Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Klimatet och vetenskapen

Foto: Scanpix
Kungl. vetenskapsakademiens energiutskott:

Kärnkraften självklar del av framtidens energiförsörjning

Med en genomtänkt utbyggnad av vind-, sol- och bioenergin samt successivt ersättande av dagens kärnreaktorer med moderna kärnkraftverk kan vi klara av den framtida energiförsörjningen och dess påverkan på miljön. Tyvärr är debatten kring kärnkraften full av felaktigheter, skriver ett antal representanter för Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott.


Om författaren

Sven Kullander är professor i högenergifysik vid Kungl vetenskapsakademin. Gia Destouni är professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet. Harry Frank är professor i innovationsteknik vid Kungl. vetenskapsakademien. Karl Fredga är professor i genetik vid Uppsala universitet. Bertil Fredholm är professor i farmakologi vid Karolinska Institutet. Karl Grandin är fil. dr och föreståndare vid centrum för vetenskapshistoria. Dick Hedberg är fil. dr i geovetenskaper vid Kungl. Vetenskapsakademien. Peter Jagers äe professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola. Bengt Kasemo är professor i kemisk fysik vid Chalmers tekniska högskola. Rickard Lundin är professor i rymdfysik vid Institutet för rymdfysik. Karl-Göran Mäler är professor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi. Bengt Nordén är professor i fysikalisk kemi vid Chalmers tekniska högskola.

Tillsammans utgör de Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott.

Regeringsalliansens utspel tidigare i år att avskaffa förbudet mot att bygga nya kärnkraftreaktorer har satt fart på energidebatten igen. Det är bra och angeläget – en levande debatt om energifrågorna är avgörande för en god utveckling inom området. Tyvärr är debatten fylld av felaktigheter och desinformation. Kungl. Vetenskapsakademien har genom sitt Energiutskott under senare år, utifrån en oberoende och vetenskaplig utgångspunkt, studerat olika energikällor, senast solenergi, med avseende på effektivitet, uthållighet, kostnader, miljö- och hälsoeffekter etc. Vi förmedlar här några slutsatser, denna gång med betoning på kärnkraften, en hett omdebatterad men inte alltid sakligt och vetenskapligt korrekt beskriven energikälla.

Ett antal debattörer framställer ofta kärnkraftstekniken som stagnerad och ålderdomlig. Verkligheten är att tekniken är i stark utveckling. Fjärde generationens reaktortyper, som kan börja byggas om 15-25 år, syftar till att ytterligare förbättra reaktorsäkerhet, avfallshantering och ekonomi samt minska miljöbelastning och risk för kärnvapenspridning. Sydkorea är ett av de länder som ligger långt framme och räknar med att om 15 år ha en fungerande anläggning. Det är naturligtvis angeläget att resurser avsätts så att svenska forskare och tekniker kan delta i och följa den spännande utvecklingen av fjärde generationens reaktorer.


Kärnkraften framställs också ofta rutinmässigt som dyr, miljöbelastande och ändlig p.g.a. bristande tillgång på bränsleråvara. Våra studier pekar snarare på, att det är ett av de mest kostnadseffektiva och minst CO2 belastande alternativen: För att erhålla en årlig tillförsel på 1 TWh kärnkraftsel behövs en installationskostnad på 2,1 - 4,6 miljarder kr beroende på storlek och plats och baserat på de senast upphandlade verken i USA, Japan, Frankrike, Finland och Sydkorea. För 1 TWh vindkraftsel ligger siffran på 5,1 - 8,5 miljarder kr beroende på placering på land eller till havs. Vidare visar oberoende organisationers jämförande livscykelanalyser, där alla kostnader under ett energisystems hela livstid räknats samman, att priset per kilowattimme för kärnkraftsel är bland de lägsta av alla alternativ. Även CO2-utsläppen är bland de lägsta och jämförbara med de från vindkraft. Materialåtgången (järn, koppar, aluminium och cement) vid kraftverksbyggen visar sig också vara förhållandevis låg för kärnkraftverk.

