Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-05-13 18:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Under de snart tre år som den borgerliga regeringen suttit vid makten har de lyckats göra en förhållandevis bra arbetslöshetsförsäkring till en riktigt dålig sådan. Den kostar mer, men smakar mindre. Den har fått fler karensdagar, lägre ersättning och den ger sämre skydd mot inkomstbortfall än tidigare. Vår svenska a-kassa har blivit medelmåttig i europeisk jämförelse och allra sämst i Norden. Det skriver Stefan Löfven, ordförande i IF Metall.
Stefan Löfven är ordförande i IF Metall.
Ilska och djup oro. Det är vad jag känner när jag reser runt i landet och träffar förtroendevalda och medlemmar som alla vittnar om samma sak: vilken tragedi det är för de tusentals industriarbetare som tvingats lämna sina jobb i lågkonjunkturens kölvatten. Och vilka bekymmer arbetslösheten skapar - inte enbart för dem som förlorar sina jobb, utan också för deras familjer, vänner och ibland hela samhällen.
Att inte längre känna sig behövd är en av arbetslöshetens många baksidor. Jag tror att det är ett mänskligt drag att vilja vara en del av ett större sammanhang. Men det är också mycket mänskligt att må dåligt när framtiden känns otrygg. Vilket många av IF Metalls arbetslösa medlemmar gör.
Sten Kinnerlöv, arbetslös verkstadsarbetare i Värnamo, drömmer inte längre om utlandssemester, bättre bil eller större lägenhet. I stället fantiserar han om en ekonomi som går ihop, och om att ha råd med det allra nödvändigaste. Han och hans familj är ett levande exempel på hur orättvist traditionell högerpolitik slår. I stället för att omfördela från dem som har det gott ställt till dem som lever på mer knappa marginaler ser vi i dag det motsatta. Det är knappast solidariskt eller rättvist.
Tommy Broman, före detta processoperatör i Skåne, har förlorat hoppet om framtiden och blivit sjukskriven på grund av depression. För, som Tommy säger, det tär på psyket att ständigt oroa sig över ekonomin och framtiden, att drivas in i fattigdom samtidigt som man vet att de rika får det allt bättre.
Nu hade det inte behövt vara så här illa. Om vi 2009 haft en regering som tog ansvar både för jobben, industrin och välfärden samt människorna bakom - de som under många år byggt upp Sveriges välstånd - då hade verkligheten sett annorlunda ut. Men Reinfeldt, Borg och Littorin finansierar hellre kraftigt sänkta skatter för de rika än att rusta vår gemensamma välfärd. De underlättar vardagen för vissa, men försvårar för de flesta. De bekämpar inte arbetslösheten, de bekämpar de arbetslösa.
Under de snart tre år som den borgerliga regeringen suttit vid makten har de lyckats göra en förhållandevis bra arbetslöshetsförsäkring till en riktigt dålig sådan. Den kostar mer, men smakar mindre. Den har fått fler karensdagar, lägre ersättning och den ger sämre skydd mot inkomstbortfall än tidigare. Vår svenska a-kassa har blivit medelmåttig i europeisk jämförelse och allra sämst i Norden, enligt en undersökning av TCO. En av orsakerna är att den har ett lägre inkomsttak än i många andra länder. Den högsta a-kasseersättningen är därför knappt 15 000 kronor i månaden före skatt.
Under många år har IF Metall krävt att taket i a-kassan ska höjas. I stället har den borgerliga regeringen gjort tvärtom. Den första januari 2007 togs den högre ersättningen de första hundra dagarna helt enkelt bort. Samtidigt som vissa får det allt bättre genom statligt subventionerade hembiträden, sänkt inkomstskatt och slopad förmögenhetsskatt tvingas många av våra arbetslösa kamrater leva på drygt hälften av den tidigare lönen.
Detta är ren och skär klasspolitik. Det gör mig förbannad och orolig, men än mer övertygad om att vi måste göra allt vad vi kan för att Sverige ska få en arbetarvänlig regering vid valet 2010. Att högern får styra en mandatperiod till vore förödande för löntagarna.
Vilken roll spelar egentligen a-kassan i svensk ekonomi och vem ska ha ansvaret för den?

