Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: scanpix
Anders Björkman om Fritt forum

Chalmers Tekniska Högskola och dess oredliga forskning

Chalmers Tekniska Högskola har under åren 2006-2008 utfört ett forskningsuppdrag att förklara M/S Estonias sjunkförlopp 1994. Uppdraget utfördes av institutionen för Sjöfart och Marin Teknik/professor Olle Rutgersson och av SSPA/Claes Källström, ett bolag som ägs av stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Oredlighet har konstaterats i samband med forskningen.


Om författaren

Anders Björkman är civilingenjör i skeppsbyggnad, utexaminerad från Chalmers 1969.

Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola har till uppgift att vara ägare av stiftelsehögskolan Chalmers. Av uppgiften följer, att Stiftelsen tillsätter högskolestyrelsen och prövar ansvar för denna. I uppdraget ingår också att främja och stimulera till en ständig utveckling av Chalmers. Stiftelsen är yttersta garant för att högskolan fullgör sina åtaganden mot staten och andra viktiga intressenter och att inga oredligheter sker. Stiftelsekapitalet är den finansiella basen för Stiftelsens uppdrag.

I maj 2008 meddelade Chalmers/SSPA resultatet av sin Estoniaforskning i rapport no. 4006 4100-4 - Foundering tests (Sjunkprov).

Rapporten innehåller allvarliga fel.

Felen handlar om hur M/S Estonia kapsejsar i fullskala och modellskala och flyter upp och ned på komprimerad luft instängd i skrovet och solitt material under vatten efter kapsejsning. Självklart är trycket på den instängda luften olika i fullskala och modellskala, vilket beskrivs nedan. Trycket på den instängda luften i modellen är cirka 40 ggr mindre! Fartyget sjunker aldrig!

Fullskala

I fullskala flöt naturligtvis Estonia upprätt innan olyckan. Hennes deplacement var cirka 11 930 m3 (10 666 m3 luft och 1 264 m3 material i skrovet), total vikt var 11 930 ton, och hon hade cirka 6 886 m3 (6 156 m3 luft och 730 m3 material i skrovet över vattenlinjen) - reservflytkraft - mellan vattenlinje och huvuddäck. Total fanns det cirka 16 822 m3 luft i Estonias skrov.

Estonia flöt naturligtvis enbart, m.h.a. sitt deplacement; jfr Arkimedes, d.v.s. den volym vatten som trängs undan av skrovet, pga fartygets vikt. Djupgåendet var cirka 5.2 meter.

Ovanpå skrovet fanns en överbyggnad för bildäcket och ett däckshus med en volym 59 190 m3. Med en permeabilitet = 0.934 enligt SSPA (utrymme som vattenfylls vid kapsejsning) fanns 3 906 m3 material (inkl. last) i överbyggnad och däckshus som bidrog till flytkraften efter kapsejsning.

När Estonia hade kapsejsat, pga påstått vatten i överbyggnaden som minskade stabiliteten, och sedan flöt uppochned komprimerades den instängda luften i skrovet 16 822 m3, p.g.a. yttre vattentryck omedelbart och ett nytt jämviktsläge uppstod. Estonia flöt nu på flytkraften (volymen) av instängd, komprimerad luft i skrovet + solitt material, tidigare över, men nu under vatten som tränger undan vatten. Vattnet på bildäcket som orsakade kapsejsningen spelar ingen roll längre.

Botten av den instängda luftbubblan var cirka 5 meter under vattenlinjen och luften komprimerades till 1.5 bar och 11 215 m3. Då 11 930 m3 flytkraft behövs att flyta på och vi nu har 3 906 m3 flytkraft i överbyggnad och däckshus + 11 215 m3 komprimerad luft i skrovet (varav cirka 8 023 m3 under vattenlinjen), så befinner sig 3 191 m3 skrovvolym ovan vattenlinjen. Det är där reservflytkraften hamnade! Estonia flyter sålunda uppochned med cirka >2 meter skrov över vattenlinjen efter kapsejsning. 5 607 m3 ursprunglig luftvolym i skrovet har ersatts av sjövatten, p.g.a. att vattentrycket har komprimerat luften i skrovet.

