Europa

Fyra toppforskare från SNS demokratiråd:

EU fungerar bättre än vad vi kunnat drömma om

Publicerad: 2009-05-05 09:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

"EU är idag mer välfungerade och handlingskraftigt än de flesta vågade tro skulle vara fallet. Som politiskt system har EU helt enkelt en anmärkningsvärd förmåga att ställa om till nya förutsättningar." Det skriver i dag fyra forskare från SNS Demokratiråd.

168 millningar
21 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jonas Tallberg, (ordf.), professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Anna Michalski, fil.dr. och forskare, Svenska institutet för europapolitiska studier
Daniel Naurin, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet

I dagarna är det fem år sedan EU utvidgades till tio nya medlemsstater i främst Öst- och Centraleuropa, och drygt två år sedan även Bulgarien och Rumänien blev medlemmar. Östutvidgningen var en historisk händelse i ordets sanna bemärkelse. Efter ett halvsekel av politisk delning i Europa, återförenades öst och väst inom ramen för EU. För Sverige var utvidgningen en central prioritering, av politiska, ekonomiska, kulturella och moraliska skäl. Men jämte alla förhoppningar som knöts till östutvidgningen, fanns också betydande farhågor om EU:s förmåga att integrera de nya medlemsländerna. Skulle EU:s institutioner, som en gång skapats för samarbete mellan sex länder, kunna fungera med 27 medlemsstater? Hur skulle EU:s politiska ambitioner påverkas, när länder med andra erfarenheter, behov och utmaningar inträdde i unionen? Vad skulle hända i de nya medlemsstaterna, när EU inte längre kunde driva fram reformer med det villkorade löftet om medlemskap? Planerna på en utsträckning av samarbetet till Balkan och Turkiet var också något som stod på spel.

I årets rapport från SNS Demokratiråd tar vi temperaturen på EU fem år efter östutvidgningen. Vilka förväntningar infriades och vilka kom på skam? Med reservation för det korta tidsperspektivet, finner vi att EU är förvånansvärt oberört av utvidgningen. Det fanns en pessimistisk grundton inför utvidgningen som hittills inte visat sig vara motiverad. EU är idag mer välfungerade och handlingskraftigt än de flesta vågade tro skulle vara fallet. Som politiskt system har EU helt enkelt en anmärkningsvärd förmåga att ställa om till nya förutsättningar. Hur kan vi hävda det?

För det första har en befarad förlamning av EU:s beslutsmaskineri uteblivit. Trots fler parter runt bordet, ökad heterogenitet och en ökad ärendebelastning, har EU:s institutioner fortsatt att fungera i nivå med tiden före 2004. Europeiska rådet har inte blivit oförmöget att ta strategiska initiativ, kommissionen lägger inte färre lagstiftningsförslag, rådet och parlamentet tar inte längre tid på sig att komma till beslut, och domstolen har inte försenats i sina juridiska avgöranden. Dessa resultat är särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av att EU:s institutioner under dessa år fortsatt att fungera på grundval av Nicefördraget, utan de effektiviserande reformer som Lissabonfördraget förväntas kunna medföra. Källan till den fortsatta kapaciteten är förändringar i arbetsformerna inom EU:s institutioner. För att kunna hantera det ökade antalet parter, intressen och ärenden, har institutionerna i högre utsträckning än tidigare förlitat sig på informella beslutsvägar, förenklade procedurer, tjänstemannastyre och intern centralisering.

För det andra utmärkts EU:s politik fem år efter utvidgningen mer av kontinuitet än förändring. EU fortsätter på ungefär samma politiska kurs som förut. Förväntningar om att de nya medlemsstaterna skulle föranleda en tydlig omdaning av den politiska dagordningen har kommit på skam. Till del är denna kontinuitet en följd av att de nya medlemsländerna integrerats väl inom existerande politikområden. Men till del är stabiliteten också en konsekvens av en avsaknad av reformvilja hos vissa gamla och nya medlemsstater, exempelvis inom jordbruksområdet. På ett flertal områden är det tydligt att de nya medlemsstaterna närmar sig politiken med andra utgångspunkter än de äldre medlemsländerna. De öst- och centraleuropeiska länderna prioriterar tillväxtorienterad politik på bekostnad av politik som syftar till att främja miljövärden och sociala värden. De är även relativet sett mer entusiastiska till en fortsatt utvidgning österut, och till följd av historiska erfarenheter mer måna om att driva en hård linje mot Ryssland och att ha ett nära förhållande till USA. De är mindre engagerade i utvecklingsländerna i Afrika och Asien.

