Fritt forum

om Fritt forum

Vad kan vi lära oss av den ekonomiska krisen?

Publicerad: 2009-05-12 11:05, Uppdaterad: 2009-05-12 12:05

Ekonomer ser det som en dogm att en centralbank i ett land bör vara oberoende av de nationella skattemyndigheterna eller finansministeriet. Men gäller det även i kristider?

millningar
1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Vi lever långt ifrån den protektionistiska och isolerade världen från förr. De allt mer komplexa finansiella transaktionerna mellan nationella ekonomier kräver en reform av hur dagens politik bedrivs, både på internationell och på nationell nivå.

Eftersom den ekonomiska nedgången fortsätter, så har beslutsfattare runt om i världen sakta lärt sig tre nya viktiga lärdomar om den globala ekonomin och anpassningen för de "riktiga" delarna av sin egen ekonomi (i synnerhet, produktion, sysselsättning, efterfrågan och investeringar). Första lektionen handlar om den globala krisens karaktär, det andra handlar om farorna med den ekonomiska komplexitet och det tredje handlar om strukturen i det politiska beslutsfattandet i den nya, mer komplexa globala ekonomin.

Allt detta kommer att ta lång tid, förstås. Nationella ledare agerar mycket riktigt genom att bemöta den stigande arbetslösheten och den ekonomiska kollapsen i sina respektive länder. Men det finns en läxa att lära från det förra århundradet. I mars 1942, strax efter att USA trädde in i det andra världskriget, började man planerna för efterkrigstidens tyska och europeiska återuppbyggnad.

Vi behöver ett framsynt tänkande och en debatt om nya strukturer för internationell finansiering och samordning av politiken. Vi kan inte helt förebygga kriser. Men med en mer effektiv global struktur för tillsyn och politiskt ansvar kan det räcka mycket långt för att minska kostnaderna för sådana kriser.

Vi är alla överens om att vi befinner oss i en utdragen global recession med ännu hårdare konsekvenser för den framväxande marknaden i Latinamerika, Afrika och Östeuropa än för de industrialiserade länderna i Nordamerika och Europa. Det finns två anledningar till detta. För det första har efterfrågan för deras exportvaror minskat kraftigt. För det andra flyr placerare och investerare till säkra och trygga kortfristiga statspapper i sina egna hemländer.

Det som är särskilt oroväckande är att de flesta inhemska bankerna i dessa länder inte har varit aktörer på hypotekslån, men många av dessa länder, om de är skyldiga eller inte, får bära de ekonomiska följderna, (läs Litauen).

Återhämtningen i USA kan bero mer på vad Kina och de nya marknaderna i Asien gör med sina växelkurser och finansmarknadens förordningar, än vad Obama gör med sin budget. I samband med starka global kopplingar, så kräves det en global politisk samordning och planering.

Asiatiska länder har en ovanligt stor mängd dollarreserver, och det är dags för dem att börja använda dessa reserver. Rådet att spara till en regnig dag innebär inte att vi måste spara ännu mer när det regnar, (läs också Anders Borg).

Vi har internationella institutioner som i högsta grad kan hitta sätt att motivera sin fortsatta existens genom att erbjuda nya och olika tjänster. Bank for International Settlements (BIS) i Basel, den internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (IBRD), eller Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) har inrättats för att förvalta Bretton-Woods fasta växelkurssystem efter andra världskriget. Och organisationen för europeiskt samarbete och utveckling (OECD) inrättades genom Marshallplanen.

Den globala krisens karaktär har också gjort det svårt att uppskatta eller förutsäga hur djup eller hur långvarig krisen blir. De berömda hypotekslånen med bakomliggande tillgångar förpackades och såldes vidare globalt. Olika länder har olika redovisning och revisionspraxis, rapporteringsskyldighet, och förordningar, så att ta reda på den verkliga omfattningen av skadorna kommer att ta lång tid och en stor del av expertis. Hur mycket har gått förlorat, och hur mycket det kommer att ta att återställa den normala stabiliteten i den finansiella sektorn i hela världen, är svårt att gissa.

Den grundläggande lärdomen är att komplexa finansiella transaktioner, särskilt internationella transaktioner, kräver mycket mer omsorg. Det betyder bättre utbildning för de yrkesverksamma som använder dessa kontrakt med begränsning för den totala exponeringen för risken.

En av de viktigaste frågorna som ställdes av internationella observatörer till styrelsen för det amerikanska Federal Reserve, visade sig att de var oförmågan att svara på uppkomsten av krisen i september 2008. Det var ju inte som om det inte fanns några tidiga varningssignaler.

Varför var de så oförberedda på krisen? En orsak, som föreslagits av Christopher Sims på Princeton University, är att vi ser det som en dogm att en centralbank eller en monetär myndighet i ett land bör vara oberoende av de nationella skattemyndigheterna eller finansministeriet. Ekonomer har länge förespråkat detta oberoende, eftersom det alltför ofta har hänt att centralbanker som har lytt under finansministeriet har tvingats att trycka upp pengar för att kompensera för skatteintäkter. Resultatet har blivit hög inflation och makroekonomisk instabilitet.

Men i kristider, är saker och ting annorlunda. Centralbanken kan inte bara skriva ut stora summor pengar för att rädda banker och liknande finansiella institut. En sådan räddningsaktion är en skatteliknande verksamhet. Det kräver att pengarna till sådana åtgärder tas upp av finansministeriet och utfärdandet av statsobligationer, med regeringens godkännande för att höja gränserna för statsskulden.

Det är dags att agera nu, herr finansminister. Både i Sverige och i Lettland!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Vad kan vi lära oss av den ekonomiska krisen?

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar