Bra att biståndsministern inte är tvärsäker

Mycket välbalanserad artikel som vädjar till sunt förnuft för en gångs skull. Tyvärr ganska ovanligt för att vara Newsmill.

Att allt inte är svart eller vitt är svårt för de flesta att förstå och acceptera. Än värre är det när man inte vet svaret på en angelägen fråga. Alla verkar vilja delta i debatten och uttrycka en åsikt även om de inte ens gjort ett försökt att nå klarhet i fundamenta eller analysera sammanhangen.

En stor del av de frågor som har förenklats till sitt yttersta i den allmänna debatten ingår i extremt komplexa system som är nästan omöjliga att få grepp om i realiteten (miljöproblem, finanskris osv). Men för att förstå det krävs en önskan att gräva, dra slutsatser och långsamt skapa sig en förståelse baserad på egna slutsatser och analyser.

Det ter sig ganska uppenbart att få svenskar (och säkert även andra) är villiga att först spendera timmar och dagar med att undersöka fakta och skapa sig en egen faktabaserad förståelse innan de eventuellt uttalar sig. Det är en oroväckande utveckling eftersom det kväver välunderbyggda åsikter med rent trams.

I Sverige är det dessutom inte direkt högt i tak tycker jag mig ha sett på Newsmill och andra "forum". När det gäller känsliga ämnen så får man inte ens starta en debatt eller ställa en fråga innan en mängd människor helt utan undebyggda sakskäl kväver all diskussion med hårt ordbruk och oförskämda tillmälen. Skrämmande omoget.

Tur att det finns folk som vågar erkänna läget och ta debatten.

All heder åt Gunilla Carlsson, hon har steg för steg förbättrat biståndet från Sverige, som jag förstår det. Och helt korrekt, bistånd går inte att mäta i pengar. Microlån, som inte nödvändigtvis behöver kosta så myckat, kan ge bra mycket mer effekt per krona än att bara hysta in förnödenheter. Även om det finns tillfällen då den formen av bistånd är av absoluta nöden.

Det skattefinansierade biståndet bör läggas ned omgående. Det går oavkortat till våld och korruption.

Det "humanitära biståndet" till t.ex. palestinierna har inte haft några som helst positiva effekter när det gäller fred och demokrati. Likadant är det med alla andra delar av biståndet.

Den som tycker sig ha ett överflöd som den vill dela med sig av får gärna göra det. Låt var och en göra sina prioriteringar.

Att vräka ut miljarder till våld och korruption är säkert kul när Carl Bildt ska köpa sig vänner och glassa omkring men det tär på svenskarnas resurser.

Bo T

> "Det skattefinansierade biståndet bör läggas ned omgående. Det går oavkortat till våld och korruption."

Jag önskar att det vore så. Det hade nämligen inneburit att det vore hyfsat enkelt att göra något åt problemet. Nu är så inte fallet. Korruption, fungibilitet och rent-seeking (vilket jag tror har översatts till privilegiejakt i Segerfeldts bok och parallella artikel) är en del av problemet, men inte en holistisk förklaringsmodell.

Som jag skriver ovan finns det ett flertal instanser där biståndet har använts som tänkt (allt annat vore absurt efter flera decennier och triljoner dollar i bistånd). Det har borrats brunnar, byggts dammar, skolgången har ökat, smittsjukdomarna har minskat och så vidare.

För att kunna tillgodogöra sig biståndsproblemet måste man inse att det finns inneboende systemfel, bland annat som det jag nämner ovan, vilket ibland kallas ”the Dutch disease of foreign aid”. Segerfeldts ansats handlar om att mottagarländernas institutioner sannolikt missgynnas. Christian Bjørnskov har nyligen hävdat att bistånd har oönskade effekter på inkomstdistributionen genom att driva på inflationen (detta förklaras av att fattiga människor är mer sannolika att hålla en stor del av sina tillgångar i kontanter).

