Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går i dag till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (32) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt öppnar för höjd pensionsålder, inför mötet då han är värd för bland andra David Cameron. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (30) Skriv

Neddragning på Astra Zeneca

Upp till 1200 forskartjänster försvinner i Södertälje. Vad betyder  det för staden - och Sverige? Läs (5) Skriv

Bladets röstköp

Foto: Scanpix
Henrik Oscarsson, docent och statsvetare:

Aftonbladets röstköpar-kampanj gynnar socialdemokraterna

"Få tycks tänka på att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer att få politiska konsekvenser; om fler hade röstat i de tre tidigare Europaparlamentsval hade valutgången nämligen blivit ganska annorlunda. Aftonbladets gå och rösta-kampanj blir lite problematisk i ljuset av resultatet att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer gynna socialdemokratin." Det skriver HENRIK OSCARSSON, docent i statsvetenskap.


Om författaren

Henrik Oscarsson är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I ämnet har han bla publicerat  "Europaval" (Oscarsson Henrik & Sören Holmberg (2006). Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen). Han bloggar här.

"Gå och rösta!" Demokratins huvudaktörer anstränger sig för att öka valdeltagandet den 7 juni. Men få funderar kring de politiska konsekvenserna av ett högre valdeltagande.

Partierna har givit sig själva extra pengar för att kampanja för ökat valdeltagande i EUP-valet. Ett av huvudbudskapen i kristdemokraternas reklaminslag har varit en uppmaning att gå och rösta. Även de andra Allianspartierna kommer enligt uppgift att använda sina 30 sekunder till att försöka mobilisera väljare. Aftonbladet inledde idag en kampanj för högre valdeltagande genom att skicka ut reportrar runt i landet för att betala medborgare för att gå och rösta! (Harmlösa summor och med glimten i ögat visserligen, men är det verkligen lagligt att erbjuda pekunjär ersättning i utbyte mot ett visst slags politiskt beteende? Mina juristkontakter jobbar på ett svar).

Högre valdeltagande är positivt eftersom vi genom lång erfarenhet lärt oss att högt deltagande underlättar uppfyllelsen av demokratins båda grundvärden: politisk jämlikhet och folkviljans förverkligande. Ju lägre valdeltagande desto större tenderar skillnaderna mellan röstare och icke-röstare att vara, socialt och politiskt. Den där valdeltagandesiffran är i sig självt inte viktig, men vi vet tillräckligt mycket om konsekvenserna av lågt/högt valdeltagande för att använda den som en indikator för hur representativt ett valresultat är.

Men samtidigt: Få tycks tänka på att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer att få politiska konsekvenser; om fler hade röstat i de tre tidigare Europaparlamentsval hade valutgången nämligen blivit ganska annorlunda.

I Valforskningsprogrammets analyser av tidigare Europaparlamentsval har vi undersökt effekterna av det låga valdeltagandet på partiernas röststöd. Liksom i liknande internationella studier har vi använt frågor om icke-röstares allmänna partisympatier och om vilka partier de skulle ha röstat på om de lyckats ta sig till vallokalerna. Därigenom kan man studera avvikelser mellan de officiella valresultatet och hur ett tänkt valresultat skulle ha sett ut om alla väljare hade röstat i valet.

Det mest uppseendeväckande är att socialdemokraternas valresultat skulle ha blivit klart starkare om alla röstat, +5 procentenheter 1995, +6 procentenheter 1999 och hela +9 procentenheter i 2004 års Europaparlamentsval. Vid EUP-valet 2004 hade junilistan och kristdemokraterna gjort ett sämre valresultat om alla hade röstat. (Så här stora effekter av valdeltagande på partiers samlade röststöd ser vi för övrigt inte längre i svenska riksdagsval).

Lite ironiskt kan Allianspartiernas kampanj för att höja valtemperaturen och valdeltagandet i praktiken innebära förlorade parlamentsmandat till socialdemokraterna(!). Även Aftonbladets gå och rösta-kampanj blir lite problematisk i ljuset av resultatet att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer gynna socialdemokratin.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7511

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sossar läser Aftonbladet. (Ingen liberal kunde stått ut med smutskampanjerna som spyddes ur Aftonbladet efter borgerlig valseger 2006)

Om Aftonbladet uppmanar SINA LÄSARE att rösta, och erbjuder kontanter för det, så får Socialdemokraterna fler mandat.

Ergo - Det är valfusk.

Permalänk | Anmäl #1 Snälla, 2009-05-28, 09:09

Signaturen "Snälla" sa sanningen, mer än så är det inte. Alla vet att Aftonblaskan är ren socialdemokratisk propaganda, den ägs till och med av SAP, eller ok LO, vad nu det gör för skillnad.

Att man då leder sina läsare till (S) är väl inte så märkligt? T.ex. Idag på AB.se kan man läsa ett par artiklar om Mona, dels när hon berättar att hon gillar "the boss" (kan man bli mer folklig?) och dels hur hon mitt under valrushen besöker läkare!!

Ojojoj, vilka nyheter. Hoppas man inte köper röster även i riksdagsvalet...

Permalänk | Anmäl #2 Okunnig, 2009-06-04, 14:53

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.