Eftersom skrovet är oskadat och luften jämnt fördelad i för och akter är botten i stort sett plan över vattenlinjen. SSPA har inte publicerat uppgifter om hur Estonia skulle ha flutit upp och ned i fullskala efter kapsejsning enligt ovan.

Modellskala

I modellskala 1/40 är den totala skrovvolymen bara 18 822/64 000 = 0.294 m3 eller, ungefär 294 liter luft (inklusive annat flytbart, solitt material) varav 186 liter är flytkraft (modellen väger cirka 186 kg och deplacerar ungefär 13 cm djupgående) och det finns omkring 108 liter reservflytkraft över vattenlinjen. Vidare finns det en okänd mängd solid flytkraft i överbyggnad och däckshus som borde motsvara 61 liter luft. När modellen välter uppochned flyter den på cirka 230 liter komprimerad luft inne i modellskrovet (varav 125 liter under vattenlinjen) och med 61 liter flytkraft/solid volym i skrov/överbyggnad/däckshus.

Men det utvändiga vattetrycket pà luften i skrovet är enbart cirka 10 cm vatten eller 1.01 bar, så volymen luft är enbart reducerad med cirka 3 liter! Eftersom modellen behöver 186 liter flytkraft att flyta på, återstår 105 liter i skrovet (6 912 m3 i fullskala) över vattenlinjen efter en modellkapsejsning. Det innebär att modellen flyter med cirka 10 cm skrov (4 meter fullskala) över vattenlinjen! Anledningen är helt enkelt att lufttrycket i skrovet är cirka 40 ggr mindre i skala 1/40 än i fullskala!

Att kompensera detta höga flytläge måste cirka 58 liter luft släppas ut ur modellen (3 731 m3 i fullskala). Modellen kommer sedan att flyta (obs!) med cirka 6 cm skrov, dvs 2.4 meter fullskala, över vattenlinjen med 50 liter luft kvar ovan WL (3 191 m3 i fullskala).

Om Estonia flyter i fullskala efter kapsejsning, så flyter Estonia i modellskala precis likadant efter att ha släppt ut luft.

SSPA:s Estoniamodell flöt upp och ned efter kapsejsning!

Inget sjunkförlopp skulle ha uppstått!

Men SSPA anger motsatsen!

Hur förklarar Chalmers/SSPA detta i sin rapport?

"Ett antal prov gjordes där modellen kapsejsade, luft stängdes inne och modellen flöt (obs!) uppochned. Luftvolymen av instängd luft mättes och ett medelvärde pà 40 liter (2 560 m3 fullskala) bestämdes. Även trycket (obs!) på den instängda luften mättes. Skallagarna anger att 20% av den instängda luften i den givna situationen (dvs 512 m3 fullskala) måste släppas ut, så att korrekt mängd luft finns kvar i modellen, se Appendix 1. I detta fall skulle cirka 8 liter (dvs 512 m3 fullskala) luft släppas ut enligt skalreglerna. De två ventilerna i modellbotten kalibrerades att släppa ut 6.7 liter (dvs 429 m3 fullskala) varje minut under aktuellt tryck (dvs 1.04 bar). Det innebär att en ventil kunde hållas öppen under litet längre än en minut under provet".

Det låter inte särskilt vetenskapligt eller övertygande och är ej enligt de aktuella situationerna i fullskala och modellskala. Enligt ovan bör Estonia flyta med 3 194 m3 skrov över vattenlinjen efter kapsejsning fullskala, eller med 50 liter i modellskala. P.g.a. olika lufttryck i full- och modellskala flyter modellen med 105 liter skrov över vattenlinjen, dvs 55 liter för mycket. Denna överskottsluft kan naturligtvis släppas ut om man har för avsikt att låta modellen flyta med skalenlig volym ovan vattenlinjen.

