Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Klimatet och vetenskapen

Foto: Scanpix
Upprop från svenska kyrkan och forskarsamhället, deltagare i dagens klimatseminarie i riksdagen:

Människans klimatpåverkan mycket värre än vi tidigare trott

"Nya studier att en viss klimatförändring kan medföra värre effekter än vad som tidigare antagits. Sverige har hittills drivit en alltför försiktig linje och vi menar att ambitionsnivån måste höjas rejält." Det skriver ärkebiskopen ANDERS WEJRYD tillsammans med flera företrädare för forskarsamhället.
 


Om författaren

Mikael Karlsson, Ordförande Naturskyddsföreningen, Fil. Dr i miljö- och energisystem.

Anders Wejryd, Ärkebiskop Svenska kyrkan.

Lasse Gustavsson, Generalsekreterare WWF Världsnaturfonden.

Johan Rockström, Chef Stockholm Environmental Institute, Professor i naturresurshållning.

Christer Zettergren, Generalsekreterare Svenska Röda Korset.

 

 

 

Det vetenskapliga stödet blir allt starkare för att klimatförändringen är värre än vad som tidigare antagits. Därmed ökar vårt moraliska ansvar att vidta åtgärder.

För det första visar nya data att förändringar i klimatsystemen kan gå snabbare än vad tidigare bedömningar sagt. Ett tydligt exempel är den dramatiska minskningen av havsisen i Arktis 2007 och 2008. Förändringen är större och sker snabbare än vad modeller har visat. Om minskningen består kan den bli ett första exempel på en kritisk tröskeleffekt.

För det andra visar nya studier att en viss klimatförändring kan medföra värre effekter än vad som tidigare antagits. Den temperaturökning som ger "skäl för oro" över allvarliga risker för unika och hotade ekosystem, extrema väderhändelser och globala spridning av effekter ligger snarare vid någon eller ett par grader, än vid några grader.

De som drabbas värst av klimatförändringen är de fattigaste i världen, de har ofta sämst möjligheter att anpassa sig till förändringar och de har bidragit minst till problemen.

Men samtidigt som klimatförändringen ser allt mörkare ut tar alltfler enskilda, forskare organisationer, företag och politiker världen över klimatfrågan på allt större allvar. Lösningskatalogen växer och många lågt hängande frukter väntar att bli plockade. De snabbaste åtgärderna är ofta direkt lönsamma för plånboken och bokslutet, och klimatinvesteringar kan ge exportintäkter. Trots problembilden är vi därför optimistiska.

Mot den här bakgrunden presenterar vi idag våra åsikter på ett seminarium i Sveriges riksdag. Vi har globala nätverk inom akademin, civilsamhället och religiösa organisationer, vi samverkar med forskare, företag och lokala organisationer över hela världen och vi vet att förväntningarna är höga på klimattoppmötet i Köpenhamn i december.

Men innan dess ska EU finslipa sina positioner och just dessa dagar arbetar riksdagen på den politik som Sverige - EU:s ordförandeland under Köpenhamnsmötet - ska driva. Sverige har hittills drivit en alltför försiktig linje och vi menar att ambitionsnivån måste höjas rejält.

1. Först måste målen ses över. Tvågradersmålet är sannolikt alltför högt. Koncentrationen av växthusgaser får inte överstiga 400 ppm. För de rika länderna krävs utsläppsminskningar på hemmaplan på minst 40 procent åren 1990-2020. Till 2050 bör utsläppen minska med 90 procent. EU:s mål på 30 procent är alltför låg, särskilt då en stor del av betinget får genomföras utanför EU. Den minskning på 27 procent i Sverige åren 1990-2020, som föreslås i klimatpropositionen, är heller inte tillräcklig. Med en så låg omställningstakt idag blir kraven långt högre på våra barn och barnbarn.

2. Sedan krävs insatser i utvecklingsländer. Sverige och EU måste minska utsläppen i utvecklingsländer motsvarande 40 procent av de egna utsläppen. Arbetet måste fokusera på åtgärder som annars inte skulle blivit av. En politik som tillåter att Sveriges och EU:s klimatmål till stor del får nås med billiga åtgärder i fattiga länder innebär inte bara att åtgärder på hemmaplan skjuts på framtiden. Den leder också till att rika länder gör vad fattiga annars kunde gjort och att utvecklingsländerna därmed pressas till mer kostsamma insatser. "40 hemma, 40 borta" är därför ett minimikrav.

