Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Telekompaketet

Henrik Alexandersson om enda chansen att lösa Telekomknuten:

Parlamentet måste börja tala med oss användare

"Om jag får ge EU-apparaten ett råd, då är det att gå igenom hela telekompaketet in i minsta detalj – och rensa ut allt som begränsar internetanvändares tillgång till innehåll, tjänster och applikationer. Gå tillbaka till ruta ett, där telekompaketet uteslutande handlade om teknik- och konkurrensfrågor. Då kan vi kanske få se ett slut på den här farsen." Det skriver bloggaren Henrik Alexandersson.


Om författaren

Henrik Alexandersson är en liberal samhällsdebattör. Han bloggar på www.henrik-alexandersson.se.

Förvirringen är stor efter dagens behandling av det så kallade telekompaketet i Europaparlamentet.

När jag började skriva om telekompaketet för ett år sedan – då var det på grund av att detta paket, som egentligen bara skulle handla om tekniska frågor, höll på att bli kapat av upphovsbranschens lobbyister. Tillsammans med sina politiska vänner försökte de föra in skrivningar som undergrävde det fria informationsflödet och ett fritt internet. Till exempel började det talas om saker som ”conditions limiting access to and/or use of services and applications”. Uttryck som ”lawful content” dök upp. Detta var naturligtvis oroande för oss som är vänner av ett fritt internet.

Vid förstabehandlingen av paketet, i Europaparlamentet förra hösten, fick telekompaketet därför ett par påhäng.
Dels tillägg 138, som säger att om det alls blir fråga om att fildelare skall kunna stängas av från internet – då får det inte ske med mindre än att det föregås av en domstolsprövning. Dels tillägg 166 som säger att tillgång till innehåll, tjänster och applikationer för internetanvändare bara får begränsas om det finns mycket goda skäl och att det då måste ske med stor försiktighet och med respekt för informationssamhällets utveckling och medborgarnas rättigheter.

Ministerrådet ville dock inte gå med på något av dessa två tillägg. Samtidigt fortsatte upphovsrättsinnehavarna sina framstötar. Och i Frankrike (som dessutom var ordförandeland i EU i höstas) förbereddes den internetfientliga Hadopi-lagen – som bland annat handlar om att fildelare skall kunna stängas av från internet - utan rättslig prövning.

Insatserna stärktes alltså. Och tonläget skruvades upp. Mot slutet har förhandlingarna mellan EU:s institutioner varit intensiva. Tillägg 138 har i princip överlevt, med vissa mindre justeringar som förhoppningsvis bara är språkliga. Men tillägg 166 har ödelagts. Inför dagens omröstning hade det väckts nya yrkanden om både 138 och 166 i sin ursprungliga skrivning. Ingen kan väl ha missat hur mycket det skrivits om och kampanjats för dessa tillägg.

Så till dagens votering. Den del av telekompaketet (Harbour-rapporten) som innehöll tillägg 166 antogs i den form som kompromissats fram. Ett yrkande om att anta originalskrivningen av 166:an avslogs med 447 röster mot 174. Kompromissen om en annan del av paketet (Trautman-rapporten) har fallit. Dock antogs i samma andetag originalskrivningen av tillägg 138, om att fildelare inte får stängas av från internet med mindre än att frågan prövas i domstol.

Segern för 138:an är dock inte någon slutlig seger. Långt därifrån. Nu kommer Trautmann-rapporten inklusive tillägg 138 (och kanske hela telekompaketet) att gå till förlikning med ministerrådet. Vad som kommer att komma ut ur detta kan man knappt ens spekulera om. Man kan bara hoppas att rådet tar till sig signalen om domstolsprövning, vilket det tidigare har vägrat att göra.

Förlikning lär ske i september och frågan kommer inte att kunna behandlas igen av det sittande Europaparlamentet. Detta blir en fråga för de om- och nyvalda ledamöterna i höst. Och kommer man inte överens då, då kanske hela telekompaketet faller. Det är inte heller bra, eftersom paketet även innehåller akuta tekniska ställningstaganden och åtgärder för att öka konkurrensen på teleområdet.

Förvirringen är, som sagt, närmast total. Men en sak vet vi. Trautmanrapporten går nu till förlikning – och det omfattar även tillägg 138. Någon slutlig lagstiftning kommer vi inte att se förrän tidigast framåt slutet av året. Detta innebär att det just nu inte finns något kvar som formellt kan stoppa fransmännen från att införa den drakoniska Hadopi-lagen. Vilket är illa.

Om jag får ge EU-apparaten ett råd, då är det att gå igenom hela telekompaketet in i minsta detalj – och rensa ut allt som begränsar internetanvändares tillgång till innehåll, tjänster och applikationer. Gå tillbaka till ruta ett, där telekompaketet uteslutande handlade om teknik- och konkurrensfrågor. Då kan vi kanske få se ett slut på den här farsen.

