Fritt forum

Foto: scanpix

Åsa Westlund och Jens Orback:

Sätt press på Burma!

Publicerad: 2009-05-19 19:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Aung San Suu Kyi har tillbringat 13 av de senaste 19 åren i fängelse eller husarrest. Det är hög tid för Europa agerar kraftfullt och i samarbete med Burmas grannländer och övriga ASEAN ökar trycket på Burmas generaler. Det skriver Åsa Westlund och Jens Orback.

millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Åsa Westlund är socialdemokratisk europaparlamentariker. Jens Orback är generalsekreterare på Olof Palmes internationella center.

Ledaren för den burmesiska demokratirörelsen och mottagaren av Nobels fredspris Aung San Suu Kyi ställs nu inför domstol i Burmas huvudstad Rangoon. Åtalspunkterna är bisarra - en förvirrad amerikansk krigsveteran bröt sig in i hennes hem. Åtalet är naturligtvis bara en förevändning för att hålla demokratirörelsens ledare inspärrad och ett led i militärdiktaturens strategi för att behålla makten. Trots att FN:s säkerhetsråd och i princip alla världens demokratiska stater gång på gång krävt att Aung San Suu Kyi ska släppas och juntan inleda en dialog med oppositionen så fortsätter generalerna att spela sitt spel. Samtidigt blir burmas över 50 miljoner invånare allt fattigare och tusentals politiska fångar räknar dagarna bakom galler.

Att miltärregimen kunnat fortsätta förtrycka sitt folk och strunta i FN beror inte på att världssamfundet varit ovetande. Tvärtom, vi har alla med avsky sett bilderna på skjutna studenter från 1991, ihjälklubbade NLD medlemmar från mordförsöket på Aung San Suu Kyi 2003, dödade munkar efter den folkliga resningen 2007 och landsbyggdsbor som dog i förra årets cyklon bara för att militärjuntan länge vägrade att ta emot utländskt bistånd. Att våldet fått fortsätta att triumfera beror inte heller på att omvärlden varit tyst. Idag precis som tidigare haglar fördömandena över militärregimens agerande från jordens alla hörn. Men det måste bli mer kraft bakom orden.

EU är inte bara en gemensam marknad utan i grunden ett mycket framgångsrikt fredsprojekt baserat på samsyn om mänskliga rättigheter och demokrati. Europa har en attraktionskraft inte bara för länderna längs unionens gränser, utan EU utgör en också en betydande exportmarknad för Burmas grannländer, Thailand, Indien och Kina samt de övriga ASEAN länderna. Det är framförallt dessa länder som, om de vill, kan pressa Burmas militärregim till att släppa Aung San Suu Kyi och delta i en FN-ledd dialog.

Tyvärr är det kinesiska, indiska och thailändska intresset för att öka trycket på juntan idag mycket litet. Militärregimen ger alla tre länderna möjlighet att exploatera Burmas rika naturtillgångar av olja, gas och timmer i utbyte mot politiskt stöd. EU måste nu sätta diplomatisk press också på dessa länder att agera gentemot Burmas militärjunta. Det är mycket positivt att Sverige drivit på för att EU ska ta upp Burma på mötet med ASEAN länderna i Hanoi nästa vecka. Carl Bildt måste nu driva på för att Europa ska vara tydligt med att arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati har betydelse också för de ekonomiska relationerna.

Sverige kommer snart att ta över EU-ordförandeskapet och ett stort ansvar för att Europa verkligen lägger kraft på att påverka situationen i Burma kommer då att ligga på den svenska regeringen. EU utrikesministrar har gemensamt krävt att Aung San Suu Kyi släpps omgående men EU måste ytterligare öka trycket på Burmas junta och öka stödet till den demokratiska oppositionen. Samtidigt behövs ökad diplomatisk aktivitet och en långsiktig gemensam strategi med syfte att pressa juntan till förhandlingsbordet. Vi förutsätter att Carl Bildt kommer att sätta Burma högt upp på sin prioriteringslista under EU- ordförandeskapet. Regeringen måste också verka för att EU kräver att FN:s säkerhetsråd snarast tar upp situationen i Burma och skickar ett sändebud för att kräva Aung San Suu Kyi:s omdelbara frigivning.

Det har nu gått 19 år sedan Aung San Suu Kyi och hennes parti National League for Democracy (NLD) överlägset vann det burmesiska folkets förtroende i demokratiska val. Militärregimen accepterade dock inte i 1990 års val utan istället fängslades vinnarna. Aung San Suu Kyi har tillbringat 13 av de senaste 19 åren i fängelse eller husarrest. Det är hög tid för Europa agerar kraftfullt och i samarbete med Burmas grannländer och övriga ASEAN ökar trycket på Burmas generaler.

Åsa Westlund och Jens Orback

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] (!). Att hindra folk att rösta kanske är enda halmstråt de har kvar :-), Åsa skriver om Burma, Krassman skriver att Botkyrka är ett föredöme för att ge fler möjlighet att [...] Blogg: Det värsta är nästan bristen på ansvar | Haninge Posten - B, 2009-05-21, 10:31

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7236

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag håller fullkomligt med i allt det ni skriver.
Citat"Vi förutsätter att Carl Bildt kommer att sätta Burma högt upp på sin prioriteringslista under EU- ordförandeskapet. Regeringen måste också verka för att EU kräver att FN:s säkerhetsråd snarast tar upp situationen i Burma och skickar ett sändebud för att kräva Aung San Suu Kyi:s omdelbara frigivning. "
Tyvärr tror jag inte att vare sig Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt har det mod som krävs för att genomföra ovanstående. Minsta möjliga kontrovers, mesta möjliga kredit för sitt ledarskap är väl deras ledstjärna.

Permalänk | Anmäl #1 Gun Svahn, 2009-05-19, 22:10

Visst borde EU sätta mer press på Burma. Kommer det att hjälpa? Troligen inte. Burmas militärdiktatur skiter högaktningsfullt i europas diplomatiska påtryckningar och fördömanden, precis som Kina, Nordkorea och Iran gör. Det brutala våldet, tortyren och dödandet av inhemska freds- och demokratikämpar kan fortsätta därför att de flesta av oss som sitter på trygt avstånd från eländet inte bryr oss. Vi är, tror jag, till mans alltför egoistiska, bekväma, fega och har för lite empati för att med kraft resa oss och göra det som krävs.

Varför straffas en vanlig enkel man som begått ett mord med 10 års fängelse, eller döden i vissa andra länder. Medan styrande makthavare i diktaturstater kan döda 10 000-tals människor utan att få något straff alls?

Jag vet inte exakt hur men på något sätt måste vi, de demokratiska länder som värnar om mänskliga rättigheter med gemensamma krafter rensa världen från dessa onda tyranner och straffa dom efter de brott dom har begått.
Vi måste sluta acceptera att massmord kan begås utan straffrättsliga konsekvenser under skyddet av ett lands "inre angelägenheter".

Blodet från alla miljoner människor som dött under olika diktaturstaters brutala förföljelse är också på våra händer. För vi kan stoppa det, men vi gör det inte!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Försvarets rekrytering

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Sätt press på Burma!

Om författaren

Pingbacks som länkar till denna artikeln

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar