Svenska a-kassan är i internationell strykklass

Vi kan inte längre ha en statligt styrd a-kassa, eftersom det som vi sett är fritt fram för politiker att förstöra den. Men en privat a-kassa som facken fritt kan förhandla fram åt kollektiven, kan vi få precis den trygghet vi vill ha: en försäkring mot inkomstbortfall, som är giltig så länge man vill. Förslagen i artikeln haltar därför - de är beroende av att vi har 'rätt' politiker.

Vi kan ju sätta samma a-kassa till alla som politikerna har.

M gren

Mycket välskriven och intressant artikel. Som tidigare kommentatorer så har jag också svårt att förstå varför a-kassan ska stå under så klåfingrig politisk kontroll. Det är även förvånande hur en regering som normalt högaktar en fri avtalsrätt sedan sätter maxtak på den ersättning personer kan få ur sin akasseförsäkring.

Oppna alla dorrar for total fri foretagsamhet

utan "red tape"

och ge kommande generation/er

mojlighet att slappa fram alla

talanger och uppfinningar och satsa

pa "nytankande" . Vi har stagnerat

i ett gammeltankande och stoppar

ofta fri kreativited som kan fa Sverige

pa fotter igen.

Invandrarna bor har ha mycket att

tillfora Sverige inom omraden dar vi sjalva misslyckats

Nar Sverige kommer igang igen

behover vi inte oroa oss for

a-kassor mm mm

Yvonne Dafgard

(sorry about swinglish grammer)

Yvonne

TJ, Mats Forsblad: Om akassan hade täckts 100% av det medlemmarna betalar så hade ni haft en poäng. Nu bekostas 80 - 90% av skattepengar. Därför är ni helt ute och cyklar

Utmärkt artikel. Skönt att få höra en åsikt av en sakkunnig.

Erik Bagge, 2008 så svarade medlemsavgifter för 44% av arbetslöshetsförsäkringens kostnader. Resten täcktes av arbetsgivaravgifter (den sk. arbetsmarknadsavgiften). Men också den är i grunden arbetstagarnas pengar eftersom den tas ur existerande löneutrymme. För övrigt är a-kassan gravt överfinansierad. 2008 översteg arbetslöshetsförsäkringens intäkter dess utgifter med 7 mdr kronor. TCO anser att regeringen inte bör använda a-kassan för finansiering av andra ändamål, t ex skattesänkningar

re Erik Bagge

Jag visste inte att en så liten del av a-kassan är "direktfinansierad" som det är nu (tack för den upplysningen), men resten består väl av arbetsgivaravgifter (dvs skattepengar)? Min poäng är väl att det kanske vore en idé att a-kassorna/facken direkt fick förhandla om/styra dessa pengar istället för att de ska ta omvägen via staten/politikerna, vilket skulle minska risken för politisk klåfingrighet.

Trots att Pålsson Syll har rätt att kalla sig nationalekonom brukar han inte argumentera utifrån ett ekonomiskt perspektiv och den här artikeln är inget undantag. Det hade varit intressant att i strikt ekonomiska termer få en förklaring till varför det skulle vara ekonomisk klokt att sätta fart på tryckpressarna, trots att historien och en vettig ekonomisk utbildning indikerar motsatsen.

Krisen beror inte på att man har konsumerar för lite, vilket dock Syll antyder, utan på att man har konsumerat för mycket med lånade tillgångar. Lösningen är med andra ord sparande.

Det är vidare märkligt att Syll skriver att försäkringen är i "strykklass" men sedan struntar i att förklara varför. Att ersättningen är 80% av ca 18 000 och sedan sjunker vet redan alla. Ändå får man intrycket av att Syll kommit fram till något nytt. Jämfört med andra länder eller något liknande. Istället är det bara klipp-och-klistra från Försäkringskassans hemsida.

Syll beskyller regeringen för att underblåsa klasskillnader och menar därmed att det är bättre att alla blir fattigare än att alla blir rikare om det innebär att de rikaste blir ännu rikare. En sådan människosyn är under alla omständigheter djupt tragisk.

re Studerande

"Syll beskyller regeringen för att underblåsa klasskillnader och menar därmed att det är bättre att alla blir fattigare än att alla blir rikare om det innebär att de rikaste blir ännu rikare. En sådan människosyn är under alla omständigheter djupt tragisk."

Intressant debatteknik. Du börjar med ett av hans påståenden. Applicerar sedan en ekonomisk hypotes (som du förmodligen själv tror är sann) och dras sedan en slutsats om Sylls människosyn. Lägga ord i någons munn? Eller du vill kanske påstå att hypotesen 'minskade klassklyftor = alla fattigare' är sann och bevisad under olika förutsättningar?

re Studerande (i nationalekonomi månne?): i USA har man levt på krediter, men inte i Sverige. Därför är inte ökat sparande vägen ur krisen, utan vägen in i en fördjupad kris. De flesta analytiker, inklusive Konjunkturinstitutet, påvisar en minskad inhemsk konsumtion. Folk buffrar pengar när de borde konsumera. Det beror bland annat på den usla a-kassan, som skapar otrygghet. Och - jo - den svenska a-kassan är verkligen i strykklass. Vi på TCO har undersökt den saken, nämligen. Ladda ned en rapport om detta här http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter...