3. När den rika världen står för merparten av utsläppen är det svårt att förmå fattiga länder att acceptera klimatåtgärder. Därför behöver de rika länderna inte bara gå längst för att minska utsläppen, de måste också ge stöd för teknikutveckling och anpassning i fattiga länder. Den globala notan har beräknats till två till tre gånger världens samlade bistånd. EU och Sverige måste nu markera att de är beredda att ta sin del av notan.

4. När klimatmålen ska genomföras är två strategier viktigare än andra: energieffektivisering och förnybar energi. EU:s mål för energieffektivisering, 20 procent bättre än prognosen för år 2020, är för svagt. Trots det föreslår regeringen en försiktig linje: 20 procent lägre energiintensitet, dvs energiförbrukning i förhållande till BNP. Energimyndigheten menar att "business as usual" leder till 20 procent vid 2020. Det krävs alltså en energislösarpolitik för att misslyckas. Målen måste skärpas. Negawatten, den sparade energin, är den billigaste åtgärden av alla. Rapporter pekar på att Sveriges energianvändning kan halveras till 2030.

Regeringen vill att hälften av energin ska vara förnybar år 2020, men det är bara någon procents ökning av ett bindande EU-mål. I det perspektivet är det också anmärkningsvärt att låta Vattenfall fortsätta att storsatsa på kolkraft. Och det finns goda skäl att ifrågasätta öppningen för mer icke-förnybar kärnkraft utifrån ett globalt utvecklingsperspektiv. Uranbrytning i fattiga länder är förknippad med både säkerhetsproblem och miljöskador och problemen med avfallshanteringen kvarstår. Avgörande för EU och Sverige borde vara ett fullt pris på de samlade miljöskadorna. Då vrids marknaderna rätt.

Målet med våra presentationer i riksdagen idag är att visa att samtidigt som problemen ter sig allt allvarligare så är lösningarna mer lovande än någonsin. När världen nu ska hantera den ekonomiska krisen med stora investeringsprogram är det därför inte bara viktigt utan också fullt möjligt att en stor andel av resurserna satsas på klimatsnåla samhällen. Varje krona som läggs på ohållbara lösningar är ett dyrt steg åt fel håll.

Klimatförändringen ställer mänskligheten inför en historisk utmaning. Vi måste därför alla verka för att fler åtgärder sätts in snabbare. Kommande generationer och människor i fattiga länder ropar på oss - här och nu - att ta ett långt större ansvar. Vi har mycket att vinna på att satsa rätt. Höj tempot i klimatarbetet.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7017

18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Lägg ner denna skrämselpropaganda!

Det finns inget vetenskapligt belägg för att klimatet skulle ha avvikit från naturliga variationer.

Det är ju talande att en kyrkans man talar för AGW. Det är precis det det handlar om: TRO.

Permalänk | Anmäl #1 Ragnar Danneskjöld, 2009-05-13, 10:01

Hur kan ni säga att det vetenskapliga stödet ökar, det minskar fler och fler forskare kommer fram till att det inte förekommer någon s.k växthuseffekt över huvudtaget och att CO2 inte har någon signifikant uppvärmnings effekt på atmosfären och att den så kallade positiva återkopplingen nu visat sig vara en negativ återkoppling.

Det som verkade vara en uppvärmning var troligast en effekt av el ninjo. Senaste åren har temperaturen i både haven och atmosfären sjunkit trots att CO2 halten stiger. Det saknas korrelation mellan stigande CO2 och uppvärmd atmosfär.
Vad som däremot korrelerar är atmosvärens temperatur och solens intesitet. m.a.o. Solen, havens och molnens samverkan styr klimatet inte vi människor.

Usa verkar har bestämt sig för att inte längre vara beroende av saudiarabien och ryssland, i framtiden skulle de tillsammans kunna pressa USA och blockera oljeleveranser för att öka sitt inflytande i världen vilket är helt oacceptabelt för USA.
För att få med det amerikanska folket och resten av västvärden på denna "oljebojkott" har Gore och Hansen m.fl. hittat på klimathotet för att motivera massorna till förändring.

