Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Sven Erik Nordin om Fritt forum

Varför vill inte Socialstyrelsen ha friska diabetiker?

Socialstyrelsen kom den 7 maj med nya "Nationella riktlinjer för diabetesvården". Det förefaller också klart att det handlar just om vård av DIABETES och inte vård av DIABETIKER. Riktlinjerna gynnar säkert "diabetsindustrin", den ekonomiskt betingade verksamheten omkring sjukdomen diabetes - men definitivt inte diabetikerna, de människor som lider av sjukdomen. En relativt enkel kostomläggning förbättrar hälsoläget och medicinbehovet för nästan alla diabetiker - men medför naturligtvis minskade vinster för dem som säljer "tillbehör" till sjukdomen. Socialstyrelsen tycks prioritera läkemedelsindustrin före patienterna!


Om författaren

Efter att med förundran konstaterat att Socialstyrelsen tidigare rekommenderat diabetiker att huvudsakligen livnära sig på kolhydrater, det en diabetiker minst av allt tål, hade man vissa förhoppningar på de nya riktlinjerna. När dessa nu kommit, blir man förtvivlad...

Socialstyrelsen presenterade den 7 maj en ny preliminär version av "Riktlinjer för diabetesvården".

Efter att ha blivit förfärad av tidigare riktlinjer (från 1999), där diabetikerna uppmanades att basera sin kost på 50 - 55 % kolhydrater, så hade man med viss förväntan sett fram mot den nya versionen. Särskilt i ljuset av att Socialstyrelsen tidigare förklarat att Dr Annika Dahlqvists metod att rekommendera fettrik och kolhydratsnål kost till sina diabetespatienter inte stred mot "vetenskap och beprövad erfarenhet" och visat sig ge dramatiska hälsoeffekter för patienterna. Nu tycks ändå även denna version bli en katastrof. Dokumentet består av 138 sidor och undviker med berömvärd skicklighet hela tiden det alldeles avgörande vad gäller diabetes - nämligen kosten.

Dokumentet är oerhört ambitiöst och omfattande, och författarnas kompetensnivå förefaller så imponerande att ingen ens bör komma på tanken att utsätta verket för kritik. Dock lider förslaget av en svår brist, som alldeles kullkastar dess vetenskapliga tyngd. Författarna tycks huvudsakligen se diabetes som något ofrånkomligt (ett Guds straff?), något som inte går att undvika och något som efter erhållen diagnos endast måste accepteras och så långt möjligt hållas i schack med mediciner. "Livsstil" omtalas i diffusa ordalag, men det alldeles avgörande - kosten - nämns knappt över huvud taget. Det är ungefär som om man skulle utfärda riktlinjer för behandling av lungcancer och inte nämna ordet rökning. Fast värre ändå, för om man har fått lungcancer, så hjälper det inte att sluta röka. Men om man fått diabetes, så kan en omläggning av kosten medföra dramatiska förändringar i livskvalitet.

I förordet skriver Generaldirektör Lars-Erik Holm och "enhetschefen för nationella riktlinjer", Lena Weilandt, följande:

"Nationella riktlinjer för diabetesvården består av ett antal rekommendationer, som handlar om screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, förebyggande av hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, förebyggande avkomplikationer och graviditet..."

Ordet "prevention" i citatet ovan borde rimligtvis vara centralt, eftersom det ur alla aspekter är bättre att förebygga sjukdom än att sedan behöva behandla den, men det enda jag kunnat finna, när det gäller prevention av diabetes är följande mycket oprecisa uttalande:

"Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård".

Det som i övrigt handlar om prevention avser åtgärder för att förhindra komplikationer av diabetes - inte att förhindra diabetes.