Bränslets enorma energidensitet (energivärdet i ett gram uran motsvarar 2 ton kol) gör att massflödena från gruva till avfallslager blir extremt låga, med åtföljande minimalt transportarbete. De i dag överblickbara bränsleresurserna i jordskorpan uppskattas räcka 200 år med dagens teknik. Därutöver finns 300 gånger så mycket uran i haven. Den fjärde generationens reaktorer kommer dessutom att kunna utnyttja allt uranet i bränslestavarna, mot endast 1%  idag, vilket resulterar i endast bråkdelar av dagens redan små avfallsmängder och avsevärt kortare lagringstider. Det handlar då om några hundra år jämfört med 100 000-tals år för dagens avfall som till 97 % består av uran, vilket i och för sig utgör en högst ansenlig bränslereserv. Det som i dag är långlivat avfall bör därför förvaras åtkomligt för att i en framtid kunna användas som bränsle. Torium är ett annat klyvbart bränsle som kommer att kunna användas i fjärde generationens reaktorer. I t.ex. norsk berggrund finns 10 % av jordens torium svarande energimässigt mot 100 gånger deras samlade olje- och gastillgångar. Bränsle till framtida kärnkraftverk finns alltså närmast obegränsat.

I dag svarar kärnkraften, med 439 reaktorer i 31 länder, för 16% av den globala eltillförseln. Intresset för kärnkraftsel ökar påtagligt, särskilt i Asien men även i övriga världen. 30 nya reaktorer byggs just nu och diskussioner om ytterligare byggen förs på många håll. Nybyggena är den s.k. tredje generationens reaktorer som såväl säkerhetsmässigt som driftsmässigt är förbättrade jämfört med dagens lättvattenreaktorer. Ett exempel är Finlands nya reaktor norr om Åbo, som beräknas vara i drift 2011 och då producera 12 TWh med sin 1500 MW effektinstallation. Kärnkraften valdes bland olika alternativ för att den var det klart ekonomiskt fördelaktigaste alternativet och av samma skäl planeras ytterligare en reaktor i Finland.

Sverige har en ovanligt gynnsam energisituation jämfört med världen i övrigt, särskilt när det gäller elförsörjningen. De fossila bränslenas del av elproduktionen är bara 3%, jämfört med 66% i övriga världen. Huvuddelen av det fossila bränslet går till transporter. Vi har förhållandevis mycket kärnkraft. Våra tio reaktorer bidrar med nära 50% av elproduktionen och detta eltillskott sker i stort sett kontinuerligt dygnet runt och året runt.

Vattenkraften bidrar liksom kärnkraften med nära hälften av den svenska elförsörjningen och dessutom fungerar den som effektreserv för att reglera dygnsvariationer inom elsystemet och tillfälliga bortfall av andra energikällor. Problemet med vattenkraften som reglerkälla är dock, enligt en ny rapport från den svenska Energimyndigheten, att den till stor del redan är utnyttjad i Sverige.

Den stora utmaningen inom miljö- och energiområdet blir att inom de närmaste 50-100 åren få fram enorma mängder miljövänlig energi för att ersätta 80% av den globala energi som idag är fossil. För att klara det behövs både kärnkraft och förnybar energi. Vindkraften är givetvis en viktig del i en framtida förnybar energimix men Energiutskottet bedömer att solenergin och speciellt stora solkraftverk i världens öknar utgör ett ännu intressantare alternativ, dessutom med stora industriella möjligheter för Sverige med turbiner, generatorer, högspänningskablar och system.

Sverige är lyckligt lottat med god tillgång på klimatvänliga energislag och en förhållandevis låg andel (40%) fossil energi i det totala energisystemet. Konkurrensfördelen Sverige har i att producera varor och tjänster med minimala koldioxidavtryck kan inte nog betonas för utvecklingen av landets näringar. För att minska och så småningom helt eliminera de fossila bränslena, som främst förbrukas inom transport- och värmesektorerna, behöver elanvändningen öka – en ökning som samtidigt medför att den totala energianvändningen minskar!