Permalänk | Anmäl #2 Robert, 2009-05-13, 11:28

Klimatdravlet är en bluff. Peak oil och kristet-muslimskt judehat är verklighet.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2009-05-13, 11:39

"Koncentrationen av växthusgaser får inte överstiga 400 ppm."

Detta mål känns tämligen orealistiskt med tanke på att växthusgasen diväteoxid, som står för den klart största delen av växthuseffekten ensamt har en betydligt högre halt än 400ppm i atmosfären.

Halten diväteoxid i atmosfären ligger nämligen på 1-4%, vilket motsvarar 10 000-40 000ppm...

Permalänk | Anmäl #4 Okunnig, 2009-05-13, 12:10

Bra att kyrkan blandar sig i.

Någon prognos på när Messias kommer återvända..?

Permalänk | Anmäl #5 Mike Nilson, 2009-05-13, 13:51

En ny rättighet

I författarnas värld gör regeringar beslut och länder har mål. Redan här finns en planbyråkrati utan kontakt med verkligheten. Den byråkrati som de förespråkar kan inte minska utsläppen med 90 procent till år 2050. Länderna kan omöjligt snacka sig samman. Dessutom verkar de vara panikslagna.

Andra har tänkt mer affärsmässigt och föreslagit en internationell fossilskatt kombinerad med stöd till förnybar energi (Wettergren, Beslic, DI den 14 april). En sådan skatt tas ut högst upp i flödet och har stora fördelar jämfört med en nedströms reglering, som med EU:s utsläppsrätter. Inget flöde undgår skatten. Administrationen blir enkel.

Däremot skulle ett sådant stöd fungera sämre. Tillförda pengar skulle dominera och snedvrida på olika sätt och ge felaktiga beslut. Inte heller skulle det bli en energiprisökning, som med skatten, vilket ger mindre effektiviseringar. Istället behövs ett stöd med skolpengar, som utgår från en resursrätt och närmare bestämt uttagsrätter.

Kraven på konstitutionell struktur är ungefär samma. Den krävs en styrelse för lagarnas stiftande och denna skulle kunna tillsättas av Kina, Indien, USA, Brasilien, Ryssland, Japan, Tyskland och Storbritannien. Det krävs en oberoende författningsdomstol, vars tillsättning är mer demokratisk. Domstolen tolkar styrelsens lagar, löser tvistemål och straffar länder, ungefär som Högsta domstolen i USA, Europadomstolen och Haagtribunalen, vilket ger en maktbalans. I båda fallen sker mätning vid källan. Tvärt emot det normala tillsätts den dömande makten mer demokratiskt än den exekutiva och lagstiftande.

Styrelsen säljer uttagsrätterna och tillhandahåller skolpengarna från säg 15 års ålder. Ingen får kontanter. Styrelsen har en egen valuta, som är elektronisk och består av en viss blandning av ett antal större valutor. Den omräknas av gruvor, skolor och elever till aktuell lokal valuta. Där kostnader och priser är låga får eleven mer för pengarna. Skolorna inklusive de etablerade konkurrerar på samma villkor. Många av de etablerade kommer att slås ut. Grundregeln är att diskriminering av skolor och elever inte tillåts. En elev har fri rörlighet. En elev kan utnyttja sin rätt utomlands.

Styrelsen liknar en centralbank på så sätt att den styr en makrosituation med tillgång och efterfrågan. Styrelsens lag står över ett lands lag. Missnöjda länder, gruvor, skolor, elever med mera får klaga till domstolen, men inte inom uttagna mängder och priser. Styrelsen måste nämligen korrigera för nya omständigheter snabbt och få stabila villkor för investeringar. Lagar och domar verkställs av landets rättsväsen och administration, vilket betyder att den demokratiska domstolen och länderna har den slutliga makten inom det mesta.

