Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Utrikesdeklarationen 2012

Carl Bildt presenterar regeringens utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen. Läs (1) Skriv

Terrorism

Nu lägger regeringen fram Sveriges nya strategi mot terrorism. Det finns numera "en verklig risk för terrorattentat i Sverige", skriver regeringen i planen. Läs (5) Skriv

Politiker och ersättningar

Stefan Löfven sänker sin nya lön och Vänsterpartiet skärper sin partiskatt. Varför agerar inte Alliansen i frågan? Skriv

Arbetsmarknaden

Foto: scanpix
Hedi Bel Habib om Arbetsmarknaden

En ungdomsarbetslöshet på väg mot 30 procent är en nationell katastrof

Enligt data från Eurostat steg ungdomsarbetslösheten i Sverige från 19,2 procent mars 2008 till 25,2 procent mars 2009.  I Holland ökade ungdomsarbetslösheten från 5,3 procent i mars 2008 till 5,7 mars 2009. Att ungdomsarbetslösheten är fem gånger lägre i Holland än i Sverige är en direkt återspegling av skillnaden mellan ett land som bryr sig om sina ungdomar och ser dessa som en tillväxtresurs och ett land som inte bryr sig om sina ungdomar och ser dessa som en problemgrupp i samhället. Den svenska regeringen bör därför  inrätta en Kommission mot ungdomsarbetslöshet enligt nederländsk modell. 


Om författaren

Hedi Bel Habib är fil doktor och har bland annat forskat och bedrivit analyser angående näringslivets tillväxtförutsättningar nationellt, regionalt, lokalt och globalt.

Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdomsarbetslöshet till att ha en av de högsta nivåerna för ungdomar i åldern 15 och 24 år. Andelen arbetslösa bland ungdomar ökade från 19,2 procent mars 2008 till 25,2 procent enligt säsongjusterade statistikdata från Eurostat. Detta är en ökning med 6 procent på bara ett år.

Sveriges ungdomsarbetslöshetssiffror ligger 7 procent över EU-genomsnittet som i mars 2009 låg på 18,3.  Men det mest slående är dock skillnaden mellan Sverige och länder med jämförbara ekonomier och välfärdsystem. I Holland är ungdomsarbetslösheten fem gånger lägre än i Sverige. I Holland ökade ungdomsarbetslösheten från 5,3 procent i mars 2008 till 5,7 mars 2009, alltså en ökning med 0,3 procent.

Flera andra länder vars ekonomier och välfärdssystem är jämförbara med Sveriges har minst 50 procent lägre ungdomsarbetslöshetssiffror. I mars 2009 låg ungdomsarbetslösheten på 11,4 procent i Österrike, 12,3 procent i Danmark och 13 procent i Tjeckien.

Enligt prognoser som Konjunkturinstitutet tagit fram på uppdrag av SVT - Rapport stiger ungdomsarbetslösheten nästa år till 28 procent.  Samtidigt som arbetsmarknaden kraftigt viker tar nittiotalisterna studenten mitt under en djup lågkonjunktur. De som föddes under rekordåret 1990 är nu snart på väg ut i vuxenlivet. Enlig SCB data lämnar ett rekordstort antal studenter gymnasiet 2009 och 2010. I juni lämnar cirka 130 000 unga, som är födda 1990, gymnasieskolan. Nästan lika många gör det år 2010. Det är de största årskullarna på många år. När dessa snart söker sin väg ut i vuxenlivet och arbetsmarknaden kommer ungdomsarbetslösheten att befinna sig på en historisk katastrofnivå.

Att ungdomsarbetslösheten är fem gånger lägre i Holland än i Sverige är en direkt återspegling av skillnaden mellan ett land som bryr sig om sina ungdomar och ser dessa som en tillväxtresurs och ett land som inte bryr sig om sina ungdomar och ser dessa som en problemgrupp i samhället. Svenska politiker har börjat uppmärksamma den höga ungdomsarbetslösheten under finanskrisen. Men ungdomsarbetslösheten i Sverige har länge legat på hög nivå även innan finanskrisen. År 1997 låg ungdomsarbetslösheten på 20,6 procent och började minska sedan dess men har sedan ökat de senaste åren. År 2005 var den redan högre än 1997 års nivå och låg på 21,7 procent.

En förklaring till dessa höga nivåer är att Sverige idag saknar verktyg för att effektivt bekämpa och förebygga ungdomsarbetslöshet trots en utveckling mot historiska katastrofnivåer. Jämfört med vad Hollands regering gör för att motverka ungdomsarbetslösheten kan Sverige anses ha övergett sina ungdomar. Det är därför hög tid att sjösätta en nationell katastrofplan mot ungdomsarbetslöshet. Både Danmark och Holland har erfarenheter som i sammanhanget kan användas som inspirationskälla. Här handlar det särskilt om åtgärder som underlättar tidig samverkan mellan utbildningssektorn, arbetsmarknad och näringsliv.

I t ex Danmark ingår en lång lärlingsperiod i alla yrkesutbildningar, ofta på flera år. Eleven skriver kontrakt med arbetsgivaren och får en lön som motsvarar drygt hälften av den ordinarie. Efter utbildningen får de allra flesta jobb.

Holland är ett föredöme särskilt när det gäller att hantera och förebygga ungdomsarbetslösheten. Där tar näringslivet kontakt med elever redan i skolan. Dessa tidiga kontakter mellan skolan och näringsliv utgör även en plattform för regeringens politiska handlingsprogram. Regeringen och parterna på arbetsmarknaden har enats om ett krispaket med utökade arbetsmarknadsåtgärder. Paketet lades fram i mars 2009. En viktig åtgärd anses vara att hålla ungdomsarbetslösheten tillbaka, den befaras kunna stiga under 2010. Parterna på arbetsmarknaden har enats om att söka skaffa fram praktikplatser och ingen ungdom som slutar skolan ska behöva gå längre än tre månader utan att erbjudas en praktikplats. I Nederländerna har kommunerna också skyldighet att erbjuda yrkesutbildning till unga arbetslösa under 27 år.

Holland har också långvariga erfarenheter av bekämpning av effektiv bekämpning av ungdomsarbetslöshet. År 2003 hade Nederländerna stora och växande problem med ungdomsarbetslöshet. Tidigt insåg regeringen att ungdomar som fick börja sin arbetsmarknadskarriär med arbetslöshet löpte stor risk att förbli långtidsarbetslösa under resten av sitt yrkesliv. Då bestämde sig den dåvarande regeringskoalitionen för att fokusera sitt arbete och samla alla sina ansträngningar för att få bukt med ungdomsarbetslösheten under ett tak. En ungdomskommission (Youth Unemployment Task Force) mot ungdomsarbetslöshet inrättades, direkt underställd regeringen. Själva gruppen i sig var liten, men deras arbete präglades av sektorsövergripande arbete och stor handlingskraft. Ett tydligt mål sattes upp av regeringen och kommissionen vände sig direkt till små och medelstora företag och identifierade vilken typ av arbetskraft de behövde. Tillvägagångssättet var att alla tillgängliga resurser från offentliga aktörer och olika sektorer ska kraftsamlas och användas inom ramen för en nationell matchningsstrategi med fokus på ungdomar under 24 år. 

Att ingjuta hopp och framtidstro bland dagens unga generation är en framtidsinvestering. Det är ju våra ungdomar som en gång ska bära upp vårt land. Innan ungdomsarbetslösheten bitar sig fast vid höga katastrofnivåer bör därför den svenska regeringen inrätta en nationell katastrofplan och en Kommission mot ungdomsarbetslöshet enligt nederländsk modell. Kommissionen bör gå över departementsgränserna i syfte att kraftsamla resurser från olika sektorer med betydelse för kampen mot ungdomsarbetslösheten. Kommissionen ska vara direkt underställd statsministern och bestå av representanter från alla berörda departement och myndigheter, kommuner och landsting, näringsliv och fackliga organisationer. "Kommissionen mot ungdomsarbetslöshet" ska vara en rådgivande församling som har till uppgift att förutsättningslöst analysera hur resurser från olika sektorer på nationell, regional, lokal och EU-nivå kan kraftsamlas och lägga fram sektorsövergripande förslag för att minska ungdomsarbetslösheten. Kommissionens arbete ska vara att få igång en bättre fungerande arbetsmarknad för unga. När arbetslösheten bland unga pressats tillbaka ska kommissionen därför avvecklas.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7162

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hej! Jag håller helt med. Det är katastrof att ungdomsarbetslösheten är så hög. Nu har jag också hört nyare siffror där man talar om en ungdomsarbetslöshet på 40% under 2010. Om det blir så då är det riktigt illa. Många riskerar att bli sittande hos socialen eftersom de inte får jobb och räkningarna fortsätter att komma trots att de inte får några jobb trots att de aktivt söker jobb. Det är inte bara ungdomar som drabbas. Vi kan också se att arbetslösheten bland akademiker ökar i Sverige...särskilt bland samhällsvetarna ser det riktigt illa ut.

Visst behöver vi en kommission mot ungdomsarbetslösheten, men där bör även ingå representanter från den högre utbildningen som kan bidra med något tex utexaminerade arbetslösa akademiker. Många har mycket god kompetens och många har omvärldskompetens som kan bidra till att visa på hur man löst sådana här problem utanför EU.

Själv vet jag att det fungerar utmärkt med Entry Level jobs i Kanada och Amerika. Detta därför att dessa många gånger är öppna för vem som helst då de nästan alltid gäller NO EXPERIENCE needed. Detta betyder att ungdomar lättare får jobb och det är rätt väg att gå.

Tittar vi sedan på de som är i slutet av sin utbildning så har man i Amerika valt att ha ett system med Internships inom massvis med olika områden som också ger de unga som valt att utbilda sig en mycket god möjlighet att få kvalificerad erfarenhet istället för att som i Sverige få arbetslöshet, utanförskap, och socialen.

Sedan kan man läsa rapporterna som kommit från Partnership for Public Service i Amerika. Där lyfter man fram just det här med Internships som är mycket uppskattat både av offentliga och privata aktörer i samhället.

Sedan kan man titta på sidan Idealist.org och där finns massvis med möjligheter för unga människor tex olika jobb, internships och volunteerjobs över hela Nordamerika.

För att undvika att just unga utbildade hamnar vid sidan om samhället så har man i Kanada något som heter Federal Student work experience program (FSWEP) som öppnar mycket stora möjligheter för studenterna att få kvalificerad erfarenhet som är anpassad till deras universitets eller collegeutbildning, så de blir mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan tror man stenhårt på det offentliga som en mycket viktig arbetsgivare och därför har man också något som heter The Canada School of Public Service dit studenter kan söka i samband med sin examen och då får de tillgång till nya kompetenser som ger dem en väg in i Public Service, dvs olika lokala, federala och nationella myndigheter.

I Amerika har de också sedan många år tillbaka något som heter "University-Community Partnerships" där universitet och college engagerar sig i det samhälle där de är verksamma. Där studenter får möjlighet att använda sig av de kunskaper de fått inom utbildningen för att kunna komma ut på fältet och bidra till att tex lösa olika samhälls- och sociala problem.

Så vi har mycket att lära av både Kanada och Amerika när det gäller att hjälpa ungdomarna och ge dem en väg framåt. Det gäller att folk här börjar ta av sig sina "skygglappar" och lägger ideologi och prestige åt sidan. Även bör man lägga anti-amerikanismen åt sidan och inse att vi har väldigt mycket att lära av hur de jobbar därborta för att undvika ungdomsarbetslöshet bland de som väljer att utbilda sig.

Att som vi gör här i Sverige idag bara titta på de som inte utbildar sig är så snett och så fel. Att bara tala allmänt och i stora termer kring Ungdomsarbetslösheten löser inte problemet. Vi måste ner på individnivå.

Mvh

Mikael

Permalänk | Anmäl #1 Mikael Drakenberg, 2009-07-16, 15:34

En utomordentligt bra artikel! Den belyser ett problem som Sverige borde skämmas oerhört över. Det är ofattbart att man inte gör något åt saken.

MVH

Permalänk | Anmäl #3 Jan Isacsson, 2010-02-14, 22:04


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Dags att lägga fokus på reell jämställdhet
  2. Aftonbladets ledarsida borde lära av Jens Stoltenberg
  3. Därför är otrohetstrenden här
  4. Därför är KD och SD överens om tvångssteriliseringarna
  5. Romney har planerat för ett maratonlopp
  6. Absurt påstå att fascism och nazism är vänsterrörelser
  7. Rasism bekämpas bäst utan överdrivna Breivik-jämförelser
  8. Exemplet Grekland visar att staten som institution är farlig
  9. Fel påstå att terrorism skapade Israel
  10. Energiministern mörkar om EU-möte som främjar kärnkraft
  1. Exemplet Grekland visar att staten som institution är farlig
  2. Dags att lägga fokus på reell jämställdhet
  3. Aftonbladets ledarsida borde lära av Jens Stoltenberg
  4. Därför är KD och SD överens om tvångssteriliseringarna
  5. Absurt påstå att fascism och nazism är vänsterrörelser
  6. Rasism bekämpas bäst utan överdrivna Breivik-jämförelser
  7. Därför är otrohetstrenden här
  8. Ryssland och Kinas ansvar för våldet i Syrien är tungt
  9. Fel påstå att terrorism skapade Israel
  10. Romney har planerat för ett maratonlopp
  1. Den israeliska statens sionism är rasistisk
  2. VÄNSTERN MÅSTE FÖRDÖMA PALESTINSK TERROR
  3. Därför är otrohetstrenden här
  4. Dieter utan kolhydrater kommer leda till sjukdomar
  5. Genom sitt angreppssätt har Björn Ulvaeus blivit en del av det förtryck han ifrågasätter
  6. Hellre ny reaktor här än i ryska Kaliningrad
  7. Nya skatter på flygtransporter skadar Sveriges konkurrenskraft
  8. Sverige bör visa att man står på Israels sida
  9. Svenskar och muslimer kommer aldrig att komma överens om slöjan
  10. Absurt att lösningen på exploderande kärnkraftverk skulle vara att bygga fler

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.