Rubrik och innehåll hänger inte ihop, påståendet bevisas inte. Skärpning!

TJ, Essmyr: Du har delvis rätt, 1999 var det 3%, den siffra jag har hittat för 2008 var "drygt en tredjedel".
Det är 2 saker jag inte kan förstå.
Varför ska fackföreningar hantera en skatteunderstödd arbetslöshetsförsäktring? Alla andra bidrag och försäkringar hanteras av staten. Varför inte bara låta staten sköta allt? Mig veterligen är det bara Sverige som har något liknande?!

Hur kan den vara överfinansiderad om 2/3 täcks av skatter? För mig är allt som är skillnaden mellan min arbetsgivares lönekostnad och min nettlön, min skatt! Vad det än heter eller vem som "betalar" den är egentligen ointressant

Essmyr: Intressant artikel! Men kan du förklara varför fackföreningar ska styra en akassa som finansieras av skattemedel och som inte är obligatorisk. Nästan alla försäkringssystem går ut på att alla betalar och få som utnyttjar. Friska betalar lika mycket för sjukvårdskostnader som sjuka. Om du verkligen tycker att det är viktigt att vi ska hålla uppe konsumtionen genom att ge folk trygghet så borde vi ha en obligatorisk akassa. Vidare så måste det vara oerhört mycket pengar att spara på att ha 1 akassa och inte många

Sänkta löner för enkla jobb. Det måste vara målet. Det är den enda logiska slutledning man kan dra av alliansens reformer.
Har man det målet är det inte så intressant om landets ekonomi i stort vinner på det eller inte. Dom som inte behöver ta enkla jobb vinner på det. Det räcker för vissa.
Att otrygga och fattiga människor inte är vad Sverige behöver i den internationella konkurrensen fattar naturligtvis Borg också.
Att det ger mindre sysselsättningseffekt att flytta pengar till redan välbeställda istället för till människor som behöver konsumera är också känt.
Men hur ska man då få billigt tjänstefolk?

Det riktigt otäcka i den här krisen tycker jag är att vi som har jobb och huslån inte behöver dela bördan. Varför höjer man inte värnskatten eller tar bort ränteavdragen?
Jag tjänar på krisen. Fick superpris på nya bilen. Min boendekostnad har halverats!
Varför skulle vi vara intresserade av att hindra kriser i framtiden om vi vet att det är andra som får betala priset?
Det är en regerings förbannade plikt att fördela både frukterna och bördorna.

re Erik Bagge

Arbetsgivaravgifterna är inte en vanlig skatt utan det ingår tex en arbetsmarknadsavgift som syftar till att finansiera ett antal försäkringar för den som arbetar. Vad jag förstår så är A-kassan överfinansierad mha denna, och det behövs inga extra skattepengar till finansieringen. Att det varit staten som administrerat detta hittills av praktiska skäl kan förändras, men jag håller med dig att om arbetsgivaravgiften lyftes ut så skulle man kunna ordna så att du kunde välja om du ville vara med i a-kassan eller få ut mer lön istället (men då stå helt utan försäkringsskydd och vara beroende av socialbidrag om du förlorar jobbet eller blir allvarligt sjuk). Jag ser dock inget principiellt problem med att staten förvaltar a-kassans pengar som nu, men då ska de hålla dem som en separat pott och inte använda dem till andra syften än de är avsedda för (som tex skattesänkningar).

Att du inte vill/kan förstå skillnaden mellan arbetsgivaravgift och skatt för att det passar din argumentation kan jag itne hjälpa dig med.

Erik Bagge: Överfinansiering: jo kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen (merparten utbetald a-kassa) översteg intäkterna (medlemsavgifter + arbetsmarknadsavgift) med 7 mdr förra året. Åtskilligt mer året innan kan jag säga, minns inte siffran exakt. Det måste väl betraktas som överfinansiering; att statsmakten plockar ut mer pengar av akasse-medlemmarna än vad som behövs för försäkringen. Hur skulle du själv se på saken om någon gjorde så med dig?

Sen antyder Erik med flera att a-kassan borde göras obligatorisk alternativt läggas helt i fackens regi. Ett skäl att inte göra så är att det faktiskt fungerat rätt bra genom åren, att facken har administrerat försäkringen. Man har genom kopplingen mellan branschvisa kassor och fackliga förbund fått en betydande grad av kvalitet i handläggningen av utbetalning. Jämför t ex med Försäkringskassan eller med Alfa-kassan, som saknar facklig koppling. För övrigt är det inte bara Sverige som har den här modellen, utan även Danmark, Finland och i viss mån även Belgien.
Att sedan ersättningsvillkoren, dvs hur mycket pengar man får, är politiska beslut måste vi acceptera. A-kassans ersättningsvillkor är viktiga för att arbetsmarknaden skall fungera väl och måste samordnas med en aktiv arbetsmarknadspolitik.

om jag tolkar LPS rätt menar han att vi skall ha ett system liknande Danmark, det systemet har ju fungerat väl medan vårt här i Sverige, tenderar till att skapa inlåsningseffekter för de med lägst inkomst samt enorma skillnader för dem med medelhög och hög inkomst.

Det svenska systemet med låga ersättningar skapar ju en låg efterfrågan och sänkt köpkraft vilket i sin tur förvärra en ekonomisk kris.

Bra artikel Pålsson!