Tänd ett ljus för de arbetslösa!

Anställningstrygghet som garant för ekonomisk återhämtning

Tid för en helt ny arbetslöshetsförsäkring

Borg snart ensam i synen på a-kassan

Ta bort skattesubventionerna till a-kassan

Obligatorisk a-kassa är dyr och försämrar tryggheten


A-kassan har slutat att fungera för oss lärare

Jag lämnar a-kassan i protest mot obligatoriet

Alliansen gjorde a-kassan bättre

Studenter behöver också en a-kasse-lösning


Vår a-kassepolitik kommer inte att vara kravlös

Det handlar om att bryta fackets starka ställning

Den nuvarande a-kassan sänker inflationen och skapar på sikt fler arbeten

Svenskarnas positiva syn på rationaliseringar hotas

Sämre vård och omsorg ger dyrare a-kassa

Återinför studerandevillkoret i a-kassan

Fördubbling av socialbidragen i många kommuner

Socialförsäkringsavgifter bör inte tas ut på den del av lönen som överskrider taket
Gör om A-kassan till en riktigt arbetslöshets-försäkring

Ingen ansvarsfull politiker kan idag negligera svagheterna i a-kassan

Ekonomiskt rationellt att priset för flexibilitet inte läggs på individen

Arbetare betalar 370 procent högre avgift än tjänstemän

A-kassan ger mig 9000 kronor i månaden

Tveksamt om vi hade klarat förnyelsen av Karlskrona idag

Regeringens politik minskar aktivt chanserna att få arbete

A-kassan motverkar sina syften

Svenska a-kassan är i internationell strykklass

Calmfors mfl: "Höj a-kassan i lågkonjunkturer"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Ja kära Stefan du beskriver precis min situation, som den har varit och är sedan ett drygt decennium tillbaka. Den beror inte på den borgerliga regeringen. Detta åstadkom facket och sossarna tillsammans redan på 90-talet.
Jag har själv inte haft en utlandssemester sedan 1999 utan jag har tillsammans med min familj sparat och gnetat på allt för att få ekonomin att gå ihop sedan mer än femton år.
Jag blev sjukskriven för depression när jag inte orkade längre i januari 2003 och inför valet 2006 ville Göran Persson och regeringen få ned sjukskrivningssiffrorna så då fick f-kassan premier för alla som dom lyckades göra om till sjukpensionärer. En av dem var jag, som sjukpensionerades i augusti 2006 mot min vilja.
Du själv har väl inte drabbats Stefan? Du tillhör ju pamparna och kommer så att göra ända tills metall går i graven. Du tillhör ett ruttet system. Tyvärr. Facket har överlevt sig själv. Det har inte längre något att stå på. Det finns ingen grund hos människorna. Så därför kommer allt detta som har funnits att gå i graven. Och jag gråter inte över det.
Sådan är historiens gång. Men kom inte och dra fram några killar och skyll deras situation på den borgerliga regeringen.
Jag har bekskrivit allt som hände mig i en självbiografisk bok som heter Ett Sekel av Tystnad och är utgiven på Sivart Förlag. Den finns på internet till det facila priset av omkring 75 kronor (hela 384 sidor) och den beskriver vad som hände mig och min familj. Det är en dagbok skriven av mig, som är sjukskriven för depression.
När jag berättar - i slutet på boken - för hela socialförsäkringsutskottet i riksdagen att de har sänkt min sjukpenning till omkring 60 procent, så tror de inte på mig. Thomas Eneroth (s) skriver till mig att det nog är sjukersättning jag har (dvs sjukpension) men det var det inte. Det var sjukpenning.
Jag har varit så envis och velat så gärna hänga kvar i arbetssystemet att jag har gått alldeles för länge i det. Och den låga ersättningen jag har fått i a-kassan ligger nu till grund för vad jag får i sjukpenning. Men socialförsäkringsutskottet vet inte vad de har beslutat - eller bryr sig inte.
Och det du nu upplever tillsammans med metallarna är följden av denna dumhetens regim, som vi röstade bort 2006.
Sedan 68 vänsterns dagar har småföretag trakasserats och beskattats så att de helst skulle försvinna och hindrats att växa. Därför finns det inte ett överskott på arbetsgivare som de som inte själva vill driva företag skulle behöva. När det var som värst fick en småföretagare behålla 7 kr av ett ökat överskott om 100 kronor. Nästan alla stora företag har startas före 1968. På 1980-talet skulle facket bli stor företagsägare och ta över hela näringslivet. Då var det aktiv industripolitik som gällde, minns du t.ex. Stålverk 80?
Som man bäddar får man ligga, Stefan. Själva har jag haft ett par små företag i 30 år och lever bra på dem, helt vitt. Men så korkad att jag anställer någon är jag inte. Då får jag hela samhället emot mig och huvuddelen av det jag kan dra in extra med anställda lägger staten vantarna på. Vill ni ha företag i överflöd så gäller det bara att ha sådana villkor att de som har förmågan att starta och driva företag vill göra det och att de även vill expandera. Alla har som bekant inte den förmågan. Inte ens facken.
Det är ju roligt att höra att ni innom fackföreningarna inte skaffar er "extra skydd utöver vad vanliga människor får.
Ni skor ju givetvis inte er ....
M Gren
Stefan Löfven, varför detta eländiga och tama beroende av vad en regering hittar på? Du är ordförande för en stark fackförening. Det är medlemmarna i fackföreningen som betalat varenda öre i arbetslöshetsförsäkringen - och mer än det.
Överge trältänkandet i att ge alla dessa pengar til staten att göra som de vill med - inklusive de svek det naturligtvis blir när en borgerlig regering tar makten.
Skaffa i stället egna och bra försäkringar för era medlemmar, för arbetslöshet, sjukdom och annat. Kräv att arbetsgivaravgifter och annat som gör detta till bedrägliga statliga skatter tas bort.
Försyndelsen med att så få arbetstagare får 80 procent i a-kassa satte in redan innan alliansregeringen tillträdde. Taket i a-kassan låg stilla mellan 2003 och 2007 samtidigt som lönerna steg. Taket borde ha höjts då, vilket såväl TCO som Metall krävde. Men alliansregeringen gjorde det motsatta och sänkte takbeloppet från den 1 januari 2007, vilket förvärrade problemet. Takbeloppet i a-kassan måste i framtiden indexeras, alltså räknas upp i förhållande till löneökningarna.
Hälsningar.
Som industriarbetare är inte min största oro arbetslöshet, det är en återgång till Socialdemokratisk politik.
S blåste oss totalt. Borgarna skojade inte när de sa att det var dags att kunna leva på sin lön, för S gjorde detta omöjligt. En slarvig pengapolitik gav så höga bostadspriser att folks slutade försöka betala av sina lån, för de skulle inte klara det under sin livstid, så de nöjde sig med att betala räntan och dra av den i skatten. Boende blev således ett stort problem för många. Sedan genomförde S ett antal reformer som drabbade oss hårt. Den falska privatiseringen av elmarknaden som gav oss en högre elräkning som i huvudsak bestod av nätavgift. Pengar som går till det statliga bolaget som har det fysiska nätet. Utgifter vi inte kan påverka genom att påverka förbrukningen, utan måste betala. Privatiseringen av tandvården har gjort att vi inte har råd att gå till tandläkaren längre. För att behaga Mp höjdes skatterna på bensin så att det inte lönade sig att pendla till jobb längre, för ifall det var 6 mil till jobbet, åts allt upp av bensinskatten.
Skattetrycket bevarades men statens service försämrades. Skolor skar ner, äldreboenden minskades.
