Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Europa

Foto: Scanpix
Moderata handelsministern Ewa Björling och EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark:

Vardagsprotektionismen måste bekämpas varje dag

Vi möter dagligen försök att sätta hinder i vägen för den fria handeln. Det handlar om alltifrån hinder mot tjänstehandeln och förslag på nya tullar på stearinljus till orimliga stöd till det europeiska jordbruket. Om du tycker att EU skall vara öppet för handel med varor och tjänster och alla de fördelar i form av lägre priser, bättre kvalitet och större valfrihet som över Europas gränser och utbytet med omvärlden bidrar med, är Moderaterna det parti som med kraft bekämpar protektionism och verkar för öppenhet över gränserna.


Om författaren

Ewa Björling (m) är handelsminister. Gunnar Hökmark (m) är delegationsledare i Europaparlamentet.

Spelar det någon roll för dig om mobiltelefonen kostar 4000 eller 5000 kronor, om köttet på ICA kostar 120 kronor kilot eller 170 kronor kilot, eller om bränslet till din bil kostar 10 kronor litern eller 12 kronor litern? Om det är lätt att jobba i ett annat land, om vi kan få ökad konkurrens kring tjänster?

Om du tillhör dem som tycker att det är sak samma - i sådana fall kan miljöpartiet eller socialdemokraterna vara ett bra alternativ för dig i valet till Europaparlamentet den 7 juni. Om du istället tycker att EU skall vara öppet för handel med både varor och tjänster och alla de fördelar i form av lägre priser, bättre kvalitet och större valfrihet som över Europas gränser och utbytet med omvärlden bidrar med är Moderaterna det parti som med kraft bekämpar protektionism och verkar för öppenhet över gränserna.

Handelspolitiska frågor kan ibland framstå som abstrakta och svårgreppbara. Inte minst när det rör sig om segdragna internationella förhandlingar som involverar hundratals länder och pågår i många år.

De strider som frihandelsvänner i Sverige och Bryssel dagligen utkämpar mot vardagsprotektionismen är desto mer konkreta. Framgång eller misslyckande kan innebära direkt förlorade eller vunna tusenlappar varje månad.

Protektionismen kommer i många former och färger. Som välfinansierad och målmedvetna lobbygrupper, i form av stelbenta byråkrater som motsätter sig varje form av flexibilitet och ibland, som en bieffekt från förslag som vid en första anblick kan framstå som sympatiska.

Tre exempel kan illustrera vikten av en ständig vaksamhet inför hotet från nya handelshinder:

  • Totalstopp för importen av nötkött från Brasilien. Förra vintern stoppade EU all import av brasilianskt nötkött. En handel värd 27 miljarder kronor per år ströps genom ett enda klubbslag. Priserna på kött i de svenska butikerna steg som en direkt konsekvens av detta med mellan 15-40 procent.

Bakgrunden var att EU krävde att Brasilien på kort tid skulle införa ett kontrollsystem för samtliga 190 miljoner nötdjur i landet, något som inte var praktiskt genomförbart.

Utan att förringa betydelsen av säker mat, vilket var det uttalade syftet med exportförbudet, så är det uppenbart att beslutet föregicks av att brittiska och irländska uppfödare ökade sina lobbyinsatser i takt med att importen av brasilianskt kött till EU ökade.

När beslutet om att snabbstoppa importen togs var det också mycket svårt att få fram bra uppgifter kring den vetenskapliga grunden. Något som bidrog till att sprida misstankar om att ett av motiven var att minska konkurrensen på den europeiska marknaden.

  • Tullbeläggandet av mobiltelefoner. Under våren 2009 har det funnits ett överhängande hot om att nya mobiltelefoner skulle beläggas med en tull på runt 14 procent. Något som skulle kunna innebära att populära modeller ökade kraftigt i pris.

Högt uppsatta EU-byråkrater anser nämligen att det som de flesta av oss betraktar som mobiltelefoner inte längre är några mobiltelefoner. De har genom att förses med "avancerade funktioner", som till exempel GPS, omvandlats till "multifunktionella enheter". Därför bör de enligt resonemanget tullbeläggas.

Idag råder tullfrihet för ett stort antal IT-produkter genom ett specialavtal. Det gynnar oss konsumenter som får billigare och modernare produkter, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för några av våra mest innovativa och högteknologiska företag.

Även den här typen av konkurrensfördelar kan raderas ut genom ett enkelt klubbslag. Tack vare kraftfulla protester från såväl politiskt håll som från näringslivet ser det ut som om tullhöjningarna stoppats. Den här gången.

  • Hot om chockhöjda etanoltullar. Sverige har en av EU:s bäst utbyggda marknader för miljöbränslet E85. Det möjliggörs bland annat genom av att vi importerar prisvärd etanol från Brasilien. Det här har upprört starka intressen inom EU som motsätter sig konkurrensen och krävt skyddstullar.

Fick protektionisterna bestämma skulle tullarna höjas med mer än 500 procent - från dagens nivå på runt 6,5 till 38 procent. Deras möjligheter att få tillstånd en sådan förändringar är högst goda. Enklast går det att lösa genom att etanolet omklassificeras från en kemisk vara till en jordbruksprodukt.

Ett sådant beslut skulle få direkt genomslag vid de svenska tankstationerna. Beräkningar pekar på att priset på en liter E85 skulle stiga med minst en krona.

Under de senaste åren har den lägre tullsatsen på etanol regelbundet utmanats. Endast med några få rösters marginal har vi lyckats hålla emot trycket. Beslutet omprövas dock för närvarande varje år vilket gör att det protektionistiska hotet kvarstår.

