Tveksamt om vi hade klarat förnyelsen av Karlskrona idag

A-kassan urholkas och det hotar förnyelsen av Sverige. Det är ett påstående som helt strider med den doktrin som just nu är en bärande tanken för Anders Borg och det moderatledda finansministeriet. Men verkligheten är helt tvärtom jämfört med vad Borg och co. påstår.

Under 90-talets slut var jag kommunstyrelsens ordförande i Karlskrona kommun. Vi upplevde en liknande kris i landet och i vår kommun som den vi ser just nu. En internationell lågkonjunktur, som ledde till både en arbetslöshetskris och urholkning av de offentliga finanserna och till en rekordsnabb strukturomvandling.

Skillnaderna finner man främst kring hur vår svenska regering bedrev sin krisbekämpning. Då hade vi en regering som drev kampen mot arbetslöshet hårt och konsekvent. En regering med insikt om att ska vi kunna bekämpa en ekonomisk kris så måste vi ha insikten kring hur vi fungerar i vårt land. Insikt om och förståelse kring vår tradition och styrkorna i vårt samhällsbygge. Det hade den socialdemokratiska regeringen. Det har inte den moderatledda regeringen som just nu leder landet.

Nu ser vi åter hur ekonomiska doktriner blir helt förhärskande över landets ekonomiska politik utan nödvändig kritisk granskning för att se om de verkligen fungerar i vårt land.

En sådan ekonomisk doktrin driver Anders Borg och kort sammanfattat lyder den att en lägre arbetslöshetsförsäkring leder till att människor anstränger sig lite mera och därmed ökar dynamiken på arbetsmarknaden. Det är helt felaktigt slutsats som är direkt hämtad ur ekonomiuniversitetens handböcker.

Verkligheten visar något helt annat. Karlskrona gick ifrån att vara en av landets mest utsatta kriskommuner till att bli årets tillväxtkommun 2001. Anledningarna var många och ingen del kan sägas vara viktigare än andra. Alla delar tillsammans gav förutsättningar att bli framgångsrika.

Inslagen i vår krispolitik var bl.a. flera statliga satsningar som resulterade i ett nytt klimat i kommunen, en aktiv kommunalpolitik som satsade offensivt för att vända utvecklingen, framsynta och starka ledare i näringslivet som tillsammans med flera insiktsfulla fackliga ledare drev på för en snabb utveckling av näringslivet i Karlskrona.

Det senare inslaget har inte getts det utrymme i beskrivningen av omvandlingen av Karlskrona som det förtjänar. Flera andra områden har det både forskats kring och publicerats intressanta skrifter om.

Men låt mig stanna upp vid strukturomvandlingen av näringslivet i Karlskrona. Ta Ericsson som ett exempel. Företaget bedrev länge en ren produktionsenhet i kommunen. Där tillverkades främst växlar till företagets produktsortiment. Framgångsrikt kan påpekas. På 90-talet omformades strategin och i Karlskrona utvecklades vid sidan av produktionen ett av koncernens främsta mjukvarucenter. Innehållet och kompetensbehov bytte fullständigt karaktär. Samtidigt så beslöt koncernen sig för att lägga ut all ren produktion till sina underleverantörer. De produktionsanläggningar som fanns inom koncernen skulle säljas ut. I Karlskrona ledde det till att den lokala företagsledningen och facket aktiv drev på för att vara den första fabriken som bytte ägare. Så blev det och fortfarande driver Flextronics produktion åt Ericsson i Karlskrona. Hoppas att alla inser vilket mod som krävdes av den lokala ledningen och de fackliga företrädarna att driva en sådan offensiv linje i en mycket omdiskuterad fråga.

Nu räckte det inte med mod utan det krävs också ett gemensamt skydd för att ett misslyckande med en offensiv strategi inte ska bli katastrofalt för de berörda. Alla visste logisk och intellektuellt att det var rätt linje att driva men alla måste inse att de känslomässiga argumenten om att stå kvar vid det trygga och gamla alltid är starka.

Då måste man inse att den offensiva linjen kring förnyelse kräver att det finns en möjlig väg för de berörda som inte innebär ekonomisk katastrof. Misslyckades den nya ägaren eller om den som enskilde som inte kunde acceptera den nye ägaren hade en A-kassa som sitt sista skydd. En väg ut vid misslyckanden. En väg som faktiskt klarar hushållsekonomin hyggligt utan de dramatiska konsekvenser som dagens urholkade a-kassa innebär. Jag påstår att det påverkade valet av strategi för de som berördes av Ericsson strukturomvandling i 90-talets Karlskrona.

Lika väl påverkade det alla som prövade nya möjligheter i den snabbt växande It-industrin. Det gick att lämna ett fast jobb inom kommunen, landstinget eller något annat företag för att pröva nya möjligheter inom ex. det företag som då hette Europolitan och som nu heter Telenor. Då var det en snabbväxare som rekryterade hundratals nya medarbetare varje år alla med helt olika bakgrunder och utbildningar. Som alltid i nya branscher så fanns inte färdiga utbildningar för de som skulle rekryteras utan det var en minst sagt brokig erfarenhet och utbildningsbakgrund på de nyanställda på det företaget.

Återigen spelade en fungerande arbetslöshetsförsäkring en avgörande roll. Att ta chansen var ofta ifrågasatt i omgivningen. Skulle verkligen it-företagen överleva var ofta en fråga som ställdes. Bara det faktum att man vågade prova var ofta modigt. Men alla visste då att det gick att prova utan att det ledde till ekonomisk katastrof för hela familjen. A-kassan kunde bli en väg ut vid misslyckanden.

Nu har a-kassan förlorat den rollen. Med de låga nivåer i ersättningen som a-kassan har så leder till risk för ekonomisk katastrof för de enskilda människorna som berörs.

Numera har jag som regionstyrelsens ordförande bla uppdraget att vara en Blekinges två varselsamordnare tillsammans med vår landshövding. Då möter jag bl.a. Volvoanställda vars uppsägningar leder till en minskad inkomst efter skatt på tusentals kronor. I något fall som jag träffade en familj där bägge var uppsagda skiftarbetare på Volvo. Då blev effekten på familjeekonomi katastrofal. Pengarna räcker inte till räntor, amorteringar och annats om en vanlig familjeekonomi omfattar. Nu tvingas dom ut i arbetslöshet men jag vet att dom aldrig frivilligt skulle utsatt sig för risken att leva på de nivåer som A-kassan nu innebär.

Det som enligt Anders Borgs teoriböcker ska driva fram kreativitet och förnyelse leder i verkligheten till rädsla och till en stark vilja av till varje pris behålla sina anställningar.

Vill den moderatledda regeringen verkligen bekämpa krisen så måste det ske med svenska modeller och med vårt svenska sätt. Där ingår en stark arbetslöshetsförsäkring. Där är tryggheten en viktig förutsättning för utveckling. Där är starka försäkringar bra investeringar för framtiden.

Då blir a-kassan vid sidan om en aktiv arbetsmarknadspolitik med bra utbildningsmöjligheter viktiga broar från det gamla till det nya.

Det är människor som inte riskerar att hamna i ekonomisk katastrof som vågar nytt och som bidrar till utveckling och förnyelse. Det är människor som får verkliga möjligheter som vågar och som lyckas. Undrar om Borg och co vågar tänka nytt och inse hur verkligheten fungerar.

Det är dags att kasta ut doktrinerna och bekämpa krisen på ett svenskt sätt.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7020

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"...Det är dags att kasta ut doktrinerna och bekämpa krisen på ett svenskt sätt. ..."

Så sant som det är tänkt/skrivet, verkligen...

Permalänk | Anmäl #1 Josef Boberg, 2009-05-13, 13:22

Karlskronas och Blekinges problem är att man under lång tid varit alltför beroende av verkstadsindustrin. En industri som idag är på väg utför. Svensk bilindustri har haft den sämsta produktivitetsutvecklingen i världen under de senaste åren. Frågan är hur mycket av verkstadsindustrin som kommer att överleva i Blekinge? Redan för några år sedan sa några norska forskare att den svenska verkstadsindustrin är borta inom 10-15 år.
Satsningen på IT-branschen är ett steg i rätt riktning och utan den satsningen hade Karlskronas och Blekinges framtid sett ännu värre ut. Fortsätt att satsa på branscher med en ljus framtid.

Permalänk | Anmäl #2 Micke, 2009-05-14, 16:19