 Beträffande övervikt, som ju majoriteten av alla diabetiker lider av, så skriver man i dokumentet:

 "Eftersom viktreduktion är en effektiv behandling av såväl högt blodglukos, blodtryck och blodfetter är detta svårbehandlade dilemma en av de stora utmaningarna i diabetesvården"

Man diskuterar också olika preparat för viktminskning, samt operativt ingrepp ("fetmakirurgi") som en kostnadseffektiv behandling. Fortfarande inget om kosten - trots att en övergång till kolhydratsnål kost för de allra flesta (alla?) diabetiker tycks reducera samtliga i citatet angivna problem!

Trots att det numera är säkerställt bortom allt rimligt tvivel att diabetiker förbättrar sitt hälsoläge högst avsevärt med hjälp av en kolhydratfattig kost, så vägrar Socialstyrelsen envist att ens nämna detta i sina nya riktlinjer...

Även om det metaboliska syndromet och diabetes självklart inte är någon enkel problematik, så får det inte innebära att "experterna" så totalt isolerar sig i sin värld av "vetenskaplighet" att de vägrar se alldeles uppenbara empiriska fakta. Så vitt jag vet finns det inte en enda diabetiker som förbättrats så att han eller hon kunnat sluta med insulin genom att följa Socialstyrelsens tidigare kostråd - och med den totala brist på kostråd som finns i denna preliminära utgåva av de nya rekommendationerna blir det förstås ingen ändring på den punkten. Däremot finns det numera ett stort antal diabetiker, som genom att ändra sin kost och tvärt emot Socialstyrelsens rekommendationer börjat äta mer fett och minimalt med kolhydrater har kunnat sluta med insulin och fått en helt ny livskvalitet. Uppenbarligen är detta helt ointressant för Socialstyrelsens experter i denna fråga.

Det måste väl vara på gränsen till kriminellt att medvetet avstå från att ge diabetikerna råd, som i allt väsentligt förbättrar deras livskvalitet - och innebär avsevärda besparingar för samhället!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7060

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Trots att det numera är säkerställt bortom allt rimligt tvivel att diabetiker förbättrar sitt hälsoläge högst avsevärt med hjälp av en kolhydratfattig kost"

ALLA förbättrar sitt hälsoläge högst avsevärt med hjälp av en kolhydratfattig kost. Vi behöver inte vete-, potatis- och majsprodukter, och naturligtvis inte raffinerat socker. Bara att dumpa det du har i kylskåp och skafferi och aldrig köpa nytt. Tyvärr måste du sluta med öl också, men det är smällar man får ta.

Vår svenska husmanskost, välsmakande som den är, är avpassad för hårt arbete 12 timmar om dagen. I dag är det egentligen bara elitidrottare som behöver de kolhydratmängderna. Vi andra kan lugnt sluta med kolhydrater och leva sundare. Slarva inte med de färska grönsakerna, köttet, fisken och grädden bara!

Permalänk | Anmäl #1 Nisse, 2009-05-14, 12:51

En fundering. På den tiden en fettsnål diet var hypad, och det var ”säkerställt bortom allt rimligt tvivel att” en fettsnål diet versäntligt förbättrade hälsan, sades det att japanerna hade hög förväntad livslängd pga deras fettsnåla kost. Nu när HFLC-dieten är hypad, så är det lite lustigt att japanerna hade (och har?) så hög förväntad livslängd, trotts att deras kost är fattig på fett, fett som tydligen är ett livselixir.

Så här tänker jag: när fettsnål diet var inne, var det lätt för anhängarna att peka på fördelar med dieten, nu är HFLC-dieten är kungen av ”fad diets” är det inte konstigt att den dietens anhängare kan hitta medicinska fördelar. Missförstå mig inte, för mig är det en självklarhet att alla bör följa den dieten de själva tycker de mår bra av. Men det hade varit lite trevligt med en gnutta ödmjukhet.

Att skribenter drar in gastric bypass, tycker jag är onödigt, det är en operation för folk som har misslyckats med dieter, inte ett alternativ till dieter. Det är inte speciellt svårt att hitta exempel på personer som har provat Atkins och liknande dieter, men ändå tvingas genomgå gastric bypass, eftersom dieten inte gett önskat resultat. Att det finns personer som har förlorat vikt och behållit vikten med Atkins (eller för den delen den fettsnåla dieten), är en annan sak, de är givetvis inte kandidater för gastric bypass. Du blandar ihop de som är kandidater för gastric bypass, med dem som kan gå ner i vikt med hjälp av en diet.

Permalänk | Anmäl #2 Anders E., 2009-05-14, 15:00

Anders E!
Kan du visa mig en enda person som försökt med strikt LCHF-kost utan att tgå ner i vikt (och som varit så gravt överviktig att magsäcksoperation sedan behövt tillgripas)?

Permalänk | Anmäl #3 Sven Erik Nordin, 2009-05-14, 16:05

Att kosten inte är med beror att den utreds av SBU och kommer senare.

Du skulle säkert ha lättare att bli tagen på allvar om du tog reda på fakta först innan du uttalar dig.

Permalänk | Anmäl #4 al, 2009-05-15, 09:01

al!
Jag vet att det finns en särskild grupp som skall utreda detta med kosten - men jag finner det ändå ytterst anmärkningsvärt att man som statligt verk går ut med denna preliminära information om en sjukdom som helt och hållet hänger ihop med kosten - utan att nämna något om kosten!
Skulle man kunna tänka sig råd om vistelse på sjön och att diskutera drunkningsolyckor - utan att nämna ordet flytväst (under tiden man gör en särskild utredning om just flytvästar)?
Eller skulle man kunna tänka sig diskutera våldsbrott utan att nämna alkohol - jo, det skulle man kanske, för där är man ofta lika obenägen att se orsakssambanden som beträffande diabetes!

Permalänk | Anmäl #5 Sven Erik Nordin, 2009-05-15, 09:28

Anders E!
Kan du visa mig en enda person som försökt med strikt LCHF-kost utan att tgå ner i vikt (och som varit så gravt överviktig att magsäcksoperation sedan behövt tillgripas)?
Permalänk | Anmäl Av: Sven Erik Nordin, 2009-05-14, 17:05

Det jag skriver bygger på vad jag har läst på bla blogar. Men egentligen är det väldigt lågiskt, i världen som helhet utförs det väldigt många gastic bypass operationer, du framstår som empatilös – fast att jag får den känslan säger kanske mer om mig än om dig – när du föreslår att de bara ska följa en diet istället. Naturligtvis har patienterna redan provat alla möjliga och omöjliga dieter.

En liknelse som ofta ges är att extrem övervikt är som alkoholisms, men ännu värre eftersom en alkoholist kan sluta dricka helt och hållet, en matmissbrukare inte kan sluta äta helt och hållet, det är som om en alkoholist skulle tvingas dricka en fyra whiskey varje kväll, men inte mer. Nu tänker jag vara ödmjuk nog att skriva att jag inte vet om det här är en bra liknelse, det finns säkert invändningar, och synsättet framstår som väldigt negativt. Men jag tycket ändå att det kunde vara relevant.

Permalänk | Anmäl #6 Anders E., 2009-05-16, 09:25

Anders E
Jag skulle önska att det var som du säger - att de som opereras först hade prövat allt i dietväg! Jag är tillräckligt empatisk för att må dåligt av att veta hur många som opereras i ondödan. För var 400:de som opereras dör en på operationsbordet, och många får en miserabel livskvalitet efteråt (de flesta har förstås haft det innan också, p.g.a. sin fetma).
Tyvärr tror jag att många opereras utan att ens fått veta om att LCHF-kost existerar. Med den "dieten" kan man hela tiden äta sig mätt - utan kalorirestriktioner - och ändå gå ner i vikt. Många får uppleva en dramatisk viktminskning - och generellt en ökad hälsa på många områden!

Permalänk | Anmäl #7 Sven Erik Nordin, 2009-05-16, 11:30


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.