Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

om Fritt forum

Dina pengar bygger upp en EU-armé!

Lissabonfördraget skulle militarisera EU. Det kräver ökade militärutgifter för alla medlemsstater och ålägger dem att frigöra platser för EU:s militära verksamhet. Det skulle även stärka banden mellan EU och Nato, som de icke-deltagande länderna inte kan påverka på något sätt. Men de måste ändå finansiera EU-armén.


EU:s militära allians skulle bildas utan folkomröstning i Sverige. I fördraget ges en rad skäl som motiverar EU:s militära insatser utomlands. Det skulle integrera det svenska försvaret med EU:s militära planering, som domineras av stater med en kolonial historia, med motivet att använda militärt våld för politiska och/eller ekonomiska syften. Alla medlemsstater måste betala för att täcka kostnaderna för militariseringen av Europa. EU-parlamentet kommer att locka till sig lobbygrupper från den internationella vapenindustrin.

Den svenska alliansfriheten - som innebär att vi själva väljer att delta i militära allianser eller inte, och att vi själva bestämmer om vårt territorium ska används av krigförande parter - skulle kastats ut i rännstenen. Sverige skulle åläggas att bidra med svenska trupper i franskdominerade EU-insatser, med skenet av att hjälpa flyktingar. Bakom den humanitära fasaden ligger den franska viljan att upprätthålla det västliga inflytandet över olja och uran i de afrikanska regionerna. Men i ögonen på lokalbefolkningen, skulle de svenska trupperna inte att skilja sig från de franska styrkorna, som är hatade i stora delar av Afrika för sin brutala koloniala historia.

Både Tyskland och Frankrike talar för ett större militärt samarbete inom EU, den franska utrikesministern sade i fransk TV att: "Vi måste förbereda oss för ett krig mot Iran." (den 17 september 2007). Fördraget skulle förstärka EU:s samarbete med Nato, vars kärna är att vara först med att använda kärnvapen i händelse av en allvarlig konflikt. Nyligen invigde också Frankrike en militärbas i Persiska viken.

Det nya fördraget säger att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skall omfatta, "gemensamma insatser för avväpning, militära rådgivnings- och biståndsinsatser och stabiliseringsoperationer efter konflikter. Alla dessa uppdrag ska bidra till kampen mot terrorismen, inklusive stödet för tredje land, i syftet att bekämpa terrorismen på dess territorium" (artikel 28B).

Men vem är det som ska avväpnas och vilken typ av regeringar kommer att få makten genom EU:s stabiliseringsoperationer efter konflikter?

EU:s militära politik kommer att utformas i enlighet med EU:s utrikespolitik (artikel 10a), som också omfattar den internationella handeln. EU:s handelspolitik går ut på att undanröja hinder för internationell handel, utländska investeringar, tullar och andra hinder (artikel 188c, se avsnittet om rättvis handel). Eftersom EU stöder de europeiska intressena utomlands, skulle EU kunna ingripa med våld utomlands för att stödja utländska regimer som accepterar EU:s inställning för handel, och göra det möjligt för europeiska företag att få tillgång till andra länders resurser. Sådan "frihandel" brukar inte gynna de fattiga och kallas med andra ord för kolonialism eller imperialism.

EU, liksom USA, kommer inte att behöva säkra ett FN-mandat för att skicka militära styrkor utomlands. Ingenstans i det nya fördraget nämns det att ett FN-mandat behövs för att tillåta en EU-ledd militär intervention. Enligt detta fördrag, skulle den svenska regeringen kunna delta i planering, utbildning och tillsyn av EU:s militära verksamhet, även om inget FN-mandat är på plats.

Lissabonfördraget skulle göra det möjligt för länder med en stor militär kapacitet att bilda sin egen militära allians inom ramen för EU, som skulle arbeta i samråd med EU:s utrikesminister och vara anpassat till Nato. De länder som ställer sig utanför denna allians skulle inte ha något att säga till om vad EU:s utrikesminister beslutar om i militära åtgärder. Men alla stater måste bidra ekonomiskt till EU:s militära medel. Vilket i klartext betyder ett ökat skattetryck på Sverige.

