Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-05-14 11:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Den djupa konjunkturnedgången har tydliggjort svagheterna i arbetslöshetsförsäkringens nuvarande organisation. Det kan ingen ansvarsfull politiker i längden negligera, skriver Lars Tobisson, tidigare riksdagsledamot och partisekreterare för moderaterna.
Lars Tobisson var under många år moderat riksdagsledamot, medlem av finansutskottet och gruppledare för riksdagsgruppen. Han har också varit partisekreterare för moderaterna. Idag är han medlem i finanspolitiska rådet.
Finanspolitiska rådet delade i sin första årsrapport 2008 ut både ros och ris för regeringens åtgärder på arbetslöshetsförsäkringens område. Sänkta ersättningsnivåer kunde vänta leda till minskad arbetslöshet. Men den ändrade finansieringen bedömdes få till följd ett medlemsbortfall ur kassorna, vilket kunde antas bli ett allvarligt problem vid en kraftig lågkonjunktur.
I årets nyligen avlämnade rapport konstaterar rådet att dess farhågor besannats. Regeringen har visserligen vidtagit åtgärder för att stimulera till åter- och nyinträde i försäkringen. I bästa fall kanske man därmed lyckas stabilisera läget och undvika ett fortsatt medlemsras. Även om det kan antas att en del av dem som lämnat försäkringen har liten eller ingen arbetslöshetsrisk, är det ändå ett samhällsproblem att stora riskutsatta grupper står utan skydd mot förlust av förvärvsinkomst.
I rådet har vi ingående diskuterat hur arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna reformeras. En för Sverige ny idé är tanken att göra ersättningen konjunkturberoende. Förebilder finns i bl.a. USA och Kanada. Motivet skulle vara att i en så kraftig lågkonjunktur som den nuvarande är det socialpolitiska skälet för stöd mera framträdande, samtidigt som möjligheten att finna ett ledigt arbete är sämre än vanligt. Skillnader i efterfrågan på arbetskraft skulle således tillåtas påverka avvägningen mellan incitament och skydd mot inkomstbortfall.
En övergång till ett system med konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring måste naturligtvis utredas noga. En svårighet är att skapa regler som garanterar en återgång till den lägre ersättningsnivån, när konjunkturen och läget på arbetsmarknaden förbättras. En tillfällig åtgärd som skulle kunna prövas i dagsläget är att förlänga den period, då ersättningen är 80 procent av tidigare lön, under en period av exempelvis två år.
Att konjunkturanpassa arbetslöshetsförsäkringen råder dock inte bot på dess grundläggande problem. Alltsedan jag som utredningschef i SACO för 40 år sedan tog initiativet till vad som nu är den medlemsmässigt största erkända arbetslöshetskassan, nämligen Akademikernas, har jag varit övertygad om att man inte kan få till stånd ett fullgott skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet, om man bygger på nuvarande kassastruktur. Deltagande i flera offentliga utredningar på området - både som facklig företrädare och som politiker - har bara stärkt mig i denna uppfattning.
Dagens indelning i kassor är som bekant baserad på de fackliga organisationerna. Men gränserna dem emellan är inte givna och entydiga. Kassornas verksamhetsområden överlappar varandra i stor utsträckning. Det är inte ovanligt att en inkomsttagare kan vinna inträde i fyra eller fem olika kassor och då kan välja mellan olika avgiftsbelopp och ersättningsvillkor.
Finanspolitiska rådet kritiserar enhälligt regeringens tanke att konstruera en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med nuvarande kassaindelning som grund. Lika enhälligt förordas en allmän statlig försäkring i linje med övriga socialförsäkringar. I en sådan modell är det fullt möjligt att differentiera avgifterna efter olika gruppers skillnader i risk.
En så genomgripande förändring förutsätter naturligtvis samförstånd mellan regeringen och det stora oppositionspartiet. Med hänvisning till att fackligt anknutna kassor alltid ansetts som en hjärtesak inom arbetarrörelsen har det sagts vara naivt att tro att socialdemokraterna skulle kunna ompröva sin hållning i denna fråga. Men så lät det också inför en annan grundlig omprövning av en socialförsäkring, nämligen den som ledde fram till pensionsreformen. ATP var minst lika mycket av en hjärtesak för socialdemokraterna.
Den djupa konjunkturnedgången har tydliggjort svagheterna i arbetslöshetsförsäkringens nuvarande organisation. Det kan ingen ansvarsfull politiker i längden negligera. Men det krävs att någon har djärvheten att pröva, hur långt gränserna för det politiskt omöjliga kan flyttas.
Vilken roll spelar egentligen a-kassan i svensk ekonomi och vem ska ha ansvaret för den?

Tänd ett ljus för de arbetslösa!

Anställningstrygghet som garant för ekonomisk återhämtning

Tid för en helt ny arbetslöshetsförsäkring

Borg snart ensam i synen på a-kassan

Ta bort skattesubventionerna till a-kassan

Obligatorisk a-kassa är dyr och försämrar tryggheten


A-kassan har slutat att fungera för oss lärare

Jag lämnar a-kassan i protest mot obligatoriet

Alliansen gjorde a-kassan bättre

Studenter behöver också en a-kasse-lösning


Vår a-kassepolitik kommer inte att vara kravlös

Det handlar om att bryta fackets starka ställning

Den nuvarande a-kassan sänker inflationen och skapar på sikt fler arbeten

Svenskarnas positiva syn på rationaliseringar hotas

Sämre vård och omsorg ger dyrare a-kassa

Återinför studerandevillkoret i a-kassan

Fördubbling av socialbidragen i många kommuner

Socialförsäkringsavgifter bör inte tas ut på den del av lönen som överskrider taket
Gör om A-kassan till en riktigt arbetslöshets-försäkring

Ekonomiskt rationellt att priset för flexibilitet inte läggs på individen

Arbetare betalar 370 procent högre avgift än tjänstemän

Inkomstskyddet finns inte längre för svenska arbetare

A-kassan ger mig 9000 kronor i månaden

Tveksamt om vi hade klarat förnyelsen av Karlskrona idag

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete

A-kassan motverkar sina syften

Svenska a-kassan är i internationell strykklass

Calmfors mfl: "Höj a-kassan i lågkonjunkturer"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Arbetslösheten beror till stor del på att socialdemokraterna har trakasserat småföretagsägare i 40 år och beskattat dem mycket mer än ägare av stora företag. När det var värst fick företagaren på marginalen behålla 7 kr av en hundralapp i vinst. Astrid Lindgren fick betala 102 kr för varje hundralapp. Små företag har därför hindrats att växa till stora företag. Många stora företag har flyttats ut från Sverige eftersom ägare av stora företag har beskattats hårdare än utländska ägare. Facken har ofta gjort livet svårt för små företag. Under lång tid kunde de t.o.m. kräva kollektivavtal med hot om blockad även för företag utan anställda.
De olika borgerliga regeringarna har förbättrat villkoren något, men det är fortfarande alltför stor risk för ägare av små företag att anställa. Så länge det är så kan ni politiker skrika er hesa om jobben. Det blir ändå inte tillräckligt många.
Målet måste vara att det finns ett överskott på företag som vill anställa. Då kan man ha en mycket generös A-kassa eftersom de flesta då har ett arbete.
Det är vidrigt att se en person som står för ett parti som kallar sig liberalt, och ska stå för människors frihet att själva göra avtal, på detta sätt propagera för statlig styrning av försäkringar.
Får inte människor själva ordna de villkor de vill för de försäkringar de betalar för? Har de inte rätt att betala för den trygghet de vill ha?
Inte i Lars Tobissons värld.
I Lars värld måste staten bestämma föräkringsvillkoren - han vill ha "regler som garanterar en återgång till den lägre ersättningsnivån". Han betonar att han själv arbetat inom en av staten "erkänd" arbetslöshetskassa.
Ett av de mest groteska inslagen i detta tänkande är när vår nuvarande regering försökte lagstifta mot privata försäkringar. Det skulle bli OLAGLIGT för privata personer att teckna försäkringar som täckte inkomstbortfall. Det olagliga gällde naturligtvis endast de kollektiv som man vill behandla som fårskockar - det skulle fortfarande vara tillåtet för chefer att ha privata fallskärmar.
Nej Lars, det är dags att tänka över systemet ordentligt. Släpp avtalsrätten fri, och ta bort den statliga inblandningen i försäkringsväsendet. Låt facken förhandla fram vilka försäkringar de vill, med vilken trygghet de vill.
Den enda bra sak Lars står för är att göra försäkringarna obligatoriska. Detta är av någon anledning fullständigt naturligt här, och till och med i USA, när det gäller materiella ting som bilar. Men när det gäller självklara mänskliga ting som sjukvård, försörjning vid ålderdom och arbetslöshet är det av någon anledning ansett som kontroversiellt.
Lagstifta alltså gärna om en obligatorisk minim-försäkring vad gäller sjukdom, arbetslöshet, pensioner med mera. Men låt inte staten göra fåniga och insiktslösa detaljregleringar som förbjuder oss att betala för den trygghet vi har pengar till, och vill avtala om!
Det känns bra att Lars Tobisson, moderat med lång politisk erfarenhet, förstår det svåra läget som uppkommit efter försämringarna av a-kassan. Huruvida en konjunkturberoende a-kassa löser problemen är dock mera osäkert. Också en sådan konstruktion har sina problem. När det gäller a-kassestrukturen, som Tobisson anför som huvudproblemet, är jag frågande till Tobissons resonemang. A-kassesystemet funkade ju faktiskt ganska bra fram till 1 januari 2007, trots överlappande verksamhetsområden. Det berodde på att avgifterna till kassorna var ungefär lika, så överlappningen fick aldrig till följd att medlemmar flyttade runt i systemet. Men de differentierade avgifterna raserade detta.
Tobisson vill, liksom det finanspolitiska rådet, att a-kassan skall bli en obligatorisk socialförsäkring. Tobisson skriver att det går att ha differentierade avgifter i en sådan obligatorisk försäkring. Så skriver även det finanspolitiska rådet i sin rapport. men hur det ska gå till framkommer inte. För socialförsäkringarna betalar man skatt och nivån på det man skall betala i skatt styrs av hur mycket man tjänar, inte av vilket avtalsområde man tillhör eller vilken arbetslöshetsrisk man har.
Det är spännade att ta del i artikeln samt kommentarer till densamma.
Lars anlys om att regeringen har misslyckats med sin politik kring a-kassan kan jag dela fullt ut. Dock har Lars och jag olika slutsatser när det gäller löasningen på problemmet.
Jag anser att avgiften till en arbetslöshetsförsäkring skall vara densamma för alla oavsett yrkestillhörighet.
Arbetslöshetsförsäkringen är en kombinadtion av en försäkring samt en föreningslösning.
Jag kan konstatera att a-kassorna generellt har en god service och korta handläggningstider trots dessa tider av varsel. Jämför man med exempelvis försäkringskassan så ser man skillnaderna. Dock finns det dåliga exempel där enskilda hamnar i kläm.
Arbetsklöshetsförsäkringen behöver ändras. Höj inkomsttaken, slopa nuvarande deltisregel. Utöver detta så måste regeringen bedriva en AKTIV arbetsmarkandspolitik. Man kan ju förvänta sig åtgärder från en regering som säger sig värna om arbetslinjen.
Det är alltid lika kul o höra totalt verklighets fämmade människor yttra sig. Kanske skulle vi sätta samma regler för er politiker men det går väl inte .. ni tillhör ju de verkligt utsatta som måste ha mer stöd än andra tex livstids a-kassa från riksdagen speciell sjukvård mm mm.
M Gren
utopia
Wow, a quick glance at NPR today reveals a bad day for the art World. Michael Jordan Shoes was a true pioneer, a too-often unsung hero of Reggae. His Rock MBT Discount was All Good, and I absolutely LOVE the old Dance Hall stuff. Love it. I'll never forget meeting people like UGGS,Ugg Boots and people like Pere Ubu's Allen Ravenstine, Roldo Bartimole. cheap ugg boots, ugg classic boots, John Ettore. Anastasia Pantsios. Fred Coach Purses,Coach Handbags in Coach Outlet Store And Gucci Shoes. Pekar was, well..... one funny brother with a social conscience. Pam Arvidson/Hambone...... 1988 we were all working at or in some air max,nike air max contributing to the Cleveland Edition, Cleveland's first real Independent newspaper, and we said and did what we nike dunk, we just didn't give a shot, kept it Real. Thanks to Bill Gunlocke.