Snikna intressen inom fosterhemsvården - byt ut Maria Larsson

Helt fel Anna Skåner, det är inte tortyrliknande metoder, det är tortyr. Tänk att vi svenskar har så svårt att kalla saker för des rätta namn när det sker i Sverige.
Annars instämmer jag i det messta du skriver.

Håller med id et men ja det är Tortyr o handel med barnen. men håller inte med om va Anne sa i debbat igår att man ska adoptera fosterbarn inte som det ser ut i sverige idag socialtjänsten klarar inte BBIC eller LVUlagen .
Ja tjänstemannaansvaret måste införas omgående håller med att Maria bör bytas ur

Marie Föreningen Dom glömda barnen

Anne Skåner ser mye av virkeligheten, men hun ser allikevel ikke langt nok.

Hun sier: "Det kommer alltid att finnas barn som måste omhändertas av olika skäl ..."
Ja, men de aller fleste av de barn som omhändertas, tas vekk fra foreldre som de elsker og som elsker dem og ikke har skadet dem på noen vis. Adopsjon, som er på moten i alle de skandinaviske landene nå, vil bare gjøre forholdene enda verre. Der er store problemer ved adopsjon, både for en betydelig andel adoptivbarn og for adoptivforeldre, problemer adopsjons-propagandaen holder tyst om.

Den grunnleggende løgnen er at "sosialvesenet må gripe inn" i alle disse biologiske familiene. Ved sine aksjoner, helt fra starten på en sak, skader sosialvesenet familiene, sprenger dem etter hvert, og ødelegger derved både barn og voksne. Barna fratas det livsnødvendige: deres EGNE foreldre og slekt. All verdens "vård" og "åtgjerder" hjelper ikke mot å bli fratatt sine uunnværlige, naturlige kjærlighetsbånd.

Sosialt "arbeid" med barn i våre land er dessverre preget av omfattende usannheter, propaganda og industri som beriker fosterforeldre, sosialarbeidere, kliniske psykologer og mange andre. Nettopp som den omtalte fosterfaren.

Antallet familier hvor foreldrene skader sine barn slik at det er umulig å la barna være hos dem, er meget lite. Når man ser hva sosialvesenets "vurderinger" er, vurderinger av fosterforeldre og av hvordan de vil drive tvangs"vård" for de barn de har i sin makt, og når man sammenligner sosialetatenes propaganda med de virkelige resultatene, hvorfor tror Anne kritikkløst og troskyldig at deres "vurderinger" av hvilke barn som må taes fra sine foreldre, er bedre?
  

Du glömmer flera stora problem med adoption. Det finns flera ex på där barn tagist från sina biologiska föräldrar pga otillräckliga skäl. Ex att tillfälliga kriser i en familj av soc tolkats som oreparerabla relations problem mellan föräldrar och barn. I dessa fall skulle adoptioner bli en katastof både för föräldrar och barn. Det finns även ett annat problem med adoption och det är att som adoptivförälder räknas du som en riktig förälder de regelbundna kontrollerna även om de är bristfälliga upphör helt.

Jeg vet ikke helt om Susannas kommentar er rettet til meg, men i så fall: Du har helt rett i hva du skriver om ureparerbare skader, og jeg har ikke ment å undervurdere det. Bortadoptering når foreldre eller annen slekt er i live bør ikke finne sted, etter mitt syn. Jeg syntes bare min kommentar var svært lange allerede, så jeg prøvet å fatte meg i korthet - det er så mye i Anne Skåners artikkel som burde kommenteres grundig. Jeg har imidlertid skrevet om de negative sidene adopsjon i andre sammenhenger, f.eks her: "Er biologisk slektskap irrelevant for menneskenes liv?" (http://forum.r-b-v.net/viewtopic.php?t=3765). Her: "Barnets vern / barnevern" (http://forum.r-b-v.net/viewtopic.php?p=15742#15742) er forøvrig et utkast til politisk progrem på kommunenivå, hvor punkt 15 sier at bortadoptering normalt ikke skal foretas.