SSPA ignorerar tydligen flytkraften som finns i överbyggnad och däckshus som nu befinner sig under vatten. Totala volymen av denna var 3 906 m3 fullskala eller 61 liter i modellskala! Det är mycket enkelt att fastställa hur modellen flyter upp och ned! Det är ju bara att välta den manuellt och mäta.

Tyvärr innehåller Vinnova/SSPA:s slutrapport inga uppgifter om hur Estonias totala flytkraft i full- och modellskala efter kapsejsning. Och hur kan man då förklara sjunkförloppet?

6.7 liter/minut modellskala är 429 m3/minut i fullskala. SSPA vet att Estonia skulle ha sjunkit direkt i fullskala om hon skulle ha sjunkit, pga brist på flykraft. Man måste släppa ut mer luft ... och snabbare för det att visa samma sak i modellskala! Och hur släpper man ut 105 eller 55 eller 44 eller 8 liter luft, när övertrycket är så litet?

Modellprov måste göras mycket exakta för att representera fullskala! Och om det gäller ett dynamiskt fenomen, sjunkning, måste man naturligtvis släppa ut all överskottsluft, pga skaleffekter, omedelbart!

SSPA anger emellertid att Estonia fullskala långsamt sjunker efter kapsejsning, dvs flykraften blir långsamt (?) mindre än deplacementet! Det finns ingen vetenskaplig grund för detta påstående. Det är fritt uppfunnet. Man har också presenterat samma fenomen vid offentlig visning inför media och allmänhet!

Villkor för omedelbar sjunkning efter kapsejsning

Om Estonia i fullskala inte hade 6 886 m3 reservflytkraft i skrovet som ovan, utan enbart cirka 4 000 m3 reservflytkraft (SSPA anger inte det riktiga värdet eller om det inkluderar volym i överbyggnad och däckshus) och om hon saknade flytkraft i överbyggnad och däckshus, skulle hon ha sjunkit direkt vid kapsejsning. Hela skrovluftvolymen skulle ha komprimerats till <10 000 m3 vid kapsejsning. Det kapsejsade skrovet flyter djupare efter kapsejsning, luftbubblans undre del är >5.0 meter under vatten och vattentrycket på luften i skrovet blir omedelbart >1.5 bar, och den återstående flykraften av komprimerad luft och solitt material blir för liten att tillåta flytning. Den uppochned vända färjan sjunker då direkt.

I normala fall flyter alltid fartyg efter kapsejsning! Solid flytkraft i hela fartyget och komprimerad luft i skrovet bidrager till det.

I modellskala flyter modellen med motsvarande 7 056 m3 (105 liter modellskala) reservflytkraft uppochned efter kapsejsning och det krävs att denna luft släpps ut - genast - för att tillåta modellen att sjunka omedelbart. Om man bara släpper ut 6.7 liter varje minut (429 m3/minut i fullskala) tar det 16-17 minuter för modellen att sjunka ... som vi kan se i videos av modellproven. Men det har inget med verkligheten att göra. SSPA fuskar! Medvetet. Anledningen torde vara att regeringen inte vill ha ett annat resultat!

Sammanfattning av Chalmers/SSPA:s oredligheter

Modellprov och teoretiska beräkningar av Chalmers/SSPA, 2006-2008 kring Estonias vattenfyllnad efter kapsejsning kan ej jämföras med och visar ej fullskala och verklighet och stämmer inte med vittnesuppgifter eller internationella forskningsuppgifter.

Eftersom Estonia, fullskalla flyter efter kapsejsning som alla beräkningar visar, skulle modellen också flutit, naturligtvis högre, och aldrig sjunkit oavsett om man släppte ut litet luft efter kapsejsning för att kompensera högt flytläge.

Hade Estonia, fullskala, inte flutit efter kapsejsning av okända skäl, skulle hon naturligtvis ha sjunkit direkt. Att visa detta i modellprov måste 100 liter instängd luft genast släppas ut ur modellen. Att manipulera modellprovet och bara släppa ut 6.7 liter varje minut fördröjer sjunkning med 15 minuter, som vi faktiskt kan se på videos av modellprovet. Men det har inget med verklighet att göra!

