Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Carl Norberg om Fritt forum

Baltikums revolt mot träldom

Den tid då den innevarande typen av penningekonomi styr tillvaron, är på väg att förändras för alltid.


Om författaren

Trött på det innevarande systemet.

Devalveringen i Lettland rycker nu allt närmare.  Den lettiska centralbanksledningen tycks nu planera att släppa kontrollen över den egna valutan.

Detta alltså för att skapa ett likviditetstillskott och undvika att ekonomin stannar av ytterligare.

Att den svenska Riksbanken nu lånar 100 miljarder kronor tolkas också som en förberedelse för en lettisk devalvering, genom att Riksbanken därvid förbereder sig för att kunna lämna statliga stöd till de svenska bankerna, vars kreditförluster kommer att bli gigantiska vid en devalvering av latvalutan, detta eftersom kreditexponeringen till uteslutande del är gjord i Euro.

Detta innebär för de svenska bankerna att återbetalningsförmågan på deras uteliggande lån dramatiskt kommer att försämras, vilket omgående kommer att realisera enorma kundförluster för bankerna. Bankerna måste då antingen stärka det egna kapitalet med belopp som i princip motsvarar de realiserade kreditförlusterna, eller så måste bankerna minska sina uteliggande krediter med belopp motsvarande 10 gånger de realiserade kreditförlusterna, enligt Baselregleringarna, vilket i sin tur skulle leda till ännu fler kundförluster och ännu större krav på kapitaltäckning, eller alltså en ytterligare minskad uteliggande kreditvolym.

Alternativet till en devalvering i Lettland, är att vänta tills valutareserven är helt slut och ekonomin vaporiseras och försvinner ned i ett svart hål. Vilket sannolikt inte framstår som ett särskilt rationellt beteende av de politiskt styrande med hänsyn till den socialekonomiska stabiliteten i regionen.

I måndags redovisade finska medier att ledningen för den ­lettiska centralbanken hade inlett diskussioner om en devalvering. Källan till informationen uppges vara en person på Lettlands finansdepartement.

På onsdagens förmiddag så meddelade den svenska Riksbanken att direktionen hade beslutat att låna motsvarande 100 miljarder kronor för att stärka valutareserven.

Detta pekar på en ökad sannolikhet för en snar devalvering i Lettland. En devalvering i Lettland som ett troligt scenario innebär dess­utom med all säkerhet att de andra två baltiska staterna kommer att följa efter. Det har investerats mycket politiskt kapital för att behålla den fasta växelkursen, men i längden kan Baltikum inte hålla emot. I Estland och Litauen ser det möjligen något bättre ut, men dessa kommer också att tvingas devalvera, om Lettland går den vägen, och detta för att inte omgående förlora för mycket i konkurrenskraft.
En devalvering i en eller flera av de baltiska staterna, skulle omgående komma att innebära ett mycket hårt slag mot de svenska bankerna Swedbank och SEB. De bägge bankerna har bedrivit en omfattande utlåning i Baltikum. Swedbank har en kreditexponering på 217 miljarder kronor och SEB 166 miljarder kronor.

En stor del av lånen har getts i euro, och om de lokala valutorna devalveras skulle låntagarnas betalningsförmåga alltså försämras radikalt över en natt.  Konsekvensen skulle bli att de svenska storbankernas kreditförluster exploderar i Baltikum och bankernas kapitaltäckning skulle då snabbt sjunka till oroväckande låga nivåer.


Swedbank tvingas då omgående till ytterligare nyemissioner. I en snabbanalys konstaterar Deutsche Bank att Riksbanken ser ut att förbereda likviditetsstöd till svenska banker vid en krissituation.

Dessa likviditetstillskott är dock dels helt bortkastade pengar, och dels skapar detta en underliggande inflation i det svenska penningsystemet.

Att likviditetsstödet är bortkastat beror på att inga underliggande värden har tillförts bankverksamheten, i någon annan mån än att den svenska framtida värde produktionen skall bära lasten av detta, och detta har inte det svenska samhället någon som helst nytta av.

Att en ökad penningmängd till en given mängd värde som skall beskrivas, skapar inflation är något som alltför många tycks benägna att glömma.

Det svenska samhället är inte på något enda sätt betjänt av detta försvar av bankernas balansräkningar och verksamhet. Penninghandel är och förblir en ickeproduktiv verksamhet som ändå förr eller senare måste elimineras på en öppen konkurrensmarknad. Att reglera för dess vidmakthållande börjar komma farligt nära dumhetens gräns.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7519

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #1 k247br, 2010-07-28, 06:00


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.