Det var inte en politik som tog från de som har och gav till de som behövde. Det var en utsugarpolitik som blödde oss arbetare och sedan spenderade skattepengarna på allt annat än det utlovade. Det hette: "Skola vård och omsorg" men ni glämde berätta att det varvad ni skulle börja dra in mer pengar på genom att ta avgifter på det, utöver skatten vi redan betalade.
Jag fruktar en återgång till S. Att slopa jobbavdraget och återställa A-kassan kommer att innebära att jag förlorar 1700 kr för att slippa en avgift på 250 kr. A-kassan var aldrig gratis och en återgång till avdrag kommer bara att ge vissa småpengar tillbaka. Att slopa avdrag för hushålls och ROT tjänster kommer att återinföra svartjobben och stoppa upp de nödvändiga renoveringarna av både villor och framför allt miljonprojekten. Jag fick själv en hyreshöjning på 800 kr i månaden pga stambyte. Bostadsrättsföreningen skulle ha kommit mycket billigare undan ifall avdraget hade varit infört då. Vilket hade givit mig en mindre hyreshöjning.
Men nej, S skall lösa allt genom att skatta ihjäl landet. En parasit som dödar sitt värd-djur. Nej tack.
inkomstskyddet funkar säkert alldeles utmärkt för Stefan Löfven
Du har rätt, Stefan!
Den moderatledda regeringen för en arbetstagarfientlig politik och i sitt 1:a majtal tog Wanja upp 22 punkter som tydligt visar på att det är skillnad mellan den socialdemokratiska politiken och den borgerliga.
En skillnad består enligt mig i den försämrade a-kassan där regeringen med försämringarna vill pressa in arbetstagarna i ett låglönesamhälle som går neråt istället för ett kompetenssamhälle som går uppåt.
Det är ju helt sannslöst hur ledare inom fackföreningar och socialdemokratin har skott sig själva på att urhålka Sveriges konkurrenskraft med skatter på moms på arbetsgivaravgifter.
Räcker inte 750 000 kr om året eller vill du upp i Wanjas lön på över miljonen för att representera arbetarna?
Känns det bra nu när så otroligt många förlorar sina jobb som en konsekvens av ett långvarigt socialistiskt vanstyre?
Gör mej en tjänst Stefan, ansök om att få flytta till Venezuela eller varför inte Nord Korea?
Där har ledarna det riktigt bra och folket riktigt dåligt, precis vad er politik strävar efter.
Glöm inte att ta med dej alla dina Socialistiska kollegor så att vi andra får en möjlighet att få tillbaka våra jobb som er politik tagit ifrån befolkningen.
Stefan Löfven skriver att det är de svenska arbetarna som byggt upp den svenska välfärden. Det är bara halva sanningen, det är i första hand företagarna som har byggt upp den. Det är företagarna som tagit de största riskerna och vågat mest. Arbetslöshetsförsäkring? Sådan lyx är i stort sett helt okänd bland företagare som riskerar allt, inkl. familjens trygghet, när de startar eget. Att vara arbetare är en förhållandevis trygg och säker tillvaro nuförtiden. Det må ha varit en annan femma när vi hade ett klassamhälle för 50 år sedan. I dag är det ingen som blir överraskad om en sparsam och duglig hantverkare har över en miljon på banken.
Stefan skriver vidare att känslan av att känna sig behövd är en av arbetslöshetens många baksidor. Här träffar Stefan helt rätt. Inga bidrag i världen kan naturligtvis förändra detta. Lösningen är att luckra upp LAS så att människor som hamnar utanför får en rättvis chans att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. Jag är inte så förtjust i att tala om det grovt missbrukade ordet solidaritet, men det är i vart fall inte solidariskt att i huvudsak bara värna om de som är inne på arbetsmarknaden.
Du företräder en stor grupp vari många arbetare tjänar höga löner .
Motsatsen finns också, men många tjänar väldigt bra. Omdefiniera begreppet arbetare! Ingen välavlönad hantverkare har någonsin sympatiserat med mig. Wanja. Ert förtroendekapital är helt slut.