Chalmers Tekniska Högskola och dess bolag SSPA, representerade av tekn.dr. Olle Rutgersson och Claes Källström, bedriver oredlig forskning och publicerar falska forskningsresultat!

Detta har naturligtvis meddelats Chalmers styrelse! I brev 25 augusti 2008, ref.no.: C 2008/627 meddelar dock rektor/president Karin Markides bara att "Avsikten med dessa särskilda studier var att konfirmera huruvida ett föreslaget händelseförlopp kunde förklara M/S Estonias sjunkning, ej att studera alla möjliga händelseförlopp. Chalmers åsikt är att arbetet har varit öppet för insyn och väl uppfyller kraven på ett komplext forskningsuppdrag såsom detta."

Detta svar är rent floskel. Ett kapsejsat fartyg som flyter sjunker inte sedan ... långsamt.

Hantering av misstänkt oredlighet i forskning vid universit och högskolor

Regeringen framhåller i propositionen "Ett lyft för forskning och innovation" (prop. 2008/09:50) vikten av att allmänhetens förtroende för hanteringen av misstänkt oredlighet i forskning vid universitet och högskolor bibehålls och stärks.

Att det är lärosätenas ansvar att utreda misstankar om oredlighet i forskning anges i 1 kap 16 § högskoleförordningen (1993:100). Det är också universiteten och högskolorna, i egenskap av arbetsgivare, som har en skyldighet att vidta åtgärder mot anställda om oredlighet konstateras ha förekommit.

I nämnda proposition bedömer regeringen att lärosätenas ansvar att utreda misstankar om oredlighet bör bestå, men att en utredning, utförd av experter utanför den högskola där misstanke om oredlighet uppkommit, i vissa fall kan bidra till förtroendet för utredningens resultat.

Regeringen anser därför att det bör inrättas en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Expertgruppen bör ha till uppgift att på begäran av universitet och högskolor lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet. Det bör för statliga universitet och högskolor som regel vara en skyldighet att i en utredning inhämta yttrande från denna expertgrupp, om en anmälare eller en anmäld person så begär.

I november 2008 fick Vetenskapsrådet i uppdrag att under en övergångsperiod hantera frågor om oredlighet i forskning. Uppdraget gäller fram tills dess att den ovan nämnda expertgruppen har inrättats vid Centrala etikprövningsnämnden.

Vetenskapsrådet uppmanas därför att utreda oredlighet i samband med Chalmers Estoniaforskning 2006-2008. Resultatet borde t.ex. meddelas i september 2009 i samband med alla evenmang som då planeras att minnas och lära av olyckan för 15 år sedan.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7529

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vem skriver du för?
Det du skriver är för tekniskt komplicerat.
Varför gör du inte en video??? - som förklarar - gör det begripligt vad du skriver om!!! Det kan väl inte vara så svårt att göra en video? Med lite animeringar och en berättarröst. Du får ju inga kommentarer på det du skriver.

Så gör en video. Och berätta om alla turerna kring Estonia. Vapensmugglingen som skedde med regeringens goda minne på ett passagerarfartyg, Och hur Estonia först skulle bärgas sedan täckas med betong.

Och sätt svensk text på Jutta Rabes video om Estonia:
http://video.google.com/videoplay?docid=2276600854122640473

Att skriva här på Newsmill - verkar inte tjäna mycket till.

Permalänk | Anmäl #1 ut, 2009-06-01, 21:37

I detta fall skriver jag för Vetenskapsràdet som skall utreda oredlig forskning. Och för Chalmers som forskar oredligt. Och det är inte särskilt komplicerat! Flyter nàgot pà solitt material och komprimerad luft, sà flyter det! Det börjar inte sjunka efter ett tag! Om man inte släpper ut luft, som Chalmers gör. Sà enkelt är det. Hittills har 85 personer läst artikeln - rätt bra enligt min mening.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Björkman, 2009-06-04, 07:34


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.