Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Fildelning

Foto: scanpix
Lars Ilshammar och Pelle Snickars:

Upphovsrätten måste anpassas till nätets logik

Eftersom dagens upphovsrätt de facto är oförenlig med binär kod borde upphovsrätten skyndsamt ses över och modifieras så att den balanserar medborgarnas informationsfrihet mot upphovsrättsägarnas intressen. Det skriver Lars Ilshammar på Arbetarrörelsens arkiv och Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket.


Om författaren

 

Lars Ilshammar är chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Pelle Snickars är forskningschef på KB.

 

15 år efter Internets genombrott kan våra datorer inte längre förstås som separerade enheter. Vi är inte bara uppkopplade mot nätet, vi är alla alltmer sammanflätade och ihopkopplade vare sig vi vill det eller inte. Webben framstår som en enda stor informationsprocessande maskin som genom snabba protokoll delar bitar av data. En av grunderna för denna utveckling ligger i länkande och fildelande. Fenomen som Web 2.0 och användardrivna sociala medier som Facebook, YouTube eller Twitter vore otänkbara utan fildelandet och dess digitala infrastruktur.

Det digitala samhället är i ständig rörelse. Texter hyperlänkas, videos cirkulerar och bilder kopieras; allt flyter runt i en global binär smältdegel. I allt väsentligt är denna länkande, delande och lekande kultur positiv för demokrati, kunskap och tillväxt. Därför är det obegripligt att politiken hittills så ensidigt varit inriktad på att stoppa, hejda, eller dämma upp det binära flödet. Vi menar att man från statens sida varit lika passiv och bakåtsträvande i att etablera en övergripande digital politik som delar av medieindustrin varit när det gäller att hitta nya kreativa affärsmodeller. Det går att tjäna pengar på binär kod, men prissättningen måste vara annorlunda och lösningarna kreativa - Apple har ju sålt en miljard "apps" för iPhone. En lika stor summa har musikbranschens organisation Ifpi valt att lägga på att jaga fildelare för att upprätthålla en försäljningsmodell som tekniken gjort obsolet. I dessa lönlösa försök har man haft god hjälp av den lagstiftande makten, vilket inte minst piraträttegången illustrerat.

På många sätt är det som om vår samtid drabbats av en binär baksmälla. Den öppenhet som länge präglade webbens framväxt, och som prisades i politikernas hyllningstal till det nya informationssamhället, blir alltmer kringskuren. Löftet "att inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration" har fullständigt glömts bort och istället ersatts av en aldrig sinande ström av nya lagar och förordningar - Ipred, ACTA, telekompaketet, förlängda skyddstider, avstängning från webben med mera. Det kalla kriget om nätet håller på att få sin egen järnridå.

Efter den digitala vändningen när den mesta informationen blivit binär till sin natur, är det hög tid att sätta stopp för fler defensiva och repressiva regleringar och istället växla över till en mer offensiv statlig digital politik. I skuggan av fildelningskriget väntar nämligen en rad problem på sin lösning, inte minst inom vår egen sektor. En oförutsedd effekt av den ensidiga fokuseringen på upphovsrätten som drabbat arkiv, bibliotek och museer (ABM) är att övergången från analogt till digitalt försvårats. Att publicera äldre samlingar på webben är mycket komplicerat. I den backlash som idag råder har digital tillgänglighet av kulturarvet blivit helt ogörlig att hantera; för detta skulle behövas en armé av jurister.

Ett annat område som hamnat i politikens bakvatten är den ännu olösta frågan om digitalt långtidsbevarande. Den har förvisats till en tärande existens inom kulturens domäner och adresseras knappast alls av Kulturutredningen, men borde snarare ses som en potentiell närande verksamhet om området uppgraderades tekniskt och politiskt. ABM-institutionerna är idag utsatta för starka förväntningar att digitalisera sina samlingar. Men digitaliseringen genererar ett växande berg av binärt arkivmaterial som måste konverteras till nya lagringsmedier, ända tills någon löser det digitala långtidsbevarandets komplexa problematik.

Långtifrån att bli räddningen ur historiens förgänglighet har kraven att digitalisera samlingarna och ta emot nya helt elektroniska arkiv utvecklats till en växande belastning, med ohjälpliga informationsförluster för samhället som yttersta konsekvens. Samtidigt som minnesinstitutionerna själva bör bli mer aktiva för att peka på behovet av ökade resurser, behövs en sammanhållen digital minnespolitik. Trots vackra ord om kulturarvets betydelse och Sveriges roll som kunskapsnation existerar ingen sådan idag. Istället får vi snart Ipred2 som kommer att göra kunskapssektorn ännu mer trängd. Även med ny teknik kan man backa in i framtiden.

Ett nytt slags offensiv minnespolitik bör ha som huvudmål att säkra tillgången till information, kunskap och kultur på nätet för alla. Eftersom dagens upphovsrätt de facto är oförenlig med binär kod borde upphovsrätten skyndsamt ses över och modifieras så att den balanserar medborgarnas informationsfrihet mot upphovsrättsägarnas intressen. Vi menar därtill att digitalt långtidsbevarande borde göras till prioriterad nationell forskningssatsning. Genom kraftsamling mellan politiker och institutioner, universitet och företag kan resurser genereras för att lösa det digitala bevarandets växande problem - och möjligen skapa nya exportprodukter som kommer att efterfrågas av allt fler när våra personliga minnen digitaliseras.

Ett nytt regelverk som ger minnesinstitutionerna ökade resurser för digitalisering är också angeläget. Sist men inte minst måste ökad uppmärksamhet ägnas åt att samla in och bevaka den ocean av kunskap som idag produceras och publiceras på webben. Frågan om digitala pliktleveranser behöver skyndsamt få en lösning så att framtiden inte kommer att präglas av kollektiv minnesförlust. I diskussionen om det öppna, demokratiska informationssamhället kommer teknik och teknisk utveckling aldrig att vara oviktig, men framför allt är det politiska och ekonomiska innovationer som behövs - samt incitament för dessa.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7264

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  2. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  3. Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
  4. Den svenska schlagern är död
  5. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  6. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  7. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  8. Jag är också politiskt deprimerad
  9. Kritik av feminism är inte fascism
  10. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  1. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  2. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  3. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  4. Den svenska schlagern är död
  5. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  6. Reinfeldt har rätt för en gångs skull - men ingen förstår honom
  7. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  8. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  9. KD-kritikerna låter som fundamentalister
  10. Nakenreklamen kränker oss medborgare
  1. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  2. För kvinnorna är islam själva grundproblemet
  3. Vänsterns angrepp på kvinnor visar på ideologiskt förfall
  4. Ta makten över pensionskapitalet!
  5. Förortspolitiskt program - Idéer för - miljonprogrammen
  6. Dags att legalisera cannabis!
  7. Statsvetare: Genialt drag om Reinfeldt avgår nu
  8. Turkiets premiärminister sällar sig till Iran och Hizbollah
  9. Allianspartierna befäster sin ställning som de värsta pensionärsmotståndarna.
  10. Erdogan planerar ny etnisk rensning medan Reinfeldt kryper för honom

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.