Ett problem kan uppstå om ett land vill styra och driva utbildningen helt själv. Systemets påtryckning består då i att ingen skola får något och att de bästa ungdomarna kan studera utomlands och lämna landet permanent. Tvingande sanktioner skulle bli allt för starkt. Att skolor och elever drabbas är oundvikligt. Ett liknande problem uppstår om gruvor och andra med stöd av regimen gör uttag utan uttagsrätter. I så fall får inget exporteras och uttaget totalt inte vara större än vad som motsvarar landets befolkning. Skolor i ett sådant land får inte skolpengar. Fattigare länder tjänar på systemet. Efterlevnaden blir knappast något problem med de större länderna överens. Nationella intressen dämpas. Världen konvergerar.

Hur mycket människan påverkar klimatet är okänt. Temperaturökningen har dämpats under de sista åren. Variationerna kan bero på bland annat solvinden och den kosmiska strålningen. Idag är det inte bråttom utan det viktiga är att få ett system som är effektivt, konsekvent och rättvist. Och framför allt som fungerar med en stor minskning och en ändrad livsstil. Det system som EU har och det bakomliggande Kyotoprotokollet gör inte detta. Länderna kan omöjligt snacka sig samman. System med begreppet land är inte användbara.

Det går att börja i liten skala inom stenkol och brunkol och utbilda där behovet är som störst. Med tiden kan annat fossilt, cementtillverkning, underjordisk deponering och andra växthusgaser än koldioxid ingå. Kanske även andra begränsade resurser. Förutsättningarna för att snabbt komma igång med bindning av kol i mark och skog om det skulle vara nödvändigt förbättras.

Innan finanskrisen dubblades priset på de viktigaste resurserna. Bland annat på olja, naturgas, stenkol, järn, många metaller, uran, gummi, spannmål och konstgödsel, vilket fick förhållandevis stora följder för fattiga länder. Genom att resurserna ersätter och fördyrar varandra följer priserna varandra. I framtiden kommer priserna att bli mycket höga. Systemet ger en form av marknadsmässig ransonering, som ger vinnare och förlorare och en ekonomisk utjämning. Samarbetande stormakter skapar stabilitet och ger många fördelar. På lång sikt kan den elektroniska valutan göras om till en riktig valuta.

Alla äger atmosfären lika mycket och därför bör intäkterna fördelas lika. Men det kan knappast göras så. Med skolpengar fås en individuell koppling ändå och en hög effektivitet och bra grund för stora minskningar. Om det behövs omfattas fler bränslen, höjs priset per ton rent kol och utbildas fler. En betydande strypning av det fossila flödet räcker till några års utbildning med en hög utnyttjandegrad i alla länder.

Växterna lever på koldioxid och ju mer som tillförs atmosfären desto större blir avkastningen i världens jord- och skogsbruk. Sedan industrialismens början har avkastningen ökat cirka 15-20 procent. Mer koldioxid skulle ge ännu mer. Skulle det mot förmodan bli för mycket koldioxid så behövs självklart något som fungerar.

I modern tid infördes principen om lika rösträtt i USA under president Andrew Jackson på 1820-talet. Med tiden blev det något av en ny världsordning. Så sent som år 1910 i Nordisk Familjebok nämns att ”Jacksons ämbetstid betecknar det stora demokratiska genombrottet på godt och ondt i Förenta staternas statslif”. Motståndet mot förändringar är mer organiserat än förr. En förändring kommer snabbare. Många försörjer sig på klimatreligionen och förnekar att uttömningens följder snart är här.

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2009-05-13, 16:42

Det är logiskt att en ärkebiskop skriver en artikel tillsammans med sådana vetenskapsmän som stödjer idén att människan håller på att skapa en klimatkatastrof med sina utsläpp av koldioxid. Religiösa människor och klimatalarmisterna använder sig nämligen av samma medel för att komma fram till sina slutsatser - känslorna. De är inte förnuftsmänniskor och de är inte objektiva.

Permalänk | Anmäl #8 Henrik Unné, 2009-05-18, 08:14

Det finns bara naturlig växthuseffekt där vattenånga utgör den största växthusgasen och det är inte ens helt säkert att den lilla mängd koldioxid som finns är en "växthusgas". Till detta bör det tillägas att den mänskliga delen av "koldioxidsutsläpp" är ynka 3%. Växter konsumerar koldioxid och vårat "utsläpp" fungerar som gödning. Dessa dumheter att koldioxid skulle orsaka global uppvärmning måste ta slut, har någon märkt av någon temperaturs ökning på sistone? Inte, kan det bero på att DET BLIVIT KALLARE PÅ SISTONE TRO?