Där någonstans måste man söka svaren. Din analys är alldeles för förenklad även om den som bekant stämmer i vissa utvalda fall.

JAG FICK BISTÅND till ett projekt i ett u-land. 300,000 kr utbetalades av STARTSYD (finansieras av SIDA) och själv satsade jag lika mycket plus en massa arbetstid. Projektet avsåg att etablera en tjänsteverksamhet som sen skulle permanentas. Sju personer anställdes. Kontroll gjordes av ALMI under projekttidens gång och slutkollen gjordes efter ett år på plats av en svensk handläggare. Altt blev godkänt.

Efter tre år sen start har nu verksamheten avstannat och företaget lagts ned. Jag har dock fortfarande en och en halv person anställd. I den offentliga statistiken är detta alltså registrerat som ett lyckat projekt, men i verkligheten blev det ett misslyckande. Utan bistånd hade jag själv inte satsat så mycket och verksamheten hade bara fått den omfattning den har idag. Jag hade rättat mun efter matsäcken.

Samma historia hände under 90-talet då jag fick bistånd för att etablera en verksamhet i norra jämtland. Sju personer anstäldes. Det gick bra ett par år men slutade i nedläggning. Två personer fortsatte att vara anställda deltid ytterligare nåt år. Där blev också satsningen för stor i förhållande till vad verksamheten långsiktigt kunde bära ekonomiskt.

Aldrig mera bistånd.

I boken Sveriges Afrikanska krig framgår att det mesta av biståndet till Afrika omvandlas till krigföring, ofta mot den egna befolkningen.

Dra in allt bistånd utom katastrofbistånd, tag bort jordbrukssubventioner som hindrar utvecklingsländer att leva på sin egen produktion. Vi sparar då biståndspengar, pengar till jordbrukssubventioner, samtidigt kan konsumenterna köpa billigare livsmedel från t.ex. Afrika. Alla blir vinnare utom den svenska biståndsmaffian som både förlorar sin försörjning och sin helgongloria när de inte längre kan låtsas vara goda på svenska skattebetalares bekostnad.

Det har varit många intressanta artiklar.
Ett bra bistånd kräver kunskap och erfarenhet. Vår resursbas har urholkats därför att Sverige har mycket få biståndsarbetare med erfarenhet av utvecklingsbistånd. - Sitta på en svensk ambassad och mest omgås med utlänningar ger inga större insikter om problemen.
Som jag redan 1982 i en debattartikel i DN - Vårt bistånd saknar kunskap och långsiktighet.
Så kommer det att förbli - men det skulle kunna gå att göra biståndet mer till nytta än det nuvarande systemet.

Att vi över huvud taget ger bistånd till våra medmänniskor är ju fantastiskt. Varför människan känner människan så stark empati med sina medmänniskor? Är det kanske just det som skiljer oss från djuren?
Jag har alltid sett biståndet som ett av många sätt att skapa en tryggare framtid för alla. Låt oss försöka fortsätta med det!
Mvh, Lars

@#4 Johan Larsson, 2009-05-08, 13:45
---------------------
Jag tycker din inställning är bra. Jag tycker inte heller att något av dina projekt bör biståndsfinansieras eftersom de uppenbarligen inte verkar ha någon effekt. Dock så kanske det säger en hel del mer om dig som genomförare än vad det säger om det globala utvecklingssamarbetet, inte sant?

@#5 cc22, 2009-05-11, 04:35
-------------------
Får man gissa att du utan framgång sökt jobb på Sida? Du sällar dig snabbt till en högljudd skara av insiktslösa människor som kräver enkla svar på komplexa frågor. Det vore intressant om du med din fantastiska erfarenhet kunde utveckla ditt resonemang och kanske definiera vad och vilka du avser med "biståndsmaffia"

Vill bara påpeka att de två kommentarerna ovan förefaller ha fel hänvisningar. #10 är ett svar på #5 och #11 är riktad till #6.