Vi möter dessvärre dagligen den här typen av försök att sätta hinder i vägen för den fria handeln. Det handlar om allt ifrån hinder mot tjänstehandeln och förslag på nya tullar på stearinljus, till kvoter för textiler, orimliga stöd till det europeiska jordbruket och handelsstörande subventioner till fiskerinäringen och, inte minst krav på att riva upp lagstiftningen som gör det lätt att jobba i ett annat land. Som socialdemokraten Gordon Brown säger: "British jobs for British workers".

Socialdemokraterna hävdar gärna sitt starka stöd för frihandeln som princip. När den principen konfronteras med verkligheten är utfallet däremot inte alltid lika självklart. Så har det varit med tjänstesektorn, så är det med rörligheten på arbetsmarknaden. För en tid sedan krävde Mona Sahlin att den svenska elmarknaden inte skulle länkas samman med den europeiska för att motverka att svensk el exporteras till andra länder.

Ett parti som lutar mot protektionism när det passar kortsiktigt kommer aldrig kunna vara en långsiktig kraft i arbetet för öppen handel och nya jobb. Utan kampen mot protektionism hotas alla de svenska jobb som förutsätter export. Nya som gamla. Vi vill säkra förutsättningarna för de gamla jobben och lägga grunden för de nya genom öppna gränser.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7476

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Gordon Brown säger: "British jobs for British workers" det var bara vallöften ungefär som "vi ska inte jaga ungdomar för fildelning", du vet nåt man slänger ur sig för att få röster men aldrig kommer att hedras. Priserna kanske går ned något men itakt med att all inhemsk produktion försvinner blir det enorm arbetslöshet med sämre statsfinanser som konsekvens.

Permalänk | Anmäl #1 Hob, 2009-05-27, 12:35

Protektionismen måste definitivt stoppas. Särskilt den form av internetprotektionism som mediaindustrin och dess lobbygangstrar vill tvinga fram med hjälp av hycklaren Hökmark & co.

Permalänk | Anmäl #2 Johan L, 2009-05-27, 14:12

Rädda i första hand svenska jobb och i andra han europeiska. Handla i första hand svenskt och i andra handeuropeskt. Jag skulle vilja kunna köpa en t shirt med följande text protektionist ja visst. Jag tror att den driftiga affärsman som tryckte upp ett sådant parti skulle bli rik, men det ska vara svenskproducerade tshirts som är tryckta i sverige för att jag ska köpa.

Permalänk | Anmäl #3 susanna svensson, 2009-05-27, 20:51

Till Susanna: Och vad händer när alla eu-länder blir protektionistiska? Eller tror du bara att vi svenskar ska ha den "rättigheten" ?
Jag hoppas du är 12 år och får en chans att lära dig i skolan hur
det fungerar i verkligheten.

Permalänk | Anmäl #4 Oskar, 2009-05-28, 01:08

Bra idé, EU är ju protektionistiskt så man kan börja med att avskaffa det och öppna upp för riktig frihandel vet jag.

Permalänk | Anmäl #5 Mike Nilson, 2009-05-28, 01:53

Ewa och Gunnar kan där känna sig trygga, det finns inget stort motstånd till att Sverige ska få importera E85 till ett låg pris!

Motstånd finns istället till den "chocksänkning" av etanoltullar som Björling och Hökmark vill se för etanol till låginblandning i Sverige. Den retar Europa. Inte bara för att priset kommer att sjunka vilket förstås slår hårt mot en ny industri där investeringskostnaderna är stora, nej mer för att det finns några direkta vinnare. Som bäst 10 öre sänkning av bensinpriset. Kankse inte värt att reta upp EU och dessutom riskera framtida enerigförsörjning för det?

Permalänk | Anmäl #6 Johanna Larsson, 2009-05-28, 08:36

Protektionism kan ha för och nackdelar: de kan rädda jobb och förhindra att egen ekonomisk sektor slås ut men kan leda till högre priser samt protektionism från handelspartners mot det egna landets varor/tjänster. Men hur ska Sverige kunna konkurrera med lågpris länderna eller de störrre industri länderna i eu som stödjer sin egna industri väldigt starkt. De stora pojkarna får göra vad de vill men inte vi, det finns ingen politisk vilja att behålla det som generationer byggt upp i landet trots den nytta de har. Allting är eu hit globalisering dit, ska Sverige bli en tjänstebaserad ekonomi utan någon produktion? Är det hållbart?

Om inte miljö dårarna tar död på landets jobb så gör eu ivrarna det.

Permalänk | Anmäl #7 Hob, 2009-05-28, 14:28

Jag tror inte det är riktigt så enkelt att all protektionism är dålig. Tex finns det goda skäl att se till att den inhemska produktionen av essentiella varor är tillräcklig för att tillfredsställa basbehoven, mat och el bla.

Permalänk | Anmäl #8 Karl, 2009-05-29, 15:40

S.k. frihandel, Fractional reserve banking, EU, Euro, IMF, NAFTA, Världsbanken, 'privatiserade' Centralbanker, 'oberoende Riksbank', New World Order, etc. etc. gör oss alla till slavar.

Öppna ögonen och se hur utbredd fattigdomen är världen över. Se hur ojämlikheten bara ökar och ökar. Notera hur kontrollen och övervakningen över människor dras till sin spets.

De enda som tjänar på att den nuvarande omänskliga politiken fortsätter är de 2% av världens befolkning som äger 80% av världens egendom. Alla ni som propagerar för att denna vansinniga politik skall fortsätta, kommer att få sota för detta. Var så säkra.

Permalänk | Anmäl #9 <><><>, 2009-06-02, 17:45

Informationprotektionism är också protektionism. Men det talar inte debattörerna högt om eftersom de tänker försöka rösta fram Telecompaketet så att vi äntligen kan få ett Kina-internet.

Permalänk | Anmäl #10 Charlie Darwin, 2009-06-13, 20:52


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.