Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-05-16 09:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Den nya A-kassans utformning är ingen slump utan de bakomliggande principerna har ett brett stöd bland i stort sett alla arbetsmarknadsexperter och följer OECD:s rekommendationer. Liknande reformer har genomförts av Gordon Brown och Tony Blair i Storbritannien, och socialdemokraterna i Tyskland. Det skriver Hillevi Engström och Tomas Tobé, moderata ledamöter i arbetsmarknadsutskottet.
Hillevi Engström och Tomas Tobé är ledamöter för moderaterna i arbetsmarknadsutskottet.
Den ekonomiska krisen kräver en politik som erbjuder stöd till omställning. Samtidigt måste arbetsmarknadens funktionssätt på lång sikt förbättras. Att ta hänsyn till bägge perspektiven är avgörande för att hindra arbetslösheten från att bita sig fast, såsom vi har sett i tidigare kriser.
Omfattande satsningar görs för att dämpa krisens effekter. Det handlar jobbcoachning, praktik och utbildning till dem som nu förlorar jobbet. Nästan lika många som under nittiotalskrisen, 250 000 personer, kan komma att delta i en arbetsmarknadspolitisk insats. Hela utgiftsområdet för arbetsmarknadspolitiken kan i statsbudgeten komma att uppgå till 94 miljarder om nuvarande prognoser slår in. Till detta ska läggas historiskt stora satsningar på utbildningsväsendet och höjda statsbidrag till kommunerna.
Samtidigt fortsätter regeringens politik för att långsiktigt förbättra matchningen, göra det lönsamt att jobba och billigt och enkelt att anställa. En central reform är förändringarna i arbetslöshetsersättningen, a-kassan. Inte sällan framstår det dock ibland som om dagens a-kassa är den sämsta i svensk historia och att radikala försämringar genomförts. Det stämmer inte. Den högsta dagpenningen har sänkts med 50 kronor, ersättningen trappas ned med tiden och det har blivit en större avgiftskoppling till arbetslösheten. Det har inneburit att a-kassans roll som omställningsförsäkring har återupprättats och att det istället blivit mer lönsamt att arbeta för fler.
Bilden av att så många arbetslösa faktiskt inte får 80 procent av sin lön borde även den nyanseras. Det är nämligen inget nytt under solen. Efter de 100 första dagarna var det i december 2006, alltså innan reformen, 51 procent som slog i det så kallade taket i försäkringen. I december 2008 var det 57 procent vilket inte knappast kan beskrivas som en dramatisk utveckling. Det ska i sammanhanget även påpekas att i princip samtliga Saco-förbund, samtliga TCO-förbund och hälften av LO-förbunden sedan länge erbjuder möjlighet att försäkra upp ett högre inkomstskydd för den som önskar det.
Den nya A-kassans utformning är ingen slump utan de bakomliggande principerna har ett brett stöd bland i stort sett alla arbetsmarknadsexperter och följer OECD:s rekommendationer. Liknande reformer har genomförts av Gordon Brown och Tony Blair i Storbritannien, och socialdemokraterna i Tyskland. Tillsammans med jobbskatteavdraget beräknar IFAU att reformerna av a-kassan har sänkt den varaktiga arbetslöshetsnivån med en till två procentenheter.
Att vi nu befinner oss i kris skapar givetvis oro. Många minns också att arbetslösheten tenderar att bli kvar på en högre nivå efter kriser än innan. Så var det i England på sjuttiotalet, Tyskland på åttiotalet och i Norden på nittiotalet. Orsaken var att transfereringarna ökade, skatterna höjdes för låg- och medelinkomsttagare, lönebildningen fungerade sämre och regleringarna blev omfattande. Kort sammanfattat - att arbetslinjen övergavs.
Det visar på vikten av att arbetslinjen - och a-kassans utformning - försvaras. Oppositionens krav på kraftigt höjd a-kassa innebär på kort sikt att hushållens inkomster stärks kortsiktigt, men medför på lång sikt att arbetslösheten ökar där arbetsmarknaden och lönebildningen inte fungerar. Det skedde åren 2002 - 2004, då vi hade vad man kallar "jobless growth". Återhämtningen kom, tillväxten var stark men arbetsmarknaden stod still.
En dåligt utformad a-kassa påstås ibland leda till högre löner. Snarare leder den till högre inflation. Att siffrorna i lönekuverten ökar på kort sikt saknar betydelse om de snabbt äts upp av stigande inflation. Det som avgör lönernas utveckling är produktivitetsutvecklingen.
Att många står utanför a-kassan är dock beklagligt och redan vid maktskiftet 2006 var det 700 000 personer som var oförsäkrade. Därför gör regeringen det billigare att på frivilliga former gå med igen genom att avgiften sänks i ett andra steg med 50 kronor för dem som arbetar. Inträdesvillkoret slopas och genom att medlemsvillkoret tillfälligt sänks kommer därmed fler att kunna kvalificera sig för inkomstrelaterad ersättning när arbetslösheten nu stiger.
Vi anser att A-kassans utformning är central såväl i hög- som lågkonjunktur. Därför är det angeläget att politiken tar ansvar och försvarar arbetslinjen. Då duger det inte att som Socialdemokraterna föreslå omfattande utgiftsökningar och höjda bidrag för dem som tjänar lite mer. Det kan bara finansieras genom sedelpressen eller höjda skatter. Vi måste alla ta ansvar. För oss moderater innebär det att värna de offentliga finanserna samtidigt som vi dämpar krisens effekter genom verkningsfulla insatser och en trygg omställningsförsäkring.
Vilken roll spelar egentligen a-kassan i svensk ekonomi och vem ska ha ansvaret för den?

