Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Henrik Unné om Fritt forum

Dålig fördelningspolitik

Den socialdemokratiska fördelningspolitiken är en yttring av ondska.


Om författaren

Jag är något så ovanligt (?) som en arbetare som *inte* är vare sig socialistisk eller avundsjuk. Jag vill ha rättvisa, istället för utjämning. Det är bara rätt att en del människor får tjäna mycket mera pengar än andra. En del människor är ju mycket mera produktiva än andra.

Anta att en forskare i USA uppfinner ett botemedel för cancer. Ett enda piller botar alla förekommande sorters cancer. Lungcancer, bröstcancer, magcancer, levercancer, leukemi, rubbet. Och varje piller kostar bara 100 kronor att tillverka. Folket jublar.

Men forskaren kräver att få en royalty på 10.000 kronor per piller som används i de rika industriländerna. Han har ägnat 20 år av sitt liv åt att forska fram detta piller. Han anser därför att han har en moralisk rätt att kräva en så pass stor belöning för pillret. Den svenska sjukvården klarar ledigt av att betala 10.100 kronor styck för pillret. Det är ändå mycket billigare än de "gamla" cancerterapierna som strålbehandling och kirurgi. Och dessutom sparar staten enorma belopp i och med att de botade canceroffren kan arbeta istället för att behöva gå på sjukpenning eller sjukpension i månader eller åratal. Men den svenska arbetarrörelsen säger nej. Forskaren skulle tjäna för mycket. Om den svenska sjukvården botade 200.000 cancersjuka svenskar per år med ett piller vardera skulle ju forskaren tjäna hela två miljarder kronor per år på det! Enbart i Sverige.

Och det vore ohemult mycket tycker ledarna för SAP och LO. Det vore fördelningspolitiskt oacceptabelt. Riksdagen får därför rösta om det. Majoriteten röstar för att forskaren ska nöja sig med en royalty på bara 1.000 kronor per piller i Sverige. Men forskaren står på sig. Arbetarrörelsen rasar. "Detta är ett demokratiskt beslut!" skriker statsministern och LO-ordföranden. Men den amerikanska forskaren backar inte - och han har ett starkt patent på pillret. Så den svenska riksdagsmajoriteten beslutar att pillret inte ska få användas i Sverige. Visserligen innebär det beslutet att hundratusentals svenskar får dö i onödan av cancer. Men det skulle ju vara dålig fördelningspolitik att låta en enda forskare tjäna miljarder kronor på människors behov av sjukvård!

Historien ovan är väl rätt så galen? Men sådana galenskaper förekommer i verkligheten. Den nuvarande svenska fördelningspolitiken är byggd på precis samma principer som de i den ovanstående historien. De "progressiva" skatterna och den "solidariska" lönepolitiken gör att svenska forskare och affärsmän inte får behålla mera än en bråkdel av frukterna av sitt arbete. Speciellt om de skapar och kommersialiserar innovationer som förbättrar, eller rentav räddar, livet för miljoner andra människor. Forskarna och affärsmännen vet detta. Därför försöker många av dem inte ens.

Ingen av oss vet vilka fantastiska livsförbättringar vi har gått miste om p.g.a. den förda fördelningspolitiken. De syns ju inte eftersom de inte har gjorts. Vi vet inte hur många människor har dött i onödan. Och vi vet inte hur många intelligenta människor det är som har gett upp och inte försökt att göra något av sig själva p.g.a. den svenska avundsjukan, och dess uttryck i fördelningspolitiken.

Ett sätt att få en aning om vad vi har gått miste om är att läsa en viss idéroman - nämligen *Och världen skälvde* av Ayn Rand (Atlas Shrugged på engelska). Romanen innehåller en samhällsskildring och en filosofi som tydliggör sådana saker som följderna av socialismen och av avundsjukan. Man får en ökad lust och ork att kämpa om man läser *Och världen skälvde*. Det är därför boken har blivit en modern klassiker som har sålts i mer än 5 miljoner exemplar hittills i hela världen. Om någon bok kan stoppa socialismen och välfärdspolitiken så är det denna bästsäljande idéroman.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7391

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

För att citera manusförfattaren John Rogers: "There are two novels that can change a bookish fourteen-year old's life: The Lord of the Rings and Atlas Shrugged. One is a childish fantasy that often engenders a lifelong obsession with its unbelievable heroes, leading to an emotionally stunted, socially crippled adulthood, unable to deal with the real world. The other, of course, involves orcs. "

Permalänk | Anmäl #1 Staffan Johansson, 2009-05-24, 15:13

"Egentligen borde det vara uppenbart: jämlikhet är bra, inte bara för att det är rättvist, men för att det gör samhället tryggare, hälsosammare och lyckligare. Ojämlikhet ökar ohälsan, analfabetismen, brottsligheten, mängden deprimerade, våldet och självmorden. Dessa fakta finns att läsa i den nyligen utkomna boken The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better skriven av forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett. Bevisen för deras påstående är överväldigande. Rika men ojämlika länder har befolkningar som är olyckligare, ohälsosammare och mer benägna att begå brott än länder som är fattigare men mer jämlika."

http://politiskfilosofi.blogg.se/2009/march/jamlika-samhallen-ar-battre-...

Permalänk | Anmäl #2 Fredrik Holmgren, 2009-05-24, 15:36

när jag läste ayns bok väntade jag bara på att huvudpersonerna skulle sluta upp att vara så jäkla egoistiska och börja hjälpa och stötta varan. När det väl började att skymta fram lite sådana lösningar så bortförklarades dom snabbt. Fan viken dystopi hennes bok är

Permalänk | Anmäl #3 susanna svensson, 2009-05-24, 16:20

Hur definieras "rättvisa"?

Permalänk | Anmäl #4 TÅGMICKE, 2009-05-25, 10:49

Till TÅGMICKE: Hur definierar man "rättvist"? En bra fråga. Rättvisa går ut på att goda handlingar belönas, mellan dåliga handlingar bestraffas. Men hur definierar man "god" och "dålig"? Dett som är gott är det som gagnar människans liv. Det som är dåligt är det som skadar eller motverkar eller försvårar människans liv. Produktion gagnar människans liv. Man utför en god handling när man producerar ett mänskligt värde, som mat, kläder, bostäder, mediciner o.s.v. Och ju mera man producerar desto bättre. Därför är det rättvist att de som producerar mycket, som t.ex. framgångsrika uppfinnare, författare, affärsmän o.s.v. tjänar *mycket* pengar, medan de som producerar blygsamma mängder nyttigheter, som t.ex. de flesta arbetare bara tjänar måttliga mängder pengar. "Till var och en efter sin produktion är den *rättvisa* principen i fördelningsfrågor. Eftersom olika människor producerar olika mycket materiella värden, är det bara rättvist att olika människor tjänar olika mycket pengar.

Permalänk | Anmäl #5 Henrik Unné, 2009-05-25, 12:25

Varför förutsätter högermänniskor alltid att pengar är ENDA drivkraften för ALLA människors skapande? Tala för er själva! De allra flesta människor värdesätter ändå saker som självförverkligande, stimulerande uppgifter, bekräftelse, status, social gemenskap etc. minst lika högt som lönen. Vem börjar uppfinna en ny IT-pryl men inser "meh, jag kommer bara tjäna 2 miljarder istället för 20" och lägger av? Inkomsten är ju egentligen bara en ganska liten del av paketet "att göra något av sig själv". Frapperande usel psykologisk insikt här.

De marginella förluster Sverige eventuellt gått miste om pga "intelligenta" som "gett upp" täcks nog med god marginal av de vinster som ett högfördelande land gör i form av låg kriminalitet, hög bildning, förebyggande hälsovård etc. Samhällsklyftor kostar!

Till sist kan ju artikelförfattaren fundera över varför länders gini-index (mått på ekonomisk jämlikhet) och BNP per capita så tydligt korrelerar. Ekonomiskt jämlika länder tenderar att vara rikare: http://www.visualizingeconomics.com/2006/01/04/gdp-per-capital-vs-gini-i... . Borde inte de högre ekonomiska incitamenten i de ojämlikare länderna skapa fler "livsförbättringar" och därmed högre välstånd?

Permalänk | Anmäl #6 Claes, 2009-05-27, 10:11

Till Claes: Om nu pengar inte betyder så himla mycket för dig, varför är du då så himla bekymrad av att andra människor tjänar mera pengar än dig?

Varför har (enligt dig åtminstone) rika länder samtidigt relativt mera jämlikhet? Därför att de rika länderna, ifall du nu inte har märkt det, har mest frihet, och frihet tenderar att leda till att *alla* får en hög grad av välfärd. Att arbetarna har fått en hög levnadsstandard i Sverige beror på inslagen av frihet, inte på inslagen av omfördelning. Arbetarna har välfärd i dagens Sverige *trots* omfördelningspolitiken, inte p.g.a. den.

Permalänk | Anmäl #7 Henrik Unné, 2009-05-28, 07:19

Henrik Unné: Jag har aldrig påstått att jag har är bekymrad över att andra skulle tjäna mer än mig. Det som gör mig *himla bekymrad* är de inkomstklyftor en låg omfördelning leder till, statistiken visar att dessa ger högre risk för lägre totalt välstånd (jmfr länk jag bifogade).

Vidare är ditt andra stycke omöjligt att tolka, kan du omfrasera det? Du skriver att rika länder både har mest "frihet" och mer jämlikhet. Här säger du ju emot dig själv helt, vad menar du? Det jag skrev (och länken jag bifogade) var att rika länder har *minst* frihet, om man som du sätter sambandet frihet=låg ekonomisk jämlikhet.

Statistiken visar att rika länder har hög ekonomisk omfördelning, tvärsemot vad du och Ayn Rand säger. Vi ska därför värna vår omfördelningspolitik.

Permalänk | Anmäl #8 Claes, 2009-05-29, 01:01

Till Claes: Jag skulle vilja se den där "statistiken" som du hänvisar till. Och jag kan ge dig gott om konkreta belägg för att sådana ont som brottslighet, alkoholism, drogmissbruk och självmordsfrekvens *ökar* när omfördelningspolitiken byggs ut. Det är det som har hänt i Sverige under de senaste 60 åren. Brottsligheten, missbruket och den psykiska ohälsan är flera gånger så omfattande idag som den var i slutet av 1940-talet, då den stora utbyggnaden av välfärdspolitiken kom igång.

Permalänk | Anmäl #9 Henrik Unné, 2009-05-31, 13:52

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags
Diamonds By The Yard Diamonds By The Yard
Tiffany Diamonds By The Yard Tiffany Diamonds By The Yard
tiffany replica tiffany replica

Permalänk | Anmäl #10 k247br, 2010-07-27, 09:18

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags
Diamonds By The Yard Diamonds By The Yard
Tiffany Diamonds By The Yard Tiffany Diamonds By The Yard
tiffany replica tiffany replica

Permalänk | Anmäl #11 k247br, 2010-07-27, 09:18

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags
Diamonds By The Yard Diamonds By The Yard
Tiffany Diamonds By The Yard Tiffany Diamonds By The Yard
tiffany replica tiffany replica

Permalänk | Anmäl #12 k247br, 2010-07-27, 09:19


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.