Permalänk | Anmäl #9 Hob, 2009-08-31, 10:59

Religiösa människor och klimatalarmister använder känslorna som medel för att komma till slusatser? Skärp dig Henrik Unné! Det märks att du inte bara är ateist utan också helt okunnig om vad religion är för något.
Dessutom drar du stora grupper över en kam.

Räknar du för övrigt Isaac Newton, Max Planck och Albert Einstein
till "de är inte förnuftsmänniskor, de är inte objektiva"? Eller Steven Hawkins som för närvarande funderar på om Gud ändå finns?

För din del handlar del om grova fördomar inget annat.

Permalänk | Anmäl #10 Jarmo Palomaa, 2009-09-02, 08:36

För att gå till själva ämnet: kyrkan har inget med naturvetenskap att göra, det borde kyrkan ha fattat innan den dömde Galilei till husarrest.

Däremot lämpar sig kyrkan mycket väl till arbete med individer såsom mat och sjukvård åt fattiga, hjälpa krigsdrabbade etc.
I motsats till Islam är Kristendomen en individ-inriktad religion varför den saknar bas för "samhällsengagemang" överhuvudtaget.

Börjar de predika om IPCC från predikstolen får jag fundera på att byta kyrka, det finns fler än den tidigare statskyrkan...

Permalänk | Anmäl #11 Jarmo Palomaa, 2009-09-02, 08:47

Jag förstår inte hur myndigheter och organisationer som eldar på påståendet att människan orsakar en katastrofal temperaturhöjning genom sitt utsläpp av koldioxid ska kunna fortsätta med sin agenda när allt fler forskare tydligt visar hur de har fel.

Permalänk | Anmäl #12 Marcus Borg, 2009-09-07, 19:26

Man skulle kunna tala om en politiskt korrekta klimatmodellen, nu har det även tillkommit en religiös sådan. Eftersom issmältningen på norra halvklotet tas som intäkt för allt vad CO2 ställer till med, är det märkligt att sedan 2007 växer isytan till sig där. Sedan oktober i år 2009 har "ytan sommarlägsta" ökat med 21%. Skit också när riktiga vetenskapsmän håller sig framme!

http://www.ijis.iarc.uaf.edu/en/home/seaice_extent.htm

Permalänk | Anmäl #13 Bear, 2009-10-20, 16:46

Djuren på jorden behöver syre. Ca 20% av luften består av syre. Bra!
Växterna på jorden behöver koldioxid. Men mindre än 0.5% av luften består av koldioxid. Mindre bra! De "kvävs" ju!
Så av solidarititet mot växterna ska vi sålunda fortsätta elda fossila bränslen! Solidaritet är väl något Vänstern älskar?! Eller är det bara ibland ett lämpligt slagträ?

Permalänk | Anmäl #14 TÅGMICKE, 2010-02-13, 13:45

Om en tillfällig nedgång i ismassa 2007 är ett belägg för global uppvärmning, vad är då den senaste tidens uppgång belägg för?

Antarktis:
http://nsidc.org/data/seaice_index/images/daily_images/S_timeseries.png

Arktis:
http://www.ijis.iarc.uaf.edu/en/home/seaice_extent.htm

?

Permalänk | Anmäl #15 Patrik, 2010-03-09, 22:40

Vi behöver fler präster i det offentliga samtalet som likt ärkebiskopen kan bidra med sin expertis inom meteorologi och ekonomi.

Permalänk | Anmäl #16 ulrica, 2010-03-10, 14:19

Kyrkan och Vejerud har "a lot of nerve" att hota oss med helvetet igen.

Permalänk | Anmäl #17 Mikael Nystrom, 2011-09-20, 16:43

Vad är det för pucko som säger att andelen växthusgaser inte får överstiga 400 ppm. De är ju redan över 10000 ppm (vattenånga) och håller oss vid liv...

Permalänk | Anmäl #18 Mikael Nystrom, 2011-09-20, 16:53


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.