Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-05-19 09:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Politik är alldeles för allvarligt för att helt överlåtas åt politiker vilka mer och mer är i händerna på en växande skara anonyma byråkrater, lobbyister och experter som alla är svårtillgängliga för ansvarsutkrävande. Ett nej till Lissabonfördraget skulle kunna bli en nyttig startpunkt för en mer balanserad reformering av unionsbygget, skriver Henrik S Järrel, tidigare moderat riksdagsledamot.
Henrik S Järrel är tidigare programledare i SVT och moderat riksdagsledamot. Han är idag journalist och fri debattör.
När EU debatteras av partigängare efterlyses hellre sak- än formfrågor. Man söker ge sken av att den grundläggande frågan - den som rör formerna för hur och vilka beslut som ska fattas, öppenhet och offentlighet, den demokratiska legitimiteten och förankringen m m - inte skulle vara en sakfråga. Man undviker gärna att beröra uppenbara svagheter i EU:s fundamenta, alltså dess uppbyggnad, maktbalans och rollfördelning mellan dess olika institutioner och aktörer.
Det är när medborgarna inte känner sig tillräckligt delaktiga i beslut som dagligen angår dem, upplever sig ha svårt att påverka beslut som fattas av mer eller mindre anonyma personer långt ifrån medborgarens vardag, än mindre ser verkan av och vitsen med en del beslut, som engagemanget för frågorna och intresset för att delta i EU-valen svalnar. EU lider av ett bekymmersamt stort demokratiskt underskott. Det är en absolut övergripande sakfråga att lösa - med bäring på hantering och förankring av övriga beslut i olika sakfrågor - om EU i längden ska åtnjuta någon ökad folklig acceptans.
Ursprunget till dagens EU är ett välsyftande fredsprojekt som dock alltmer förvandlats till en växande svårkontrollerad och svåröverskådlig "hydra". Integration och harmonisering sker inom alltfler områden på ett sätt som verkar ha fått subsidiaritetsprincipen att förblekna på överstatlighetens altare, även om respekten för det lokala självstyret nu föreslås fördragsfästas. Europas länder skiljer sig så pass mycket åt i historiskt, kulturellt, språkligt, ekonomiskt , socialt och andra hänseenden att det finns en gräns för hur långt integration och harmonisering rimligen kan och bör sträcka sig. Hur gemensam är den europeiska gemenskapen egentligen? Hur gemensam kan eller bör den bli?
Samtidigt som det finns behov av att visa respekt för olikhetens värden finns det skäl att samarbeta inom sådana gränsöverskridande områden där klara vinster och fördelar överväger. Miljö, hälsa, kamp mot internationell brottslighet och terrorism, fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital är exempel på sådant samarbete, men kräver för sin funktion inte nödvändigtvis sig något Lissabonfördrag.
EU finns och det gäller därför att vaka över dess mått och steg. Byråkratin behöver hyfsas, bantas och trimmas. Balanspunkten för makten har förskjutits mot Kommissionen som näranog har monopol på förslagsrätten. Beslutsprocesserna behöver öppnas upp, demokratiseras och synliggöras mer. En del institutioner behöver vässas och budgetkontrollen skärpas. Politik är alldeles för allvarligt för att helt överlåtas åt politiker (= periodiskt förtroendevalda), vilka mer och mer är i händerna på en växande skara anonyma byråkrater, lobbyister och experter som alla är svårtillgängliga för ansvarsutkrävande. Europas medborgare behöver få mer insyn i och direkt löpande inflytande över EU:s agenda. Det räcker sannerligen inte med allmänna val till europaparlamentet vart femte år!
De destinerade eliter, utsedda i mer eller mindre demokratisk ordning och på varierande grunder, som fått vittring på makten, brukar vanligen inte visa någon större benägenhet att frivilligt dela med sig av den...
Nå, EU tar sig i första hand inte makt själv utan får sig makt/beslutskraft tilldelad genom frivilliga beslut av medlemsstaternas (MS) nationella parlament. Men inom ramen för den tilldelade kompetensen tas initiativ till en regelflora inom olika områden där en del landar i gråzonen för vad som egentligen är rimligt, skäligt eller vettigt att EU överhuvudtaget ska befatta sig med. 70-80% av all ny lagstiftning idag är relaterad till förslag och direktiv på EU-nivå som får återverkningar på nationell, regional och lokal nivå.
Genom det vilande Lissabonfördraget får de här tendenserna ny näring. Formellt är det ett ändringsfördrag som närmast kodifierar hur bestämmelser i tidigare fördrag ska hanteras, d v s om de ska ändras, strykas, flyttas, kompletteras eller omgrupperas. En hel del nya föreskrifter har också förts till med bäring på EU:s fortsatta utveckling. Alla 27 MS måste godkänna fördraget antingen genom folkomröstning eller beslut av det nationella parlamentet för att det ska kunna träda i kraft.
När det gäller det vilande fördraget kan man fråga sig om en majoritet av svenskarna verkligen vill/gillar att:
* alla länder inte, som nu, kommer att få ha sin egen kommissionär?
* EU får en icke folkvald president som väljs av Europeiska rådet för en period av två och ett halvt år, vilket innebär att det roterande halvårslånga ordförandeskapet tonas ner?
* EU får en samordnad utrikespolitik under en "hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik" (inte heller folkvald) som också blir vice ordförande för EU-kommissionen och leder rådet i utrikesfrågor?
* EU ska ha ett gemensamt försvar?
* fler beslut kommer att fattas med kvalificerad majoritet på minst ett 70-tal nya områden, vilket ytterligare kan underblåsa tendensen att MS går mot olika grader av integration (A-, B-och C-lag)?
* koncensusprincipen och vetorätten - som driver på långa kompromissförhandlingar - reduceras och fler MS kommer att tvingas underkasta sig andra MS:s vilja med den risk för ökade spänningar detta kan komma att medföra?
Fördraget innebär samtidigt att EU-parlamentets (EP) befogenheter ökar och blir medbeslutande t ex om budget, jordbruksfrågor, rättvisa och säkerhet. Ministerrådets möten öppnas mer för debatt och beslut. Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande. Vidare ska minst en miljon medborgare, med bruk av en initiativrätt, kunna tvinga Kommissionen att lägga fram ett lagförslag.
I förlängningen av detta lurar dock runt hörnet embryot till Europas Förenta Stater som alltmer ska tala med en tunga och som ytterligare inskränker nationell självbestämmanderätt. Detta ogillades av en folkmajoritet vid omröstningarna i Frankrike, Nederländerna och Irland, vilket gav EU:s maktelit i Bryssel stora skälvan. Europas folk anses inte förstå sitt eget bästa varför man underhand enades om att Lissabonfördraget - som krystats fram under åratal av födslovåndor - inte skulle få äventyras mer genom fler folkomröstningar. Irländarna går dock troligen mot en andra folkomröstning i höst och den tyska författningsdomstolen har ännu inte satt ner foten. De franska och holländska parlamenten har numera, efter vissa kosmetiska justeringar, godkänt fördraget.
Är Lissabonfördraget oumbärligt? Knappast. Duger inte det mellanstatliga samarbete som regleras i de tidigare fördragen? Jo, men det anser inte de som vill se en allt hårdare sammanknuten union med alltfler MS. Redan 27 MS är svåra att tygla. När man talar om "effektivitet" menar man fler tvingande majoritetsbeslut och ökad maktkoncentration. Om snabbheten i att fatta politiska beslut är viktigare inför en utvidgning av unionen än demokratisk förankring, mognad samsyn och vetorätt kommer garanterat nya spänningar och gamla motsättningar efterhand att blottas. Vidare kan noteras att från 2014 (ev. 2017) sjunker Sveriges redan låga röststyrka från 2,8 till 1,9, d v s de mindre MS tappar ytterligare inflytande till de folkrika MS.
Huvudintrycket av Kommissionens senaste förslag till reviderad öppenhetsförordning, som parlamentet nyligen bordlade till hösten, är tyvärr att öppenhet, insyn och handlingars offentlighet beskärs ytterligare till förmån för de stängda dörrarnas politik. Enligt en färsk granskning av Svenska Journalistförbundet innebär förslaget att av 16 ändringar kan 11 anses utgöra försämringar medan fyra förhåller sig neutrala och endast ett kan sägas utgöra en förbättring. Här står, enkelt uttryckt, olika förvaltningstraditioner mot varandra: nordeuropeisk öppenhet mot central- och sydeuropeisk slutenhet.
Hemliga överläggningar, protokoll och handlingar bidrar dock inte till att höja medborgarnas delaktighet och därmed inte heller EU:s demokratiska legitimitet.
Budget- och redovisningskontrollen måste skärpas avsevärt. Skattemedel dräller iväg utan full insyn. Redovisningsplikt borde gälla för alla slags utgifter/bidrag. Exempelvis utgör ett konglomerat av svårgenomträngliga jordbrukssubventioner och strukturfonder halva EU-budgeten. EU-parlamentets fullkomligt vettlösa flyttcirkus minst 12 ggr per år Bryssel-Strasbourg t o r - till ingen som helst rationell eller effektiv nytta - kostar motsvarande ca 2,5 miljarder SEK, utöver miljöskadliga utsläpp. Redovisningsplikt saknas för EU-parlamentarikernas kontorsbidrag om 4000 euro per månad. Annat att förtiga.
Det bör vara en plikt och en rätt att anonymt få anmäla till offentlig utredning misstanke om bedrägeri, fusk och annan oredlighet med EU-medel inom de olika institutionerna. Såväl Revisionsrätten som EG-domstolen borde tillföras starkare sanktions- och påtryckningsmedel. Det ska inte vara möjligt för Ministerråd eller Kommission att av politiska skäl förhala eller motsätta sig beslut av domstol.
EU-parlamentet är en synnerligen disparat församling om f n 785 ledamöter representerande ca 190 partier av vilka en hel del är grovt insorterade under sju olika paraplygrupper på skalan vänster-gröna-mitten-höger. Inom grupperna varierar skillnaderna mellan partierna, nationerna och individerna mycket. Partiernas politik på bortaplan blir inte riktigt som hemma och verkar få mer konkurrens från enfrågerörelser. Voteringarna är invecklade, långa och snabba, där t ex (s) och (m) i slutvoteringen inte sällan röstar lika. Ingen regeringsmakt står på spel och därför ser man inte heller någon utvecklad blockpolitik. Majoritetsutfallet i olika frågor är sällan på förhand givet utan förhandlas och kompromissas fram, ofta under lång tid.
Ett nej till Lissabonfördraget skulle kunna bli en nyttig startpunkt för en nödvändig reflektion, konstruktiv revision och en mer balanserad reformering av unionsbygget, dess målsättningar, syften och omfattningen av dess inflytande. Fart- och maktblindhet hotar annars.
[...] uppdraget med att det blivit ”meningslöst” att vara riksdagsledamot för Moderaterna, Henrik Järrel påtalade farorna med Lissabonfördraget, för döva öron. Nästan alla EU-kritiska har rensats ur från de [...]
[...] Många och starka skäl att säga nej till Lissabonfördraget, Newsmill [...]
[...] Många och starka skäl att säga nej till Lissabonfördraget, Newsmill [...]
På fredag röstar Irland ja eller nej till Lissabonfördraget. Hur skulle du rösta och varför?

Den svenska utrikespolitikens dagar är räknade

Grattis Europa - du förtjänar stabilitet och utveckling

Upprop till stöd för Vaclav Klaus för att stoppa Lissabonfördraget!

EU:s presidentpost öppnar för en oligarki av före detta statschefer
Lissabonfördraget ur en gräsrots perspektiv

Nej till Lissabonfördraget är ett ja till Nicefördraget

Piratpartiet: Säg nej till Lissabonfördraget
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Hej Henrik. Du skriver att alla länder inte kommer att få ha varsin kommissionär. Det är inkorrekt, denna del av fördraget togs bort efter Irlands nej.
Tackar Henrik S Järrel, för en bra artickel, Lissabon föredraget är oacceptabelt det inkräktar för mycket i vad som är och alltid borde vara nationella frågor. Eu parlamentet beslutar om frågor som direkt rör Sverige men endast 18 medlemmar kan hävda att de är folkvalda av Sveriges befolkning. Även den titeln Sveriges eu parlametariker är disskutabel eftersom endast en lite del av svenskar röstar i eu valet. Min slutsatts är att skälet för det låga valdeltagandet är ointresse för eu och en bred uppfattning att viktiga beslut rörande Sverige hör hemma i riksdagen/regering. Visste du förresten att de som röstar/talar emot utvidgning av eu´s makt kallas sinnesjuka i parlamentet?
Lissabonfördraget är skit! Det tycker alla moderater! I synnerhet företagare! I Lissabon där dansar man...men va fan de ska väl jobba?Följa Joooohnliiiinjen....
Kan politikerna ens genomföra något sånt lagligt, att avsäga sig utrikespolitik? Argumentet att en eu utrikesminister är representativ, kapabel, inte ens en svensk eu utrikesminister skulle vara fungera då "i det stora (eu) perspektivet mindre stater får ge vika".
KLICKVÄLDET FÖRSKRÄCKER
Hej Henrik !
"Politik är för viktigt för att överlåtas åt politiker", skriver du. Jag har en liten invändning: Politik måste ju skötas av politiker. Felet idag är att de blivit heltidspolitiker sedan åren i ungdomsförbunden. Utan erfarenhet av livets verklighet.
De aktuella skandalerna i Storbritannien visar att väldigt många inom politiken är lättkorrumperade. Inför lättheten att ta för sig av "allmänna medel" blir frestelserna för stora för dem. De är med andra ord tämligen mänskliga ur den synpunkten.
Konklusionen måste bli att det är förödande med en maktelit inom EU, som tillåts göra upp med varandra bakom stängda dörrar.
Jag ser framför sig hur jag betalar för att horder av byråkrater och politiker skall "förhandla" med varandra, för att till slut komma överens om att vi i Sverige skall få tillbaka lite av de pengar vi betalt, för att genomföra det ena eller det andra projektet, som inte kan motiveras kommersiellt. Men kanske kunnat det, om medborgarna inte betalat så mycket i skatt.
EU måste göras till något bra. Då måste politiska uppdrag tidsbegränsas, så att det blir vanligt, vettigt folk med erfarenhet av "riktigt arbete" som sköter dem.
De kommer att inse politikerns omöjlighet att sköta allt det som politiken idag har tagit på sig. Politikens omfattning i samhället måste reduceras drastiskt.
Medborgarna måste väckas till att börja ta eget personligt ansvar.
Erik I Lund, Du tog upp en viktig punkt och det är att de pengar som kommer från eu till Sverige är bara en liten del av de pengar vi betalt till eu. Det mesta har försvunnit för att betala legioner med byråkrater deras löner. Frågan är hur mycket bättres skick Sverige skulle vara utan eu´s byråkrati och om kranen av pengar till eu stängdes av. Yrkespolitiker överallt vill ju inte beblanda sig med befolkningen utan talar hellre med "think tanks" och lobbyister som förstår dem bättre och betalar extra eller anställer efter deras tid gått ut som konsulter där de gör nästan inget men får lön för deras tidigare engagemang.
BRA TALAT HOB!!! Du har hjärnan på rätta stället!!!
Till
Erik I Lund:
Tack för Dina kommentarer. Vill bara göra Dig uppmärksam på att jag i artikeln skriver "Politik är alldeles för allvarligt för att h e l t överlämnas åt politiker". I en representativ demokrati har man valda företrädare och.det är i sin ordning. Men det gäller också att parallellt med detta ha arenor och fora för medborgerlig delaktighet som uppmuntrar och inbjuder till - för att använda Dina ord - "eget personligt ansvar".
Den som inte ser att detta är ritningen till en diktatur är blind.
Det är ju fullständigt oacceptabelt med icke folkvalda presidenter och utrikesministrar vare sig de kallas "ordförande" eller "talesmän".
Hela denna koloss på lerfötter är en grotesk tvångsupprepning av 30-talets totalitära strömningar - en slags fusion mellan sovjet- och naziregimernas karaktäristika.
När Hitler kom till makten gick det till på exakt samma sätt:
Den tyska riksdagen lämnade med ett beslut taget med kvalificerad majoritet över makten till regeringen.
Och här är det inte ens till regeringen som vi den 20 nov 2008 (utan att tillfrågas i en folkomröstning, utan debatt och diskussion, utan att kritiker fått komma till tals) lämnat över riksdagens makt - utan till en eller två regeringsrepresentanter som ska besluta åt oss i EU med en röstmakt där på 2 %. Mer odemokratiskt än så kan det inte bli. Att folk har blivit förda bakom ljuset på detta sätt är inte mindre än horribelt.
Och så detta att en miljon "kan få lov" att "tvinga" fram ett lagförslag.
Vår grundlag stadgar "All makt utgår från folket". Det betyder att ALLA lagförslag skall utgå från den direktvalda demokratins representanter.
En annan viktigt grundpelare - att svenska folket äger rätten att sig själv beskatta kommer att frångås.
Vidare - fyra oförrytterliga rättigheter som finns inspikade i vår grundlag saknas i Lissabonfördraget s k rättighetskatalog - och det är 1. Rätten till skydd mot hemlig avlyssning 2. Rätten till skydd mot godtyckligt frihetsberövande 3. Rätten till skydd mot åsiktsregistrering samt 4. Rätten att delta i demonstration på allmän plats. Eftersom vår grundlag stadgar att mer makt inte får överlämnas till EU om inte rättighetskatalogerna överensstämmer så kan man inte anse ratificeringen som ägde rum 20 nov 2008 som legitim. Dessutom har Lagrådets granskning varit alldeles för slapp. Det skulle behövas en skuggranskning av den - då beslutet naturligtvis borde ha fattats med två likalydande riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet och allmänt riksdagsval (och debatt) emellan.
SVT följer sin alltigenom dominerande hållning även nu inför EU-valet - när det gäller EU-frågorna så tiger man ihjäl dem för att undvika debatt. Hela folkets tv - jo, pyttsan.
I en demokrati är regeringen ansvarig inför riksdagen och kan avsättas när förtroendet är förbrukat.
När både den folkvalda demokratin och parlamentarismen överges helt och hållet som med Lissabonfördraget, då är diktaturen här.
Nemokrati, Vackert!!!!! jag har tidigare ställt frågan i kommentator sektionen om det ens är lagligt att ge upp den makt som rätteligen utgår från folket som du skrev "All makt utgår från folket" riksdagen och regering är ju förvaltare av den makten INTE ägare, hur kan de skriva över sånt utan omröstning till EU? Helt rättsvidrigt Lissabon föredraget om den någon gång kommer igenom är därmed olaglig och behöver inte följas! Riksdagen röstade för den men de har inte rätt att ge upp kontrollen över tex utrikespolitik. Fortsätt gärna citera, informera om grundlagen osv jag finner det berikande att höra vad folket har krävt och politiker från förr (som genuint arbetade FÖR folket inte för någon EU-stat) utarbetade.
Är inte vi de som nu bor i Sverige skyldiga att förvalta friheten i landet till förmån för de som kommer efter oss? Ett Nord Amerikansk indian ordspråk säger ju (på ett ungefär :)) "vi äger inte jorden vi förvaltar den åt våra barn", skulle inte det i samma utsträckning kunna gälla våra rättigheter, vårt oberoende och vår demokrati?
Till signaturen 'Tor':
Det är inte många gånger som jag får tillfälle att helt och hålla instämma med föregående talare, då jag oftast intar en - enligt många - alltför kritisk hållning, men i det här fallet fick jag alltså det. Liksom du höll med mig så instämmer jag helt och fullt med varje stavelse av din kommentar. En värme översköljde mitt väsen.
Är inte detta med Lissabonfördragets ratificering i tysthet ett monumentalt svek mot både demokratin och kommande generationer, så säg?
När jag tänker på det lägrar sig en sorg och en rädsla inför den framtida politiska utvecklingen så stark, att jag fruktar för vilket samhälle mina barn kommer att tvingas att leva i.
Den maktlöshet man som förälder känner, att man inte förmår ändra på dessa förhållanden, trots att man engagerat sig i åratal, den är fruktansvärd att förnimma.
Till ovanstående kommentar vill jag då tillägga:
Jag är inte piratpartist.
Däremot är jag medlem i Folkrörelsen Nej till EU.
Skrämmande! Återstår då vad man ska rösta på i morgon.
Junilistan är det enda parti som inte är lierat med s och m. Det får Junilistan som säger nej till Lissabonfördraget.
2002 var jag i Bruxelles och frågade Marit Paulsen vad hon tyckte om bristen på äkta demokrati i hennes kära parlament.
Hon högg tillbaka med en snabb kommentar om att det inte alls fanns vetorätter och mörklagda röstresultat av samma typ som i FN:s hemligaste inre.
Sen utövade hon den effektivaste censur jag någonsin upplevt - jag fick sitta och vifta hur mycket jag ville. Hon lät alltid någon annan få frågan, så det där med framtida militäralliansrisker och dylikt blev aldrig besvarat det året.
Håller med dig Järell...Nej till integritetskränkande ideer och Lissabonfördraget
Don't hesitate to choose replica Patek Philippe Complicated Perpetual cheap watches 18kt White Gold Mens replica watches 5039G as a gift, for your watches for sale or yourselfreplica watches uk.
Buy replicalouis vuitton from our replica handbags store. We provide louis vuitton replica include louis vuitton handbags, cheap Louis Vuitton replica
lv
vitton
replica handbags
ostume will tiffany need to look around tiffany co for a broom. See replica Gucci Earrings which items are included replica tiffany and which are the Links of London jewelry ones that you need discount Links of London jewelry to look for. Tiffany Christian Dior jewelry store Replica jewelry resembles like Chanel jewelry store the Bvlgari jewelry, which Links of London jewelry is the trademark jewelry Cartier jewelry design of Tiffany. So instead of going for Bvlgari jewelry, which comes at a bit cost
The Nike Air Max 90 current model is not a Moire we see every jwes. We see from time to time, so it is very important to some people. Well, the Air Max 90 Current will Moire another later this year in an eye catching Red / White colorway.
running shoes
air force ones Hurley International LLC,
jordan shoes Leather Will it end up being upstaged?
cheap nike marketing and distribution of shoes.
All this replica watches can be very fake watches confusing for fake rolex the average replicabuyer.
This is where replica watches online resources fake watches are a fake rolex great help. ReplicaRating replica rolex acknowledges that there breitlingis an urgent need in