Tänd ett ljus för de arbetslösa!

Anställningstrygghet som garant för ekonomisk återhämtning

Tid för en helt ny arbetslöshetsförsäkring

Borg snart ensam i synen på a-kassan

Ta bort skattesubventionerna till a-kassan

Obligatorisk a-kassa är dyr och försämrar tryggheten


A-kassan har slutat att fungera för oss lärare

Jag lämnar a-kassan i protest mot obligatoriet

Alliansen gjorde a-kassan bättre

Studenter behöver också en a-kasse-lösning


Vår a-kassepolitik kommer inte att vara kravlös

Det handlar om att bryta fackets starka ställning

Svenskarnas positiva syn på rationaliseringar hotas

Sämre vård och omsorg ger dyrare a-kassa

Återinför studerandevillkoret i a-kassan

Fördubbling av socialbidragen i många kommuner

Socialförsäkringsavgifter bör inte tas ut på den del av lönen som överskrider taket
Gör om A-kassan till en riktigt arbetslöshets-försäkring

Ingen ansvarsfull politiker kan idag negligera svagheterna i a-kassan

Ekonomiskt rationellt att priset för flexibilitet inte läggs på individen

Arbetare betalar 370 procent högre avgift än tjänstemän

Inkomstskyddet finns inte längre för svenska arbetare

A-kassan ger mig 9000 kronor i månaden

Tveksamt om vi hade klarat förnyelsen av Karlskrona idag

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete

A-kassan motverkar sina syften

Svenska a-kassan är i internationell strykklass

Calmfors mfl: "Höj a-kassan i lågkonjunkturer"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"...För oss moderater innebär det att värna de offentliga finanserna samtidigt som vi dämpar krisens effekter genom verkningsfulla insatser och en trygg omställningsförsäkring."
Vad faen väntar Ni på ? Är statens förmåga för SKAPANDE av riktiga betalningsmedel (bl a pengar) tillfälligt havererad - så se då bara till så att den utrustningen per omgående blir reparerad - eller ?
Ovanligt med moderater som faktiskt säger vad de tycker. Att det skulle vara för de arbetslösas egen skull man har försämrat a-kassan har ju tidigare varit melodin.
Här blir det ju uppenbart att det egentligen handlar om att gynna ekonomin på de arbetslösas bekostnad. Att det sen leder till tragedier för ensklilda människor är en konsekvens man är villig att ta.
Författarna har rätt i sak om det mesta - vilket är rätt ovanligt på Newsmill. Det stämmer att nedskärningar och begränsningar av a-kassan inte är något nytt under solen, och att dessa reformer redan startats under S-regeringen.
Ambitionerna med arbetslinjen är säkert lovvärda, men Hillevi och Tomas borde fundera mer på om reformen inte blir väl brutal i en lågkonjunktur där det inte finns jobb. S
Snart närmar vi oss sanningens ögonblick, då hundratusentals långtidsarbetslösa omdefinieras till friska och ska ut på en mjukare arbetsmarknad där de ska rehabiliteras och finna arbete efter förmåga, och ytterligare hundratusentals personer ska klara att finna nytt arbete under en kraftig lågkonjunktur.
Jag hävdar att det helt enkelt är dålig timing! Under lågkonjunktur ska man ha råd att ta ut svängarna och mildra för människor. I stället ser vi nu reformer som hade passat bäst att genomföra under konjunkturtopparna, slå mycket hårt mot människor.
Det är imponerande av författarna att lägga märke till möjligheten att "försäkra upp ett högre inkomstskydd för den som önskar det.". Nästan alla politiska debattörer som nu diskuterar a-kassan väljer att fullständigt ignorera denna aspekt. Den innebär också att det står människor fritt att själva i praktiken välja en bättre a-kassa än den statliga. Detta är rätt väg att gå.
jobbcoachning är i nuvarande läge helt meningslös. Det finns ytterst få jobb att coacha till. Det enda det leder till är att öka anstalet sökande till varje plats. Var själv på intervju för ett tag sedan och det var 930 sökande. Coachingreformen riskear att innebära att antalet sökande till en sådan tjänst kanske ökar till närmare 2500. En orimlig börda för arbetsgivaren att hantera och således leder coachingen till att arbetsgivarna drar sig ännu mer för att anställa. För en liten firma som kanske anställer sin första medarbetare innebär det sannolikt konkurs om verderbörande ska sätta av tid att gå igenom en sådan ansöknings bunt.
Med praktikplatser kommer vi ytterligare att skjuta konjunkrurvändningen på framtiden. Arbetslösa tvingas slava för en bråkdel av avtalsenlig lön samtidigt som de utför ett arbete så att arbetsgivaren inte behöver anställa när orderingången ökar.
Utbildning kan ju vara ok om det är vettiga utbildningar och inte en massa trams för att hålla folk sysselsatta.
En vettig åtgärd vore att införa en form av statliga riskkapitan lån för folk som vill starta eget enligt samma regler som studielånen samt att utöka den tid man kan få startaeget stöd i form av aktivitetsersättning till ett år.
Låg A kassa innebär bara lönedumpningar och därmed minskad efterfrågan. Dagens system riskerar att fördröja konjunkturuppgången. Konjungturanpassa ersättningssystemen höga tak och höga ersättningsnivåer när det är lågkonjunktur och tvärs om under högkonjunktur.
Var finns de nya tankarna? Jobbcoaching praktik och utbildning är inte ett dugg nytt... fanns också under den gamla regimen. Så trist att höra politiker tänka i ultrarapid och låta som statstjänstemän anställda på arbetsföredlingen... Visionerna? Var är de? Uppenbarligen under nollstrecket. Det visar bara att politikerna har tagit sin hand ifrån arbetsmarknaden och det kanske är lika bra....? Vi klarar oss nog ändå... folket är de som skapar jobben inte politikerna i arbetsmarknadsutskottet. Och att hänvisa till vad England och Tyskland har gjort i a-kassefrågan är precis som Göran Persson... grattis till ingen egen tankeverksamhet.
Vänta lite. Hur hänger det här ihop?
Sänkta ersättningar får några att börja jobba istället för att lata sig, säger man. Men dom är tydligen inte särskilt många som frivilligt väljer a-kassa istället för jobb. Däremot kommer arbetslösheten aldrig ens i en högkonjunktur att understiga 4% ungefär. Lägre arbetslöshet skulle vara mycket skadlig eftersom ingen fanns att anställa. Några hundra tusen får mindre att leva på trots att de utgör en naturlig och önskvärd del av ekonomin. Arbetskraftsreserven.
Ingen regering och ingen politisk falang vill ha 0% arbetslöshet. Arbetslinjen är ett svepskäl. Det måste finnas ett annat skäl till besparingarna.
Mindre utgifter förstås. Mer pengar över till andra.
Och lägre löner för lågutbildade.
Det är vad författarna menar med att skapa fler arbeten.
Om outbildade måste ta flera arbeten för att försörja sig, som i Japan och Usa, är det bra?
Fråga illegala invandrare. Dom har det så redan. Ingen trygghet. Många jobb. Liten inkomst. Låånga arbetsdagar.
Men det blir jättebilligt att få garaget ommålat.
Praktik, kurs eller utbildning för arbetslösa - bortkastad tid, är jag helt övertygad om. Både för arbetslösa och för samhället. Att praktisera innebär fortfarande att jobba (slavarbete heter det) sex eller åtta timmar varje dag för ca 1200 kr i månaden (aktivitetsstöd från FK) i ett (o)bestämd tid; resten går till kommunen. Vilket betyder att man är tvungen att "lära sig göra något nytt" för ca 8,5 till tio kronor per timme. Allt lagligt eftersom staten står bakom det. Om en arbetsgivare skulle betala en ilegal arbetare så lite då skulle han åka direkt i fängelse.
Vilken kurs eller utbildning ska man gå idag för att "möta framtidens efterfrågan på arbetsmarknaden"? Det är bara trams. Det är ingen som vet vilka jobb som kommer att finnas kvar eller som kommer att skapas om några år. Så om en arbetslös bilreparatör är tvungen att gå på en "ny utbildning" för att bli tex. lastbilsförare - vem garanterar att han får ett jobb som förare om ett eller två år? Vi måste bli medvetna om att krisen har inte ens börjat på riktigt. Som jag har förstått eftersom det är det enda man pratar om hela tiden. Alla säger att nästa år blir det ännu värre, om två år blir det ännu sämre osv. Men ändå ska man satsa på nya kurser och utbildningar. Samma gamla mantra och påhittade floskler från den gamla tiden. För mycket vackra men helt tömma ord och för lite handling.