Et norsk ektepar mottok en Kongens forstjenstemedalje i sølv, for å ha hatt 26 fosterbarn i hus. Mange kommentar kom til artikkelen, de fleste hyllet fosterforeldrene bl.a. for deres frivillige arbeid. En rekke kritiske innlegg ble slettet, blant annet dette nedenfor, som undertegnede gjengir med tillatelse:

"Fosterarbeid er ikke frivillig, men betalt fra staten og kommunen. Frivillig arbeid er noe man gjør gratis. Hvor mye penger har disse tjent på de 24 fosterbarna? Og hvem vil arve sølvmedaljistene? Kanskje fosterbarna de har hatt i hus? For min del, ville jeg aldri tatt en krone, for å “åpne døren for andres barn”, ei heller akseptert barnevernets tvang mot barn og foreldre.

I dagens samfunn tar man for gitt at barn som plasseres vekk, lider under grov omsorgssvikt, men slik er det ikke. Og det får enhver vite, som spanderer på seg en times lesing av forskning. Og i de tilfeller der barn lever, i det samfunnet definerer som “dysfunksjonelle familier”, viser det seg at de som fikk lov å vokse opp i sin dysfunksjonelle biologiske familie, klarer seg langt bedre enn de som ble plassert i gode fosterhjem (gode=ikke utsatt for vold, overgrep, mishandling i fosterhjemmet, de ble brydd seg om, fikk omsorg mm).

Hva forteller denne forskningen oss? Jo, – at barn rives vekk fra slekt og tilhørighet, på grunn av myter. Ikke på grunn av behov for et nytt sted å bo. Å ta seg grovt betalt for å inngå i en slik skadelig rekkefølge, er ingen ting å være stolt av, og slett ikke motta medaljer for.

Hvis disse to holdt døren vidåpen helt gratis for nabolagets barn som trengte litt ekstra oppmerksomhet, kunne de fått Kongens påskjønnelse – for å fremheve de som eksempel til etterfølgelse.

Det er også velkent at fosterforeldre som stiller seg på barnets parti, i stedet for barnevernets, ganske raskt får kontrakten annulert. Barn skal ikke være en inntektskilde, de som åpner sine dører for andres barn, bør gjøre det av kjærlighet og klare seg med barntrygd.

Det er en skam at fostervesenet fremdeles eksisterer. Når skal man LÆRE?! Mennesker som tar seg betalt for å huse andres barn, eier hverken moral eller skamfølelse. Og slike får Kongens Fortjenestemedalje. For et samfunn vi lever i, det er til å gråte av.

La oss slutte med denne grenseløse hyllingen og blinde beundringen for disse som “åpner sine dører”, – de tar seg grovt betalt. Ser man på den norske fosterhjemsforingens sider, og hva de er opptatt av og slåss for, kan en jo trekke sine slutninger selv".

Bra att någon uppmärksammar det enorma pris samhälle och individer betalar för att staten har tagit över ansvaret för barnen från föräldrarna.

Utmärkt bra artikel Anne Skåner!

Jag har aldrig utrett familjehem men tror att mina erfarenheter som adoptionsutredare har gett en del även för fosterhem adekvata erfarenheter.

A och O är att fosterhemsutredarna är särskilt välutbildade, har gott omdöme, erfarenhet och hög integritet. Fosterhemsutredningarna måste vara synnerligen välunderbygda och välskrivna.

Fosterhemmen måste granskas med lupp. Enligt dig görs inte det. Det verkar som om vem som helst som är ute efter extraförtjänster kan ta sig ett fosterbarn eller flera. Det måste bli totalstopp på denna människohandel!

Fosterföräldar in spe måste utsättas för en synnerligen närgången granskning inledningsvis. Därefter måste man som du önskar ha relativt täta och slumpvisa fosterhemsinspektioner som ska utföras på ett professionellt sätt av mycket kompetenta, erfarna och intuitiva fosterhemsinspektörer.

Trots att jag och mina kollegor var mycket erfarna och professionella, råkade vi under 90-talet ut för svåra attacker mot vår professionalitet. De borgliga kom till makten och allt skulle privatiseras. Det korrumperade vår verksamhet. Våra ryggradslösa chefer lät sig övertalas av människor som var helt olämpliga som adoptivföräldrar att få igenom adoptionsgodkännande av den politiska nämnden. Våra utredningar stoppades i låsta plåtskåpet och kom aldrig till politikernas kännedom. Privata och okunniga utredare stod i stället till tjänst för en god timpenning.
Detta är nu historia, men samma sak kan hända idag.
Därför är det avgörande att utredarna kan arbeta självständigt och utan påtryckningar.

"De borgliga kom till makten och allt skulle privatiseras. Det korrumperade vår verksamhet."

Så är det, pensionerad familjerättssekreterare. När skattepengar används för att driva privat verksamhet kommer korruptionen som ett brev på posten.

Men det förändrar inte det faktum att de värsta brottslingarna i samhället är folk som skaffar barn som de inte har råd med, inte har plats för, inte har tid med eller inte kan/vill sköta om.

Apropå Maria Larsson så är det ofattbart att hon inte är borta ur politiken.

När man tänker på vad hon varit med och åstadkommit bland
oskyldiga och ovetande människor.

Här finns en bra sida som alla borde läsa

www.vaccinationsfaran.se

Jag har svårt att förstå att vi inte respekterar barnens perspektiv när vi hanterar problem i familjer.
Barn har rätt itll föräldrar - är det inte föräldrarna i det här fallet som allt bör fokusera kring.
Vi har bara ett par föräldrar och om samhället istället fokuserade på att få ordning på dem skulle barnen må mycket bättre och kunna stanna i familjen. inte i alla fall, men i klart fler fall än idag.
Det är ju inte barnen som ska ryckas ifrån sin vardag. Och barn behöver sina föräldrar.
SOm det är nu kastar vi in dem i elden ibland, istället för hjälper. Ska vi verkligen engagera oss i sådant. Är det inte dags att vända på problemet????

Jag har ett typexempel på socialens hjälp som erbjuds familjer med trubbel. Jag har en bekant med mycket god karriär och med mycket bra familj i vanliga fall. Hon gick igenom en skilsmässa och karln ifråga hade gått in i väggen. Det blev en stor belastning för kvinnan med heltidsjobb och att ta hand om två småbarn själv, varmed hon kontaktade SOcialtjänsten i sin kommun för rådgivning (obs - inte hjälp, men rådgivning för att kunna gå vidare och hitta sätt för att få vardagen att fungera med två små barn ensam). Deras kommentar?
- vi kan ju ta barnen så får du det lättare.....

????????????????? Är det den synen vi har så är det inte så konstigt att det blir fel även i andra änden!

#11 Snusmumriken

Jag kan inte uttala mig om det fall du tar upp. Men generellt sett omhändertar vi alldeles för få barn i det här landet.

Du undrar vad jag grundar mitt påstående på. Svar: god förtrogenhetskunskap.
Det finns massor av barn som far väldigt illa i sina biologiska hem, men våra lagar är konstruerade på det sättet att det ändå inte går att omhänderta dem.

Det måste vara en försvinnande liten procent barn som omhändertas i onödan. Det är som du vet så, att kommunerna har knackig ekonomi och de har inte råd att låta så många barn som skulle behöva - ett särskilt omhändertagande och andra adekvata hjälpåtgärder.
Det är så det ligger till.

Vi säger att barn alltid i första hand behöver vara med sina föräldrar. Det är sant och det säger också min erfarenhet. Men ändå känner jag till ett flertal barn som skulle mått bäst av att få slippa sina föräldrar. Därför att föräldrarna är i så dåligt fysiskt och psykiskt skick och skadar sina barn.

Det är naturligtvis Maria Larssons fel, och Alliansens fel: Alla de fel som begicks under Socialdemokratiskt maktinnehav!

Så självklart skall Maria Larsson avgå!
Enbart hon och ingen annan bär ju ansvaret!

-Självkritik. Eftertanke. Be om ursäkt och be om förlåtelse och att förlåta, att fundera över sitt eget ansvar: Ligger inte för alla.
-Bättre att Följa John: Avgå Larsson! -Vi behöver en syndabock!

Tyvärr så kan jag inte hålla med dig i detta. Läs mer på
http://mariahagbom.se/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articl...

Är det nån som bör avgå så är det Ann Skåner. Att ha en sån partikrämare (sossarna) som ordförande för fosterbarnsförening är ett skämt.

Olle

Det finns en ny rubrik här på Newsmill om barn som placerats i familjehem: http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/30/ge-familjehemsf-r-ldrar-ett-er...