Oavsett graden av deltagande, så kommer de svenska skattebetalarna att få betala för upprustningen (artikel 28). Fördraget anger också att "alla medlemsstater skall åta sig att gradvis förbättra sin militära förmåga". Ökade militärutgifter är ett krav i fördraget, i motsats till sjukvård och utbildning. Och vi är skyldiga att ställa civila och militära resurser till förfogande för genomförandet av EU:s försvarspolitik"(artikel 28).

De uppgifter som ges till EU-armén inkluderar, "gemensamma insatser för avväpning och stöd till tredje land i kampen mot terrorismen. EU måste kunna agera innan en kris inträffar och vidta förebyggande åtgärder". I klartext - EU kan starta krig i förbyggande syfte.

EU:s nuvarande säkerhetsstrategi (EUSS) är det samma som Bushsdoktrinen. Där står det att: "Vår traditionella förståelse av självförsvar ... bygger på hotet om en invasion. Med de nya hoten, ligger den första försvarslinjen ofta utomlands ... Vi borde alltså vara redo att agera innan en kris inträffar."

I klartext betyder det att Sverige måste bistå med militära och civila medel om ett annat EU land känner sig hotat och vill starta ett förebyggande krig.

Lissabonfördraget kommer att få allvarliga militära konsekvenser för alla EU-stater, och särskilt för det alliansfria Sverige. När den svenska politiska eliten ratificerade Lissabonfördraget, så övergav de också den svenska alliansfriheten, utan att rådfråga folket. Varför ska Sverige delta i militära operationer med mäktiga nykoloniala stater?





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7471

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Gradvis förbättring av ens militära förmåga innebär inte att utgifterna måste öka.

Det betyder att den teknologiska nivån måste förbättras inom försvaret. Naturligtvis kostar det pengar, men detta är redan någonting som en stat normalt sett gör. Det som det hindrar en stat från att göra dock är att dra ner på ens R&D och försvarsutgifter bara för att man har resten av EU at lita på.

Med enklare ord: det den punkten säger är att man därmed inte kan avveckla sitt försvar, eller låta bli att utveckla det bara för att resten av EU kommer ställa upp i en konflikt.

Vad är förresten felet med att EU skulle ha en försvarsdimension? Nu tar artikeln här ingen ställning om det utan den utgår från att svenskar automatiskt inte vill ha ett gemensamt försvar eller vill vara anslutna i en allians. Jag tycker att artikelförfattaren är rätt ärlig i det i alla fall.

Nu, är det dock så att EU är redan såpass integrerat på både folklig och politisk nivå att en stat omöjligtvis skulle kunna ställa sig neutral i en konflikt. Så, vad skulle gemensam försvarspolitik och armé innebära i realiteten förutom ett mer effektivt försvar av Europa? Svaret på denna frågan är naturligtvis att den reella effekten är minimal, så varför inte effektivisera det hela och införa ett gemensamt försvar för Unionen?

Europa har ett behov av att försvaras, och självklart skall EU vara beredda på ett krig med Iran på samma sett som hela Västeuropa (inklusive Sverige) var beredda på ett krig med Sovjet ett tjugotal år sedan. Det betyder naturligtvis inte att ett krig kommer att bryta ut mot Iran, men som det gamla talesättet går: "si vis pacem, para bellum" eller skydda freden genom att rusta för krig.

Permalänk | Anmäl #1 Mattias Holm, 2009-05-27, 16:04

1. Lissabonföredraget tycker jag att vi i Sverige borde få rösta om. Tyvärr så låter inte makthavarna oss rösta om de stora tingen. Vi får vara glada om vi får rösta om euron.
2. Att EU vill ha en stark arme tycker jag är bra även om jag är pacifist. Vi behöver en stark arme så att inte Ryssland och Arabvärlden kan skrämma oss till lydnad.

Permalänk | Anmäl #2 TÅGMICKE, 2009-05-27, 16:24


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.