Med en genomtänkt utbyggnad av vind-, sol- och bioenergin samt successivt ersättande av dagens kärnreaktorer med moderna kärnkraftverk kan vi se framtiden an med tillförsikt när det gäller såväl energiförsörjningen som den därmed sammanhängande klimat- och miljöpåverkan.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7034

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Med en genomtänkt utbyggnad av vind-, sol- och bioenergin samt successivt ersättande av dagens kärnreaktorer med moderna kärnkraftverk kan vi klara av den framtida energiförsörjningen och dess påverkan på miljön."

Med rätt politik (= mer kärnkraft) kanske vi kan överleva övergången till ett fossilbränslefritt samhälle men inte utan enorma påfrestningar.

Den mat som produceras idag består till 90% av fossil energi om man räknar med alla kostnader "från ax till limpa".

Det är inte svårt att räkna ut att det kommer att bli massvält när fossilbränsleproduktionen halveras på 30-40 år samtidigt som jordens befolkning bara växer.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2009-05-13, 12:35

Med den intensiva utveckling som nu tycks pågå inom andra områden så tror jag inte det är för långsökt att hävda att kärnkraft kommer anses som död inom en snar framtid.

Permalänk | Anmäl #2 Pål Bergström, 2009-05-13, 13:14

Kärnkraften är oumbärlig.
Sverige måste satsa mer i denna fråga då utvecklingen av kärnkraften går framåt med stormsteg som artikelförfattarna påpekar.
Det kan även vara viktigt att vi redan nu öppnar dörren för mer forskning inom området kärnkraft då flera stora projekt inom forskning av fusions energi är i startposition.
Kärnkraft handlar inte enbart om fission som dagens kärnkraftsverk använder sig av. Dess motsats, Fusion, ligger fortfarande 50 år in i framtiden vad det gäller kommersiell produktion av energi. Men när fusionsreaktorerna fungerar som forskarna vill så kommer all annan form av energiproduktion vara omodern och meningslös då fusionskraften är så ofantligt mycket effektivare.
Hänger vi inte med i dagens kärnkraft kommer vi stå utanför framtidens kärnkraft när skiftet från fission till fusion oundvikligen kommer att ske.

Permalänk | Anmäl #3 Liber, 2009-05-13, 13:40

Det spelar ingen roll hur säkra reaktorena är så länge det är folk som kontrollerar dem.

Det fuskas o slarvar lika mycket i känkrafts branchen som i all annan verksamhet ... titta bara på din arbetsplats om du vågar..

M Gren

Permalänk | Anmäl #4 M gren, 2009-05-13, 22:05

Jag tror att de svenska kärnkraftverken är säkra, att risken för haveri är närmast obefintligt. Jag tror också att de kommer att behövas ett tag till, och att de definitivt inte får ersättas av exempelvis importerad kolkraft.

MEN jag är trots det emot en utbyggnad av kärnkraften av två anledningar. För det första så är slutförvaringen av uttjänt bränsle etc är fortfarande ett gissel. Och för det andra vore det olyckligt om de konkurrerade med utbyggnaden av forskandet på förnyelsebara energikällor.

Permalänk | Anmäl #5 Kristoffer, 2009-05-13, 23:47

Visst är det fascinerande med alla enskilda personer som vet bättre än Kungliga Vetenskapsakademien!
Visst är det fascinerande att tro på så kallade alternativa energikällor numera tycks ha ersatt religionen.
Kanske är det dags för en professur i vindkraftsexegetik.

Permalänk | Anmäl #6 Per Åhlström, 2009-05-14, 17:25

Först och främst vill jag tacka för en väldigt bra artikel som faktiskt tar upp det som varit tabu i vårt politiskt korrekta land, nämligen det faktum att kärnkraften är i ständig utveckling.

Däremot blir man lite ledsen, inte förvånad, över att den kritiken som uppstår i kommentarerna uteslutande är baserade på brist på, alternativt ovilja att ta till sig, kunskap. Jag hoppas verkligen att det är bristen av kunskap och inte några enorma skygglappar som är bakgrunden till dessa lösryckta påståenden, därför tänker jag försöka besvara denna omotiverade och felaktiga kritik.

@ Pål Bergström

Med tanke på att man nu har siktet inställt på 4:e generationens KKV så förstår jag inte alls hur du drar din slutsats att den är döende. Tvärtom så är kärnkraftsbranschen i en ytterst expansiv fas, både vad gäller nybyggnad och moderniseringar av befintliga anläggningar.

@ M Gren

Har du personlig erfarenhet av branschen som sådan eller är detta endast ett lösryckt antagande? Att sedan själva processen är tämligen automatiserad lämnar betydligt mycket mindre till dessa mänskliga faktorer som du använder som motargument.

Angående slarvet så kan jag inte stå till svars för hur illa ni beteer er på din arbetsplats, däremot så vågar jag påstå att slarv inom kärnkraftsbranschen inte är acceptabelt i något led, bland annat på grund av medias förmåga att förvandla luft till fjädrar och sedan vidare till hönor stora som emuer.

Det finns många reaktorer runt om i världen, trots det har vi endast haft ett totalt haveri, Tjernobyl. Och detta orsakades inte av normal drift, otur eller ens slarv.

Ang. Harrisburg så visst var den en olycka, men det skedde inga nämnvärda utsläpp av radioaktivitet, säkerheten fungerade som den skulle helt enkelt.

@ Kristoffer

Två av de vanligaste missförstånden i debatten. Eller missförstånd och missförstånd, slutförvaret är inte per definition löst. Egentligen borde jag hålla mig till tåls och svara i sommar då SKB ska ha fattat sina beslut om vart slutförvaret ska vara placerat, Östhammar eller Simpevarp.

Men om du dessutom hade läst denna artikel och förstått den så hade du troligtvis insett att det avfallet du idag oroar dig för är potentiellt bränsle i 4:e generationens detektorer.

Värt att nämna innan ytterligare misförstånd uppstår är att HELA slutförvaret redan är betalt, från byggnaden till "driften". Detta betalas genom en obetydig extra avgift på kärnkraftselen, trots detta så är den betydligt billigare och effektivare än andra energikällor.

Nästa missförstånd är nog ännu vanligare, nämligen att vind- och solkraft (det är dessa energikällor du åsyftar förmodar jag?) skulle spela i samma liga som kärnkraft, vattenkraft eller kolkraft.

Man måste kunna skilja på baskraft respektive komplementkraft. Det är omöjligt att ha ett elnät beståendes enbart av el från vindkraft. Man behöver en baskraft, en energikälla som är stabil och tillförlitlig för att elnätet som sådant ska fungera.

Permalänk | Anmäl #7 Okunnig, 2009-05-15, 10:15

Kortsiktigt (50år) så bör vi definitivt investera i kärnkraften, men på lite längre sikt måste vi fortsätta med investeringar i alternativa energikällor för uranet kommer att ta slut betydligt fortare än solen brinner.

Permalänk | Anmäl #8 Leovinus, 2009-05-16, 17:14

Vi har inte lyxen att välja vad som ska ersätta fossila bränslen i ett första skede. Vi måste ta till alla möjligheter: vind, sol, kärnkraft, biobränslen, termisk energi, vågkraft m.m. samt framför allt energieffektivisering. När vi sen gjort oss fria från fossila bränslen kan vi i ett andra steg styra in oss mot det som sammantaget har de bästa egenskaperna och bästa pris. Det görs enorma framsteg hela tiden inom nya energiområden, t.ex. inom biobränslen där man kan utvinna energi även från restprodukter av etanol.

Det stora hotet är en fortsatt billig olja som fortsätter att slå undan möjligheterna för att ta fram alternativ. Sinar oljan snabbare än förväntat kan vi inte sätta igång att forska då bristen blir alarmerande, då måste alternativen finnas framme. Därför är det så oerhört viktigt att satsa rejält på forskning inom alla energiområden.

Permalänk | Anmäl #9 Bengt, 2009-05-17, 22:07

they knockoff rolex watches have practically no overheads. rolex watches The same is not rolex watches true for the multi-billion rolex watches dollar Swiss watch companies. rolex watches Many women shy away rolex watches for sale from white designer handbags rolex watches replicas simply because they��re not rolex watches sure if they are rolex watches going to be able imitation rolex watch to pull them off. Trust me, you can pull a white handbag off, especially if you

Permalänk | Anmäl #10 echo, 2010-07-22, 07:47


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.