Och när ni söker råd om frågor som rör internets frihet – tala då inte bara med upphovsrättslobbyns advokater. Tala med oss internetanvändre också!










Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6818

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Väl talat men det är nog att hoppas på förmycket begreppet konsumenter verkar ha svetsas fast i deras psyke. De tror uppriktigt att alla som är emot dessa lagar är bara som ska dömas till fängelse och hur mycket i skadestånd som deras vänner företagen godtyckligt vill ge. Det liknar politibyrån från Sovjet mer än den demokrati som man växt upp i.

Permalänk | Anmäl #2 Tor, 2009-05-06, 16:55

Så väl beskrivet om vad som gäller inför framtiden av Ola Larsmo på DN debatt.

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/ola-larsmo-demokratin-har-forlorat...

Permalänk | Anmäl #3 Petter, 2009-05-06, 17:18

Bra skrivet Henrik!
Tyvärr så bryr sig inte EUpolitiker om oss små fiskar. "Staten och kapitalet" har du väl hört talas om? Sålunda bryr sig EU bara om de stora rika fiskarna. Pengar=makt. Politiker förstår sig inte på teknik utan försöker bara fixa in så mycket skattepengar som möjligt! Ju mera skattepengar ju mera makt till politikerna.

Permalänk | Anmäl #4 TÅGMICKE, 2009-05-06, 17:42

Bra artikel, intressant läsning.

Permalänk | Anmäl #6 Jakobsson, 2009-05-06, 21:27

Att inte säga ja till tillägget 166 är otroligt världs- (eller internet-) från vänt. Beslutsfattare som inte förstår att man inte kan lagstifta emot en helt teknikspektra, en teknik som snart styr hela vårt samhälle, eller som faktiskt redan gör det. Ta bara exemplet om en myndighet eller ISP skulle reglera tillgången till Bittorent, det skulle betyda att jag som privatperson skulle behöva begära dispens för att få spela World of Warcraft, alla uppdateringar i WOW hanteras nämligen via Bittorent. Eller om jag skulle välja att använda Linux, så skulle jag inte ha möjlighet att ladda ner dom senaste versionerna av mitt operativsystem, opensorce nätverk använder Bittorent för att decentralisera ut rullning. För det är just det som Bittorent va till för från början, decentralisering, alla är inte illegala fildelare som använder en viss teknik.

Permalänk | Anmäl #9 Andreas Knapp, 2009-05-06, 23:07

Nöjesindustrin, främst musik- och filmbranscherna, har anklagats för att vara sena att hänga på utvecklingen. Att de inte förstått behovet av tjänster som t ex Spotify. Att de inte förstått att utnyttja tekniken.

Kanske har de i själva verket förstått väldigt mycket. Aldrig varit intresserade av att bygga tjänster på nätet för sina kunder.
De har siktat mot högre höjder. Varför nöja sig med tjänster i ett hörn av internet om det finns en möjlighet att istället ta kontroll över stora delar?

Upphovsrättslobbyn har, som Henrik påpekar, jobbat intensivt i åratal för att påverka beslutsfattare inom politik, övrigt näringsliv, gammelmedia och till och med rättsväsendets företrädare. Politiker har väl varit måltavlan där mest resurser fokuserats.
De har målmedvetet verkat i många länder och centrala organisationer som EU-parlamentet.

Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd, eller paranoid, för att fundera över hur mycket slump som ligger bakom att Datalagringsdirektivet, IPRED, Telekompaketet och Acta händer inom en tidsrymd av bara något år.
Kanske var det heller ingen slump att tillslagen mot bl a PirateBay kom strax innan alla regleringarna började ta ordentlig fart.

Instämmer med artikeln. Skrota och börja om. Utgå från den ursprungliga tanken.

Sätt medborgerliga rättigheter i fokus, oavsett område som behandlas. Särbehandla ingen bransch. Och viktigast - inga avsteg från rättssäkerheten. Brott skall styrkas i domstol och den anklagade ha rätt till försvar.

Ett demokratiskt och civiliserat samhälle får aldrig tumma på rättssäkerhet, yttrandefrihet eller integritet.

Permalänk | Anmäl #10 pr1vat3, 2009-05-06, 23:30

Låt den fria marknaden vara, just det, fri. Statens uppgift är att upprätthålla individens rätt till liv, frihet och egendom, samt ansvara för polis, domstolar och försvar.
Låt oss slippa ett överförmynderisamhälle där allt ska regleras och alla ska övervakas, och tro mig.. det är verkligen dit vi är på väg.

Permalänk | Anmäl #11 Alex von Fersen, 2009-05-07, 08:28

Det är feltänk att överhuvudtaget ha en telekompaket. Det hela borde kunna skötas via de redan existerande och mer övergripande lagarna.

Permalänk | Anmäl #13 David Olofsson, 2010-03-16, 12:29

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.