För det tredje har farhågorna om reformtrötthet hos de nya medlemsstaterna visat sig vara överdrivna. Medlemskapet som morot för förändring var centralt i processen fram till 2004, men avsaknaden av detta påtryckningsmedel därefter har inte föranlett ett avvikande från den inslagna vägen. Väl del av EU, gör de nya medlemsstaterna i stort sitt bästa för att leva upp till förväntningarna på "klubbens" medlemmar avseende demokrati, mänskliga rättigheter, korruption och efterlevnad av EU:s regelverk. Precis som de gamla medlemsstaterna vill de nya undvika att stå i skamvrån. Trots stormiga politiska lägen i länder som Tjeckien, Polen, Ungern och Rumänien, har dessa kriser inte omkullkastat de grundläggande demokratiska spelreglerna. I flera länder har nationalistiska och populistiska partier kommit till makten (och blivit bortröstade), men det är inte en utveckling som enbart ska tolkas i negativa termer, då den också vittnar om en fungerande pluralism i det politiska systemet. Liknande tendenser finns i gamla medlemsstater. Medan korruption förblir ett problem, tyder utvecklingen sedan 2004 på en svag förbättring i de nya medlemsländerna, med Bulgarien som ett tydligt undantag. När det gäller de nya medlemsländernas genomförande av EU:s regler, ligger detta i nivå med de gamla medlemsstaternas, ibland till och med högre. Tillämpningen är emellertid i många fall ännu bristfällig.

Frågan är nu vad framgången med östutvidgningen innebär för EU:s framtida utveckling? Ytterligare institutionella reformer framstår som nödvändiga. Nicefördraget utgör i längden inte den bästa grunden för EU:s framtida utveckling. Det krävs rent praktiskt nya regler för sammansättningen av och röstfördelningen inom EU:s institutioner, ifall någon ytterligare utvidgning av unionen ska komma till stånd. Utrymmet är därtill stort för att göra EU mer effektivt och demokratiskt genom reformer av dess institutioner, exempelvis i form av förenklat beslutsfattande i rådet, förbättrade mekanismer för utrikespolitiskt ledarskap, en stärkt roll för Europaparlamentet och en ökad involvering av nationella parlament. Det är också tveksamt om de mer informella arbetsformer som utvecklats för att hantera beslutsfattande med 27 medlemsstater, i frånvaron av institutionella reformer, är så lämpliga och önskvärda ur ett demokratiperspektiv. Ett ökat inslag av informella förhandlingar, tjänstemannastyre och centralisering må stärka beslutseffektiviteten, men minskar möjligheterna till insyn, deltagande och ansvarsutkrävande.

En vidare utvidgning av EU framstår i ljuset av vår rapport som potentiellt mindre problematisk än vad som ibland görs gällande i dagens infekterade europeiska debatt. Erfarenheterna efter 2004 ger ingen anledning till ökad tvekan om EU:s förutsättningar för fortsatt utvidgning till Balkan och Turkiet. Tvärtom visar forskningen att EU kunnat utvidgas från 15 till 27 medlemsstater, utan att detta lamslagit institutionerna, blockerat politiken och urholkat integrationen. Det villkorade löftet om medlemskap fungerade därtill som ett synnerligen effektivt medel för att åstadkomma förändring i positiv riktning inom kandidatländerna. Men de historiska arv och erfarenheter som i synnerhet de ofta svaga staterna på Balkan bär med sig kan samtidigt vara mer problematiska ur ett integrationsperspektiv. För Sverige, vars befolkning är mer positiv än någon annan i Europa till fortsatt utvidgning, finns det dock all anledning att ta fasta på östutvidgningens positiva sidor under höstens ordförandeskap i EU.

Jonas Tallberg, Li Bennich-Björkman, Anna Michalski, Daniel Naurin

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6777

21 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hej Toppforskare!
1. Vad hände egentligen med Sovjetunionen och Romarriket? De växte också mycket och "alla" var säkert jättenöjda med det. Sedan försvann Sovjetunionen och Romarriket pga inre söndringar. Är det inga fara med inre söndringar pga oenigheter nuförtiden? Är det något som Ni toppforskare har löst i något labb?
2. Ska EU bli VU=Världsunionen? Dvs hur mycket vill Ni blåsa upp ballongen? Ger Ni Er inte förrän ballongen spricker??

Permalänk | Anmäl #1 TÅGMICKE, 2009-05-05, 10:21

"Alle Menschen werden Brüder"
Ta det på allvar! Dagens stater är ekonomiska intressesfär och sällan nationella. Utvidga EU till öst och till söder! Alla människor har att vinna på! Stormakterna föll just för att inte tillämpat "An die Freunde"!
Vänligen
Laszlo

Permalänk | Anmäl #2 Laszlo Donat, 2009-05-05, 10:37

TÅGMICKE

Att lösa oenigheter är just vad EU är till för. Till skillnad mot Sovjetunionen och Romarriket sker anslutning till EU på fredlig, frivillig, parlamentarisk väg. Vad följden blir när galna nationalister lyckas så splittring mellan folk har vi europeer alltför bittra erfarenheter av...

Permalänk | Anmäl #3 Johan L, 2009-05-05, 11:15

Hej Johan L!
Är nationalist ett fult ord i dagens EUdebatt? Individens rättigheter väger ju väldigt lätt då kollektivet skall bestämma. Saker och ting blir väl inte bättre skötta för att man låter staten, dvs någon annan än sig själv få bestämma?

