Fritt forum

Foto: scanpix

Marie Gartell och Anna Ekström

Kort arbetslöshet efter examen straffar sig länge

Publicerad: 2009-05-09 07:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Glappet mellan examen och första jobbet börjar kunna beskrivas som en av arbetsmarknadspolitikens stora utmaningar, skriver Marie Gartell, doktorand och Anna Ekström, ordförande för Saco.

7 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Marie Gartell är doktorand och rapportförfattare. Anna Ekström är ordförande för Saco.

Övergången från utbildning till arbete är arbetsmarknadens nya svaga länk. I och med utbyggnaden av den akademiska utbildningen är numera nästan 50 procent av de unga utbildade vid universitet och högskolor. Tiden mellan avslutad examen och den första anställningen utgör en arbetslöshetsrisk som vuxit till en av de mest påtagliga över huvud taget i vårt samhälle. Trots det, görs föga. Arbetslöshet mellan två jobb har allt fokus - arbetslöshet mellan högskolan och första jobbet, knappt något fokus alls.

Men gör det då något att en nyutexaminerad ung människa får vänta någon månad eller kanske ett halvår på en anställning? För det första kan arbetslösheten ofta vara betydligt längre än så, även om den ofta döljs genom någon ny akademisk kurs eller liknande. För det andra har vi nu skrämmande besked om hur arbetslöshet direkt efter examen påverkar de drabbades arbetsliv, långt efteråt.

En ny rapport från Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering undersöker hur glappet, det vill säga arbetslöshet i samband med examen, påverkar akademikernas framtida arbetsinkomst. Arbetslösheten visar sig ha ett starkt, bestående och negativt samband med den framtida inkomsten. Studien omfattar samtliga examinerade från Stockholm och Uppsala universitet 1991-1999.

Akademiker som är arbetslösa vid examen har i genomsnitt 30 procent lägre årlig arbetsinkomst fem år efteråt, än personer som får ett arbete direkt efter examen. Sambandet för akademiker är dessutom ungefär dubbelt så starkt som sambandet för gymnasieutbildade. Det är alltså värre för en akademiker att ha varit arbetslös än för någon med enbart gymnasieutbildning. För den senare tycks den minskade inkomsten avta med tiden, medan den består för akademikern.

Men varför får då arbetslöshet vid examen så allvarliga konsekvenser för akademiker? Det finns flera tänkbara förklaringar:
• Under arbetslösheten förlorar akademikern kunskaper från studietiden samtidigt som han eller hon inte får någon arbetslivserfarenhet.
• Arbetsgivaren använder tidigare arbetslöshet för att sortera de sökande. Akademiker med arbetslöshet bakom sig uppfattas som mindre produktiva. "Akademiker har ju så lätt att få jobb, de som inte har fixat jobb måste det vara något fel med!".
• De akademiker som blir arbetslösa vid examen har egenskaper som kan vara svåra att mäta, utöver till exempel kön, ålder, och utbildning, som påverkar inkomsten eller gör att de löper större risk att bli arbetslösa. Men studien försöker rensa för sådant och sambandet mellan arbetslöshet och bestående lägre lön består ändå.

Hur bör då en student agera? För även under en lågkonjunktur finns det beskriva sambandet. Slutsatsen blir att studenter aktivt bör försöka välja den strategi som innebär minst risk för arbetslöshet och störst möjligheter till snabb etablering i arbetslivet. Och det är ju lätt sagt.

Det viktigaste budskapet till studenter vid högskolor och universitet är att använda studietiden till att aktivt förbereda sig för det kommande arbetslivet. Förutsättningarna är olika för olika studenter, beroende på utbildningsinriktning, var i landet man bor etc. Men det är sällan klokt att passivt invänta examensbeviset i tron att allt då löser sig. På många lärosäten lyser praktikperioderna och kontakten med arbetslivet nästan helt med sin frånvaro; i de fallen är det ännu viktigare att studenten själv aktivt arbetar för att öka möjligheterna till att få jobb eller starta eget efter studierna.

Är det en smart strategi att övervintra lågkonjunkturen på högskolan genom att förlänga eller fördjupa studierna? Också här blir svaret beroende av de personliga förutsättningarna. Om en masterutbildning, en dubbelexamen eller forskarerfarenhet verkligen bidrar till att öka möjligheterna på arbetsmarknaden, chanserna till bra lön eller självförverkligande, så är förstås lågkonjunkturen ett bra tillfälle. Men om syftet med att studera vidare bara är att skjuta upp inträdet på arbetsmarknaden vill vi höja varningsflagg. Varje år på högskolan är en investering som studenten till stor del bekostar själv. Och ju längre tid man tillbringar i studier, desto svårare blir det att räkna hem investeringen.

Outnyttjade resurser är kostsamma. Består resursen av en nyutexaminerad student är arbetslösheten dyr för både akademikern och staten. Vi måste göra vad vi kan för att förhindra detta, och flera aktörer måste vara inblandade:

Högskolor och universitet måste bli bättre på att känna till vilka kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, men också ha en bra studie- och yrkesvägledning. Vi tror att fler kommer att söka sig till universitet och högskolor, inte minst till masterutbildningar. Det gäller att kvaliteten på dessa utbildningar inte blir lidande. Det måste också finnas större möjligheter till praktik inom högskolan.

Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att vägleda och förmedla jobb till akademiker. Det behövs specialistförmedlingar, med djupare och bredare kunskaper om akademikernas utbildningar och arbetsmarknad. Det behövs också bra möjligheter till praktik. Detta alltså samtidigt som arbetsmarknaden i stort hotar att bli riktigt knepig.

