Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-05-14 09:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
I takt med ökade omställningskrav, i en värld där kravet på flexibilitet blir allt större, ska inte individen själv behöva ta hela risken. Den inkomsttrygghet en fungerande a-kassa innebär, ger vårt samhälle möjligheten till strukturomvandling, utan att de sociala kostnaderna blir alltför för stora. Det skriver Karin Fristedt och Daniel Lind på fackföreningen Unionen.
Karin Fristedt är utredare på Unionen och Daniel Lind är chefsekonom.
Unionen är initiativtagare till den fackliga aktionen "Höj taket i a-kassan nu" tillsammans med TCO, LO och Saco. En återupprättad a-kassa är en mycket central fråga för våra medlemmar.
När a-kassan debatteras förs ofta ett ensidigt resonemang: en generös ersättning leder till högre arbetslöshet och längre ersättningsperioder. Den andra sidan av myntet, att en väl fungerande a-kassa har många positiva effekter för samhället och individen, utelämnas ofta.
Ett litet och mot omvärlden öppet land som Sverige har tjänat på en generös a-kassa. I Sverige har löntagarna under lång tid accepterat och bejakat produktivitetsutveckling och strukturomvandling, som gör att livskraftiga företag expanderar medan de med låg produktivitet slås ut. Detta omvandlingstryck leder till att jobb går förlorade, men detta har accepterats under förutsättning att samhället ställt upp med en aktiv arbetsmarknadspolitik och en bra arbetslöshetsförsäkring.
Tyvärr ger dagens a-kassa inte längre trygghet för det stora flertalet. Inkomstskyddet mellan två arbeten har gröpts ur och tre fjärdedelar av alla heltidsarbetande a-kassemedlemmar får inte ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Förändringarna i a-kassan har lett till att individen i högre grad själv får bära ansvaret för arbetslösheten, vilket drabbar de enskilde på ett orimligt sätt. Medlemmarna tvingas betala allt mer för en försäkring som ger ett allt sämre skydd. Nästan en halv miljon människor har som en konsekvens av detta lämnat a-kassorna. Med de dystra prognoserna över arbetsmarknaden under kommande år kommer stora grupper att tvingas söka sig till socialkontoret för sin försörjning. Detta är en social tragedi och fördjupar de arbetslösas utanförskap. Den tidigare standardtryggheten vid arbetslöshet förvandlas till stigmatiserande allmosor.
I debatten talas mycket om hur en hög ersättning leder till att den enskilde söker arbete mindre aktivt. Samtidigt förbättrar en generös a-kassa möjligheten för den arbetslöse att inte tvingas ta första bästa jobb, utan hon kan avvakta lite för att hitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen och kompetensen. På detta sätt bidrar generositeten till en bättre matchning på arbetsmarknaden - rätt person för rätt jobb. Att tvingas ta första bästa jobb är inte optimalt för samhällsekonomin - människors kompetens går förlorad, samhället hushållar inte med den kompetens som finns tillgänglig och produktivitetstillväxten riskerar att bli lägre än vad den hade kunnat vara.
En annan positiv effekt av en fungerande a-kassa är att företag vågar investera i riskfyllda och högproduktiva jobb eftersom en generös a-kassa leder till att individen våga söka sig till den typen av jobb. En generös a-kassa ger också en signal till individen om att det lönar sig att investera i sin egen utbildning. Allt detta är naturligtvis utvecklande för samhället som helhet.
En annan mekanism att uppmärksamma är, som Finanspolitiska rådet också säger i en artikel här på Newsmill, att a-kassans låga tak och de lägre ersättningsnivåerna kommer att pressa lönerna nedåt. Utan den effekten kan den försämrade a-kassan inte leda till högre sysselsättning. Idag är den arbetssökande skyldig att ta ett nytt arbete till 90 procent av a-kasseersättningen. Med en försämrad ersättning kommer dagens lönenivåer därmed att hotas och detta sker oavsett om det finns fackliga inkomstförsäkringar mot arbetslöshet eller inte. Detta sker inte över en natt, men riktningen är tydlig: vägen mot högre sysselsättning går via lägre löner.
Men Sverige har inget lönekostnadsproblem och vägen mot högre sysselsättning stavas istället utbildning, kompetensutveckling, innovation, strukturomvandling och öppenhet mot omvärlden.
Sammantaget innebär detta att i ena vågskålen ligger sänkta löner och något kortare arbetslöshetsperioder, i den andra sämre matchning på arbetsmarknaden, svagare incitament till utbildning och förkovran, lägre produktivitet samt långsammare strukturomvandling. För oss är valet enkelt.
Unionen anser att det är dags för staten att återigen ta sin del av ansvaret i den svenska samhällsmodellen. I takt med ökade omställningskrav, i en värld där kravet på flexibilitet blir allt större, ska inte individen själv behöva ta hela risken. Den inkomsttrygghet en fungerande a-kassa innebär, ger vårt samhälle möjligheten till strukturomvandling, utan att de sociala kostnaderna blir alltför för stora. En generös a-kassa bidrar till en modern, flexibel och högproduktiv ekonomi och motverkar sänkta löner för Sveriges löntagare. Mot bakgrund av detta vill Unionen att a-kassan återigen ska blir en väl fungerande omställningsförsäkring som omfattar de allra flesta. Ett första steg vore att förändra finansieringssystemet och att höja taket. Detta ökar tryggheten för den enskilde och bidrar till att vi snabbare och lindrigare tar oss ur krisen.
Vilken roll spelar egentligen a-kassan i svensk ekonomi och vem ska ha ansvaret för den?

Tänd ett ljus för de arbetslösa!

Anställningstrygghet som garant för ekonomisk återhämtning

Tid för en helt ny arbetslöshetsförsäkring

Borg snart ensam i synen på a-kassan

Ta bort skattesubventionerna till a-kassan

Obligatorisk a-kassa är dyr och försämrar tryggheten


A-kassan har slutat att fungera för oss lärare

Jag lämnar a-kassan i protest mot obligatoriet

Alliansen gjorde a-kassan bättre

Studenter behöver också en a-kasse-lösning


Vår a-kassepolitik kommer inte att vara kravlös

Det handlar om att bryta fackets starka ställning

Den nuvarande a-kassan sänker inflationen och skapar på sikt fler arbeten

Svenskarnas positiva syn på rationaliseringar hotas

Sämre vård och omsorg ger dyrare a-kassa

Återinför studerandevillkoret i a-kassan

Fördubbling av socialbidragen i många kommuner

Socialförsäkringsavgifter bör inte tas ut på den del av lönen som överskrider taket
Gör om A-kassan till en riktigt arbetslöshets-försäkring

Ingen ansvarsfull politiker kan idag negligera svagheterna i a-kassan

Arbetare betalar 370 procent högre avgift än tjänstemän

Inkomstskyddet finns inte längre för svenska arbetare

A-kassan ger mig 9000 kronor i månaden

Tveksamt om vi hade klarat förnyelsen av Karlskrona idag

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete

A-kassan motverkar sina syften

Svenska a-kassan är i internationell strykklass

Calmfors mfl: "Höj a-kassan i lågkonjunkturer"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Här har vi alltså en stor fackförening, och de anser sig inte kunna förhandla fram vettiga avtal för sina medlemmar. Medlemmarna betalar för a-kassan, och borde kunna skaffa en bra försäkring. Men Karin Fristedt och Daniel Lind är som små passiviserade lamm, och vill att STATEN ska TA SIN DEL AV ANSVARET - alltså ta alla pengarna och sedan ge tillbaka lite av dem som 'gåva'.
Mest högt hoppar man när de säger att under omställningar ska "inte individen själv behöva ta hela risken". Vem skulle annars ta risken? Vem skulle annars fylla på kornboden i väntan på sju svåra år?
Det kan ju omöjligt vara så att Karin och Lars tror att löntagarna inte är produktiva och betalar för sig i vårt samhälle, och att de är i behov av stöd från staten för att företag ska kunna verka och människor ha arbete. Om så vore fallet, så skulle vi i Sverige tjäna pengar på att helt enkelt lägga ned hela det privata näringslivet!
SIF, som sedermera fusionerades med HTF och bildade artikelförfattarnas nuvarande arbetsplats Unionen, var först med att införa inkomstförsäkring för sina medlemmar. Inkomstförsäkringen garanterade SIF-medlemmar 80% av sin lön skulle de bli arbetslösa under en period. Det vore klädsamt om författarna erkände, eller åtminstone förde ett resonemang kring, att detta starkt bidragit till att staten nu ser till realpolitiken. De flesta förbund erbjuder sina medlemmar denna lösning, och detta medför att staten inte skyndar för att förändra ersättningarna i a-kassan. Det har ju facken redan sett till att ordna.
Unionen är initiativtagare till den fackliga aktionen "Höj taket i a-kassan nu" skriver författarna.
Här försöker en stor fackförening gnälla sig till skattebetalarnas pengar, en av samhällets stora kravmaskiner och dödgrävare.
Tag ett eget ansvar istället och gör skäl för era av löner. På längre sikt kommer era medlemmar bättre ut om de kan rå över sina villkor själva utan att vara beroende av politiker. Era medlemmar kommer ju ändå få betala för A-kassan, antingen i form av skatter eller till fackets eller egna försäkringar. Det måste väl ändå vara bättre för en fackförening att kunna fatta viktiga beslut inom sin egen organisation.
A-kassa är inte bara "gnäll", den är ekonomiskt rationell för skattebetalarna. Höger människor och andra outvecklade inskränkta individer (kortsynta egoister) begriper sällan att skatt inte är en påse pengar som ska sparas, skatt är en intäkt som ska vårdas, genom att de som betalar den hålls produktiva, inte bara genom skrämsel och hot.
Har man låg a-kassa så får man, av självbevarelsedrift, se till att inte dra på sig utgifter som man inte kan klara om man blir arbetslös.
Köp inte hus som ger lån du inte kan hantera vid arbetslöshet - bo alltså inte i stora städer. Köp inte stor ny bil, köp begagnad eller liten bil. Ta inte lån om du kan undvika det. Köp inte service, det är mer ekonomiskt att ta undvika övertid, tjänstledigt eller säga upp sig under en period och "göra-det-själv".
Det är rationellt för individen att agera så här, riskerna blir mindre utan lån, nattsömnen bättre - levnadsstandarden blir på sikt faktiskt också högre så här. Lån är dyra, dyra hus är oftast ekonomiskt vansinne, när man väl "cashar-in" är nyttan av pengar ofta över.
För samhället - är det därmed förvisso inte rationellt med låg a-kassa. Konsumtionen blir mindre, produktionen lägre, antalet arbetade timmar lägre - ett modernt samhälle kan inte drivas utan stark välfärdsstat, men det har den korttänkta ideologiskt förblindade högern fortfarande inte insett!