Kommunerna ska få sammanlagt 17 miljarder - nästa år. Och alla säger att det är för lite (förutom regeringen och dem som tycker likadant). Antalet arbetslösa ökar kraftigt och socialen har fullt upp. Och nästa år blir det rena rama helvete. Mer än 250 tusen utan jobb, enligt alla prognoser. Plus allt annat elände som formodligen kommer att ske samtidigt. Då undrar jag hur kan man då satsa på utrbildningar, kurser och praktikplatser åt de som redan är arbetslösa? Kommer de att få ett jobb nästa år som tack för deras insats? Så naiv är jag inte.
Ska man istället satsa att bli lärare kanske? Jag skulle aldrig våga tänka mig göra det, fast jag är ju i botten lärare. När man ser vad händer idag med all som är varslade och redan arbetslösa, då vet man vilket läge man kan hamna i om ett eller tre år. Kommunerna måste spara, den offentliga sektorn är redan urholkad, inflation bara ökar, lönerna minskar och pensionerna likaså (det är bara de rika som blir ännu rikare), så det finns inga garantier om framtida jobb.
Den borgerliga regeringens politik vad det gäller arbetslösheten tycks grunda sig på föreställningen att arbetslös blir man för att man inte vill jobba. Charlie Levin (Fp)skriver t.ex i en annan blogg på Newsmill något om att arbete finns bara man vill. I artikeln här verkar man tro att bara man gör det mer lönsamt att jobba d.v.s öka klyftorna mellan de som har jobb och inte har,så minskar arbetslösheten. Hur kan man vara så korkad.
Även detta resonemang utgår ju från att det finns jobb för alla, bara man vill arbeta. Alla arbetslösa vet att detta är en ren lögn,
I teorin är det rimligt att sänkta bidrag ger fler jobb men det förutsätter att det finns jobb för alla arbetslösa att söka. I Praktisken stämmer detta väldigt dåligt. När ska politiker & experter börja se verkligheten för vad den faktiskt är ? Sanningen är den att utan kontakter är det väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det hjälper inte att man pressar skiten ur arbetssökande om tillgången på arbete är avsevärt lägre än tillgången på arbetskraft. De som haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden kommer även at ha svårt att få jobb även om man helt tog bort ersättningen. Vi styrs inte bara av ekonomiska incitament! Ingen arbetsgivare vill tillsvidare anställa någon som inte trivs med sina arbetsuppgifter. Det är bara riksdagen och regeringen som kräver detta i syfte att förbättra statistiken. Moderater är ett parti skapat av överklassen för att tjäna överklassen.
I teorin är det rimligt att sänkta bidrag ger fler jobb men det förutsätter att det finns jobb för alla arbetslösa att söka. I Praktisken stämmer detta väldigt dåligt. När ska politiker & experter börja se verkligheten för vad den faktiskt är ? Sanningen är den att utan kontakter är det väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det hjälper inte att man pressar skiten ur arbetssökande om tillgången på arbete är avsevärt lägre än tillgången på arbetskraft. De som haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden kommer även at ha svårt att få jobb även om man helt tog bort ersättningen. Vi styrs inte bara av ekonomiska incitament! Ingen arbetsgivare vill tillsvidare anställa någon som inte trivs med sina arbetsuppgifter. Det är bara riksdagen och regeringen som kräver detta i syfte att förbättra statistiken. Moderater är ett parti skapat av överklassen för att tjäna överklassen.
Det är inte höga löner som är problemet på arbetsmarknaden. Det är arbetsgivarens betéende och synsätt på arbetssökande som förändrats de senaste 20 åren. Sverige har heller inte högre löner än våra viktigaste konkurrentländer. Detta är en myt. Ökat krav på utbildning leder till att ribban att ta sig in på arbetsmarknaden höjs. Ökat utbud på högutbildade ger inte fler jobb om det inte motsvaras av ett ökat behov av arbetskraft. Det resulterar i att lågutbildade konkurrerar med högutbildade. det blir också svårt att få okvalificerade jobb då den ena parten på arbetsmarknaden dvs arbetsgivaren höjer ribban och hela tiden kan ställa högre krav utan motprestation. En slags snedvridning uppstår på arbetsmarknaden då ena parten har för stor makt