Svenskarnas positiva syn på rationaliseringar hotas

Regeringens hittillsvarande politik för att hantera den allt svårare krisen kritiseras av dess eget finanspolitiska råd. Otillräckliga finanspolitiska stimulanser, en för svag a-kassa samt en arbetsmarknadspolitik som inte är ändamålsenlig är några av de omdömen som det finanspolitiska rådet levererar. Till och med ett av partierna i regeringen, Centerpartiet, argumenterar nu öppet för en förbättring av a-kassan.

Den låga a-kassan som vi har idag riskerar att få mycket allvarliga återverkningar på vårt samhälle. För det första drabbas de arbetslösa av ett inkomstbortfall som är avsevärt större än vid tidigare krisen på arbetsmarknaden. Det leder till sänkt levnadsstandard. För det andra urholkas arbetslöshetsförsäkringens roll som automatisk stabilisator i ekonomin eftersom den privata konsumtionen sjunker på grund av otrygghet. För det tredje stiger kommunernas utgifter eftersom det är kommunerna som i sista hand har försörjningsansvar för sina medborgare.

Verkligheten tränger sig nu på. Men regeringen, som säger sig lyssna, hör inte förslagen om höjt tak. Förutom omsorgen om statsfinanserna, som finansministern vanligtvis hänvisar till, menar regeringen uppenbarligen att stålbadet är nödvändigt för att inte riskera en höjning av jämviktsarbetslösheten.

Men detta är en i grunden felaktig uppfattning. Svensk utveckling har visat att generösa trygghetssystem är förenliga med låg arbetslöshet. En generös a-kassas betydelse för strukturomvandlingen kan inte överskattas. Det säger sig självt att lokala förhandlingar mellan företag och fack om övertalighet blir enklare om facket vet att de medlemmar som får gå har en hygglig inkomsttrygghet att vänta. Snart nog kommer vi att få se hur förhandlingarna kärvar vid de ökande varslen runt om i landet. Det är en fullt rimlig reaktion från lokala fackliga företrädare, att vilja skydda sina medlemmar från arbetslöshet eftersom man då får leva på kanske hälften av sin tidigare inkomst. Dagens takbelopp på knappt 15 000 kronor per månad före skatt är för lågt för att klara att upprätthålla levnadsstandaren hos de flesta arbetstagare

En förstärkning av a-kassan i form av ett högre takbelopp och väsentligt lägre medlemsavgifter är därför synnerligen påkallade och brådskande åtgärder. Lägre medlemsavgifter skulle medverka till att arbetstagare åter gick med i a-kassan, vilket är ett villkor för att kunna få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Som läget är idag stiger medlemsavgifterna i många kassor under trycket av ökad arbetslöshet. Som en följd av detta blir försäkringen ännu mindre attraktiv. Redan idag står åtskilliga arbetslösa helt utan ersättning.

Detta påverkar i sin tur kommunernas ekonomi. En utgiftspost som öknar mycket kraftigt är försörjningsstödet. Enligt SKL:s beräkningar kommer den kostnaden att öka med 3,5 miljarder kronor från 2008 till 2011. Förklaringen till detta är i första hand den ekonomiska krisen. Men SKL lyfter också fram de regelförändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringen som regeringen genomfört under 2006 som en "faktor av stor vikt". Man konstaterar att regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen "haft den indirekta effekten att andelen medlemmar i a-kassorna har minskat vilket innebär betydligt lägre ersättning vid arbetslöshet".

Ett höjt takbelopp måste ge även medelklassens arbetstagare ett inkomstskydd som uppfattas som rimligt. Det i sin tur kommer att medverka till ökad trygghet och därmed ökad inhemsk konsumtion, vilket är ett avgörande element i krisbekämpningen. Våra färska beräkningar visar att bara 16 procent av alla heltidsarbetande arbetstagare får 80 procent av sina tidigare faktiska inkomster (avtalad lön och andra ersättningar, t ex traktamente) i ersättning vid arbetslöshet.

Förslag om förbättrad a-kassa har lämnats av såväl det finanspolitiska rådet som Centerpartiet och andra aktörer. Förslagen på utformningen av den förbättrade a-kassan varierar. TCO menar att läget nu är så akut, att den inriktning som vi skissat ovan bör genomföras genast och vi accepterar att den blir av tillfällig karaktär. Debatten om hur den framtida a-kassan skall se ut får anstå till dess vi tagit oss ur den djupare delen av krisen.

Sverige har under lång tid kunnat dra nytta av att strukturomvandling och omställning fungerar smidigare än i många jämförbara länder. Det beror i väsentlig grad på fackens positiva inställning till rationaliseringar och teknisk/organisatorisk utveckling i produktionen. Men med den dåliga a-kassa som vi har idag så har tryggheten vid omställning kommit att försämras. Förbättras inte a-kassan så riskeras detta grundläggande kontrakt mellan fack och företag, ett kontrakt som hittills haft samsynen om ständig omvandling som bas.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Någon som uppenbarligen inte gillar när expertråden får uttala sig, är Sture Nordh, ordförande för den fackliga organisationen TCO. Nu kan man naturligtvis hävda att det inte beror på att han inte delar slutsatserna i Globaliseringsrådets kanslis rapport, utan att det är en principiell hållning. Då hade det dock varit klädsamt om han uttryckt den principen även när det gäller exportutlåtanden som han själv delar, i stället för att använda dem när han argumenterar för sina egna åsikter. [...] Blogg:Mer om oberoende råd « MUF Västerort – V, 2009-05-17, 00:17

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7122

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det har varit en fullständig lavin av artiklar där författarna vill att staten ska förbättra a-kassan. Och staten styrs av nuvarande regering som försämrat a-kassan, alternativt hoppas man på förra regeringen som inledde försämringarna.
Felet i detta perspektiv är att man helt och hållet köper föreställningen att det är staten som 'ger' pengarna, och att arbetslöshetsförsäkringen inte är en försäkring,
Denna föreställning är falsk. Löntagarna betalar själva och finansierar till 100% a-kassan. Det är en försäkring, men administreras som en sällsynt och konstig hybrid med hög statlig inblandning.
Det enda rätta är att göra om a-kassan till en verklig försäkring, där löntagarna själva kan förhandla fram de villkor de vill ha. Försäkringen kan ha en obligatoriskt mininivå som alla måste betala för, precis så som gäller för bilförsäkringar. Men det ska också finnas möjlighet att betala mer och få precis den trygghet man vill ha, med ett längre skydd och ett bättre skydd mot inkomstbortfall.
För att ta fram bra sådana avtal med försäkringsbolag, och upprätta starka fonder, är Sture Nordh och hans kollegor precis rätt personer. Det enda de behöver göra är att sluta stå med mössan i handen och vänta på att få staten ska bli snäll och ge tillbaka en liten slant av vad de tagit.

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2009-05-15, 16:17

Det skulle vara kul att se vilken a-kassa samt villka villkor Sture Nordh har det är inte samma som för resten av befolkningen.

Så länge du har andra villkor än alla andra så finns det ingen trovädighet i det du skriver utan bara propaganda från pampar.

Vad är det som gör dig så överlägsen att du inte har samma villkor som alla andra ?

M Gren

Permalänk | Anmäl #2 M gren, 2009-05-16, 06:27

Riksdagsledamöternas och statsrådens inkomstgaranti betalas inte av dem själva, förutom en liten del via skattsedeln som vi andra också står för. De har dessutom inga tak på sina utbetalningar.

Man ska leva som man lär och inte sitta och tala om för alla andra att nu är det svåra tider och så skyddar man sina egna privilegier. Osmakligt är vad det är.

Så antingen sätter de reglerna likadant för alla oss som betalar till a-kassan som för dem själva eller så tar de bort sina förmåner och lever på samma premisser som vi andra.

Permalänk | Anmäl #4 Patrik Hockum, 2009-05-17, 13:55