Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Biståndet

Carina Hägg, socialdemokratisk riksdagsledamot:

EU sviker löftet om fattigdomsbekämpning

Den svenska regeringen är för tystlåtna om EU:s hantering av biståndspolitiken. Under det svenska ordförandeskapet måste den svenska regeringen korrigera de många felsteg som EU har tagit genom sin biståndspolitik och kräva en attitydförändring av de stora EU-länderna. Det anser riksdagsledamot och EU-kandidat Carina Hägg (S).


Om författaren

Carina Hägg är riksdagsledamot i utrikesutskottet och Socialdemokratiskt kandidat till Europaparlamentet.

Vid milleniumskiftet lovade världens rikaste länder att utrota fattigdomen och EU stod längst fram i förhandlingarna. Efter finanskrisen verkar det som EU håller på att glömma vad man kom överens om, nämligen att genom effektiv och villkorlig biståndspolitik stödja utvecklingsländer med fattigdomsbekämpningen. Finanskrisen gör att de fattiga länderna har extra stort behov av ekonomiskt stöd men trots det kommer EU-länderna inte att höja sitt bistånd så mycket som man lovat. 400 miljoner saknas för närvarande för att bibehålla den tänkta nivån på EU-biståndet. Det säger 1 600 europeiska biståndsorganisationer i en rapport som släpptes den 15 maj.

EU:s roll som förebild på den politiska och sociala arenan blir allt starkare, och därför borde det vara en självklarhet att Sverige ställer krav på vad biståndet ska användas till. Som EU-medlem är Sverige och de svenska skattebetalarna med och finansierar all av EU:s verksamhet, regeringen bör således ta ett stort ansvar gällande biståndet från EU. Jag anser att regeringen måste styra upp EU:s biståndspolitik under det svenska ordförandeskapet. Tyvärr är biståndsminister Gunilla Carlsson(M) märkligt frånvarande i debatten om EU:s hantering av bistånd, ska det tolkas som en passivt godkännande av EU:s hantering av biståndspolitiken?

Numera syns biståndsministern mest i sammanhang som rör regeringens egna rapporter om effektivisering av det svenska biståndet. På DN debatt den 9 mars i år slog biståndsminister Gunilla Carlsson (M) fast regeringens nya policy mot vad hon kallar för "trotsiga biståndsorgan" och hävdar att regeringen skärper villkoren för svenskt bistånd gentemot ett antal FN-organisationer. Jag håller med henne när hon kritiserar ineffektiva och icke lyhörda biståndsorgan som genom sitt agerande medverkar till kontraproduktivitet och ineffektivitet. Men att tala om någon egentlig "svensk" biståndspolitik är att vilseleda de svenska skattebetalarna. EU är världens största biståndsgivare, och som så mycket annat styrs även majoriteten av biståndet därifrån.

Jag tror på EU som en samordnande och stark förhandlingspart vad gäller bistånd, men det behövs en kritisk debatt om hur biståndet hanteras från EU idag. Hur biståndet hanteras inom EU talar dock Gunilla Carlsson(M) ogärna om. Jag har tidigare uppmanat Gunilla Carlsson(M) att inte bara titta på hur biståndet hanteras av FN-organ utan även inom EU. Men svaren uteblir. I ärlighetens namn är en alltför stor del av EU-biståndet i praktiken en förlängning av gamla relationer. Annars kan man fråga sig varför Frankrike och Spanien, två EU-medlemsländer, öppet lobbar hårt för generösa anslag till totalitära makter? Öronmärkta stöd går idag direkt till odemokratiska stater såsom Marocko, Tunisien och Syrien. Det finns även anledning för den svenska regeringen att ifrågasätta Bryssel tjänstemännens stora spelrum och inflytande över biståndet.  

Det vore en stor tillbakagång för biståndsarbetet om EU inte håller kvar vid sina biståndsmål. Det vore inte acceptabelt att ytterliggare 85 miljoner människor riskerar att hamna i djup fattigdom, vilket kan bli följden av minskade budgetanslag för EU:s biståndspolitik. I lågkonjunktur borde man satsa på biståndet istället för att minska det. Jag tycker bland annat att en del av EU:s bistånd bör gå till att stödja biståndsorganisationer som jobbar med socialt entreprenörskap. Hungerprojektet är ett exempel på en organisation som framgångsrikt hjälpt flera samhällen i U-länder att bli självförsörjande med hjälp av socialt entreprenörskap. Det är fattigdomsbekämpning som för skillnad.

Jag ställer upp som kandidat till EU med budskapet att EU ska använda sina finansiella biståndsmuskler för att se till att fattiga länder inte säljer sina medborgares rättigheter till multinationella företag. Kvinnor och arbetstagares rättigheter anser jag ska vara en av de viktigaste punkterna när EU förhandlar med om bistånd.

 






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7445

3 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Typiskt biståndspolitikertext. En massa ambitioner, men ingen analys av förmågan. Ytlig kunskap och motsägelser. Hägg tycker att EU:s bistånd är dåligt samtidigt som hon tycker att det inte får sänkas. Har Hägg någonsin sett en utvärdering av vad EU:s bistånd påstadkommer?

Permalänk | Anmäl #1 Fredrik Segerfeldt, 2009-05-27, 11:43

Hej Carina,
Jag är väl insatt i både det svenska och EUs bistånd och kan bara konstatera att det svenska fungerar enormt mycket bättre!!

Permalänk | Anmäl #3 kalle, 2009-08-27, 19:26

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.