Rädda och utveckla presstödet

EU har nu i flera omgångar ställt krav på en förändring av presstödet. Det handlar om en reform som främst berör två tidningar - inte om ett avskaffande av stödet. Inom kort väntas kommissionen tydliggöra sin ståndpunkt ytterligare en gång.

Inom Centerpartiet har vi alltid stått upp för principen att det är en legitim politisk angelägenhet att verka för en bred åsiktsbildning och nyhetsförmedling i hela Sverige. Jag anser även fortsatt att detta är en riktig ståndpunkt. Däremot kan det finnas skäl att överväga hur medlen för att uppnå detta mål ska utformas. Ett av de verktyg som vi i Sverige har använt är presstödet. Men en utvärdering av detta visar att stödet inte riktigt har givit det avsedda resultatet.

Sedan stödets införande har inte enda ny betald dagstidning etablerats med hjälp av driftsstöd.

Istället för stärkt mångfald har vi sett en rörelse mot konsolidering genom både nedläggningar och sammanslagningar. En trend är att ägaren av förstatidningen på en ort även förvärvar ortens andratidning som kasserar in presstöd. På så sätt kan lokalt dominerande mediekonglomerat genom samordning och skalfördelar effektivt konkurrera mot mindre konkurrenter och bygga upp höga barriärer mot uppstickare som försöker ta sig in på samma marknad.

Presstödet gynnar idag i alltför liten utsträckning mindre företag och uppstickare på mediemarknaden.

Exemplen på hur stödet kanaliseras in i storkoncerner är många. Det allra tydligaste exemplet på hur skattemedel går till stora koncerner är annars naturligtvis Svenska Dagbladet, ägda av norska storkoncernen Schibsted, som mottar maxbeloppet om 65 miljoner kronor varje år. Pengar som sedan kan kanaliseras hur som helst inom koncernen genom exempelvis det täta samarbetet mellan SvD och Aftonbladet. Ett annat fall är när Stampenkontrollerade Kungsbacka-Posten får 3,5 miljoner kronor årligen för att konkurrera med bland annat föreningsdrivna Norra Halland.

Tittar vi på vad kommissionen egentligen kräver så ser vi att ryktet om stödets förestående död är betydligt överdrivet, utan att det är stora - inte små - tidningar som påverkas av detta. Det är bara två tidningar - Svenska och Skånska Dagbladet - som över huvud taget får det årliga storstadsstöd på 65 miljoner kronor som EU vill att Sverige förändrar. För övriga svenska dagstidningar innebär ett tillmötesgående av kommissionens krav inga negativa effekter, snarare tvärtom.

Det är min förhoppning och övertygelse att de två berörda tidningar - Svenskan och Skånskan - klarar sig bra genom denna förändring. De är båda viktiga tidningar i sina respektive täckningsområden, men det betyder inte med nödvändighet att just dessa bolag med självklarhet ska göra anspråk på fyra gånger större stöd än någon annan stödmottagande tidning!

En av EU initierad förändring bör samtidigt åtföljas av en modernisering av stödet. Det är dags att ställa frågan om det verkligen är självklart att just papperstidningar alltid är rätt aktör för att på ett intresseväckande sätt bevaka en stad eller en region. Kanske har nätbaserade medier eller lokal kvalitetsradio på många platser bättre möjlighet att kombinera samhällsnytta med en hållbar företagsekonomisk kalkyl.

Dagens ordning riskerar att hämma entreprenörskap inom landsortsmedierna genom att stora papperstidningsdrivande företag har monopol på stödpengarna. Detta monopol därför bör omvärderas och att stödet till borde öppnas för andra medieslag än papperstidningar.

Papperstidningar skulle kunna kompenseras genom en förändring av den tidningsskatt som idag diskriminerar dem.

Att fortsätta strida mot EU:s bedömning, som sannolikt har en gedigen juridisk grund, är inte en rimlig handlingsväg. Om kommissionens nästa skrivelse är lika tydligt som de tidigare beskeden bör den Svenska regeringen inte kverulera. En fortsatt process kan även riskera att kritiken mot det svenska presstödet fördjupas och skärps.

Det svenska presstödet som sådant är inte hotat av något förbud från EU. Däremot riskerar det att göras irrelevant av en ovilja till modernisering. Vi bör se till att stödet inte missgynnar mindre tidningsägare och att det möjliggör - inte står i vägen för - utveckling av nya medier med stark förankring runtom i Sverige.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6979

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

65 miljoner kronor årligen för Svenska och Skånska Dagbladet?? Det är stora mängder pengar trots det så ser jag inte mycket åsikts bredd, bortslösade pengar kanske. Om flera lokala tidningar går samman och delar resurser och överhängande ledning blir det då någon åsikts bredd?

Permalänk | Anmäl #1 Hob, 2009-05-12, 12:29

När media blir beroende av pressstöd (stavas det verkligen med 3 s?, nåja får se) så blir de också beroende av staten/organisationen som delar ut pengarna. I dags läget kanske det inte är ett stort problem med statligt inflytande men det kan göra media chefer mindre benägna att kritisera staten.

Permalänk | Anmäl #2 Tor, 2009-05-30, 08:51

Men klämma åt internetanvändarna kan dom. Att horta det fria ordet på "nätet" verkar viktigare än den arbetsmarknaspolitiska åtgärd som "presstödet" är!

Permalänk | Anmäl #3 Ingemar, 2009-06-07, 17:14

Jag vill ta bort presstödet helt. Det är fel att tvinga alla att betala för tidningar som inte alla läser. Alla tidningar måste klara sin ekonomi själva utan skattemedel. Bättre att sänka skatten för alla så kan de som vill själva ge bort sina egna pengar till de tidningar som de vill stödja.

Permalänk | Anmäl #4 Johnny, 2009-06-09, 22:11