Studenterna måste ta ett aktivt ansvar och använda praktikperioder och feriearbete till att skapa kontakter och nätverk.

Saco har länge pekat på vikten av att minska glappet mellan studier och arbetsmarknad. Den nya rapporten visar att konsekvenserna av arbetslöshet i samband med examen är allvarligare och hänger med längre in i arbetslivet än vad vi tidigare har trott. Glappet mellan examen och första jobbet börjar kunna beskrivas som en av arbetsmarknadspolitikens stora utmaningar.

Marie Gartell och Anna Ekström

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6917

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Författaren tycks tro att alla människors högsta ambition är att bli en god löneslav.

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2009-05-09, 13:28

Alltså, det är sådana här artiklar som skapar depressioner i Sverige. Att man är arbetslös en tid efter examen och får 30% lägre lön flera år efteråt är ju inget man kan göra något åt som person. Det som dock är bra är ju OM man får jobb på det man har läst och trivs med det. Ett jobb handlar ju mer om att trivas än om lönen. Dessutom kanske man under tiden man är arbetslös hinner med att göra lite andra grejjer som man inte kunnat göra om man jobbar hela dagarna. Det finns många som skjuter upp ex-jobb och liknande och gör en resa istället för att börja jobba direkt.

Permalänk | Anmäl #2 asdfasdf, 2009-05-09, 19:42

Lägg gärna in en direktlänk till den fullständiga rapporten, så man kan se vilka hänsyn till olika faktorer som tagits i analysen. Vissa utbildningar leder till jobb som både är lägre betalda och svåra att få (kultursektorn t ex), efter andra utbildningar har de flesta jobb direkt eller t om innan examen, och många är högavlönade (handelshögskolan). Hur har rapporten skiljt mellan olika utbildningar? Jag antar att man har klumpat ihop dem på något sätt.

Sen, som första kommentatorn säger, en sådan här undersökning säger absolut ingenting om kausalitet. En del av de som är arbetslösa efter sin utbildning kanske helt enkelt tar en paus. De är inte lika taggade att göra karriär och nöjer sig också med lägre inkomster, till förmån för andra värden i livet.

Permalänk | Anmäl #3 NN, 2009-05-10, 08:12

N.N

Om vi ska vara lite realistiska måste jag ställa frågan, har du någonsin träffat någon som frivilligt är arbetslös direkt efter att ha pluggat i 3-5 år med 2200 kr som inkomst?

Att folk tar ledigt från skolan och arbetar/reser under ett år är inget ovanligt, men frivilligt arbetslös i den uppkomna situationen känns mycket ovanligt...

Permalänk | Anmäl #4 Palle, 2009-05-10, 10:41

Här är ett företag som hjälper till med att minska detta farliga glapp mellan studier och arbete:
http://www.academicum.se/main.php

Permalänk | Anmäl #5 Jonas, 2009-05-14, 15:13

Eller så kan skillnaden bero på att de som får jobb snabbt efter examen är de som är mest flitiga och ambitiösa och som därmed även har högst lön efter några år inom yrket? Ibland ser man inte skogen för alla träd....

Permalänk | Anmäl #6 Freedom, 2009-05-28, 17:42

Det är dags att nyansera debatten en aning. Vad jag menar är att vi måste bryta ner det hela och studera hur det ser ut bland olika grupper istället för att bara tala generellt om arbetslöshet efter examen. Till att börja med kan vi titta hur det ser ut inom gruppen "samhällsvetare" där arbetslösheten är mycket hög. Värst är det för statsvetare, freds- och konfliktvetare, sociologer och medie- och kommunikationsvetare. Själv har jag erfarenhet av det här och hittills har ingen ansökan gett något positivt tillbaka. När jag pratade med de på arbetsförmedlingen så sa de bara att "vi har inget ansvar för att hjälpa den grupp av utexaminerade akademiker som Du tillhör...det är universitet/högskolor och bemanningsbranschen som har hela ansvaret". Det var som att få dörren slängd i ansiktet. Det är oanständigt av arbetsförmedlingen att behandla en på det här viset....men jag är inte förvånad. De saknar idag helt kompetens att jobba med arbetslösa akademiker. Hela Arbetsförmedlingens personal borde sparkas och istället satsa på kompetenta människor som klarar av att även hjälpa arbetslösa akademiker. Problemet lär inte bli mindre eftersom alltfler drabbas av det borttagna studerandevillkoret och riskerar att slås ut ur samhället för all framtid....och Regeringen lyfter inte ett finger. Samma sak gäller ungdomarna. Det är som att krisberedskapen och krishanteringen i Regeringskansliet är obefintlig eftersom de inte bryr sig om ungdomar, unga vuxna, studenter och utexaminerade studenter. Därför behövs det lite mer empati och medmänsklighet. Människor av kött och blod far faktiskt väldigt illa av att bli så dåligt bemötta och behandlade i dagens Sverige. Det behövs en extern haverikommission som går igenom regeringens arbete och bland annat granskar det undermåliga/obefintliga material som låg till grund för beslutet att ta bort studerandevillkoret. Där fanns inte ens en konsekvensanalys. Det är skrämmande!. I kristider krävs ansvarstagande och att man lägger ideologi åt sidan och hjälper alla som har drabbats av problemen. I Kanada har man fattat detta och där får alla som drabbats av krisen oavsätt vem det är vi talar om del av stimulanspaketet som den Kanadensiska regeringen presenterade. Det är så man skall agera. Kanada är en förebild för resten av världen. Regeringen måste vakna och börja ta ansvar.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Kort arbetslöshet efter examen straffar sig länge

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar