddelen av dessa återfunna minnen är falska.

Jag kan också nämna att bland internationella psykiatriker som har konsulterats i samband med rättegångar eller har erfarenheter av patienter som säger sig ha fått minnen tillbaka av förträngda barndomstrauman, har det växt fram kunskap om vid vilka förutsättningar man kan misstänka falska minnen.
Se nedan:
•När minnet handlar om händelser som har varit tidigare obekanta för en själv eller för någon i den närmaste omgivningen
•När minnet har kommit tillbaka efter upprepade ”framtagningsförsök”
•När man kan konstatera att det tidsmässigt har kunnat läggas till nya minnen och erfarenheter kring innehållet i detta minne.
•När minnet handlar om dom första två levnadsåren
•När minnet handlar om bisarra och extrema händelser

När det inte finns stödbevisning i ett mål är den enda möjligheten att finna sanningen genom uteslutningsmetoden. Alternativa förklaringar till anklagelserna måste benas av för att man ska kunna sluta sig till att det föreligger en sannolikhet till att en person talar sanning. Dessa alternativa förklaringar är enkelt uttryckt; flickan ljuger medvetet, flickan har blivit indoktrinerad av annan eller så har flickan en psykisk störning, förslagvis under kluster B.

Så min fråga om flickan har genomgått psykiatrisk undersökning är högst relevant och känner jag svenska domstolars restriktiva hållning vad gäller rättspsykiatriska undersökning antar jag att någon psykiatrisk undersökning av Södertäljeflickan ej har gjorts

mvh
admico@telia.com