Permalänk | Anmäl #4 TÅGMICKE, 2009-05-05, 12:54

Hade svårt att hålla mig från att spy, att EU skulle vara så gott som felfritt där allting är bra och lyckligt. Vidrigt, denna antidemokratiska koloss beskrivs i så fagra ordalag, undrar om det blir lagligt ats ens kritisera EU inom kort.

Permalänk | Anmäl #5 Hobo, 2009-05-05, 13:34

Jag är socialdemokratisk politiker. Jag har haft mycket att styra med under många år och inte fått så vidare betalt för det.

Och svenska pensionsystemet kan man ju inte lita på. Det kan krascha när som helst så jag tänkte satsa på en EU-pension istället. Margot säger att det är säkrare och inflationsskyddat.

Rösta på mig i EU-valet. Jag behöver en rejäl pension fr.o.m. när jag fyller 52 år och resten av livet.

Det är ändå vi socialdemokrater som har byggt upp EU från grunden så det är inte mer än rättvist att vi får en skälig pension. Margot säger att man kan anställa sin fru så att hon får en anständig pension också.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2009-05-05, 13:53

Det är när man läser sådant som jag länkar till nedan som man verkligen vet hur odemokratiskt och långt ifrån folket EU står:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/05/telekomomrostningen-ar-ett-dem...

Att det blivigt bättre och enklare för stater betyder inte att det är mer demokratiskt.

Permalänk | Anmäl #7 Karl, 2009-05-05, 16:23

I en värld där vårt ekonomiska system är både fult och äckligt på alla sätt och vis så antar jag att starta EU för att stärka våran världsdels ekonomiska hållning på den globala marknaden kan ses som ett vackert motiv. Men det är dags att betala med demokrati, för sådant är priset för att effektivt följa med på en allt mer hänsynslös marknad där tillväxt är gud.

Låt mig spå framtiden. Vi kommer installera en super eu-polis som efter några år av lagstiftande kommer både stå över nationella lagar och slipper insyn i sitt arbete.
Kanske behöver ett terrordåd föregå införandet av denna polis, kanske låter en gränslös polis oskyldigt nog i sig själv för att införas.
Vi kan ju hoppas att jag har fel.

Permalänk | Anmäl #8 Magnus Lyssnar, 2009-05-05, 22:08

TÅGMICKE

Det är framför allt de nationella staterna som hotar medborgarnas fri- och rättigheter. Individens rättigheter skyddas bättre av EU.

Permalänk | Anmäl #9 Johan L, 2009-05-06, 09:37

Dessutom kommer EU göra allt de kan för att sätta stopp för yttrandefriheten på Internet. Det har blivit på tok för farligt när människors åsikter inte behöver silas genom gammelmedias filter för att komma ut. När läste ni t.ex. en EU-kritisk artikel i en tidning?

Här är en youtubekanal med många EU-kritiska filmer. Kan vara värt ett besök, speciellt om man kallar sig demokrat.

http://www.youtube.com/profile?user=europarl&view=videos

Permalänk | Anmäl #10 Pelsen, 2009-05-06, 10:28

Super eu-polis? som Europol? Finns redan och "samarbetet" fortgår alldeles utmärkt. Men jag antar att vi ska vara glada för våra politiker EU verkar funka alldeles utmärkt för dem och deras lobbyist vänner. Kan nån väcka mig ur denna sjuka mardröm...plz

Permalänk | Anmäl #11 Hob, 2009-05-06, 14:02

Författarna har i grova drag rätt - EU har klarat utvidgningen relativt bra, och EU är plattformen vi - det lilla landet Sverige - har att verka i, och göra det bästa av.
Men jag delar abslut inte författarnas entusiasm över "informella beslutsvägar, förenklade procedurer, tjänstemannastyre och intern centralisering". Det kanske är korrekt som författarna menar, att dessa metoder tagit EU ut ur en 'förlamning'. Men denna väg går käprätt åt helvete. De fyra epiteten ovan är tecken på korruption, bristande demokrati och hemlighetsmakeri.
Den enda vägen ut ur detta som jag kan se är verklig federalism: släpp loss EU-parlamentet som ett äkta parlament, och avskaffa de olika styrande kommissionerna och ministerråden.

Permalänk | Anmäl #12 Mats Forssblad, 2009-05-06, 16:06

@Mats Forssblad är du galen? Du pekar på korruption i EU men kuren är att avskaffa nationen och möjliggöra total korruption, om huvudet är ruttet (och det instämmer du i) så är kroppen förlorad. Med nationens upplösning så försvinner sista möjligheten att stå emot EU´s inskränkningar i vårt privatliv.

Permalänk | Anmäl #13 Tor, 2009-05-06, 17:24

Hej Toppforskare!
Låt oss EUmedborgare rösta om vi vill att Turkiet och andra länder skall få ansluta sig till EU! Det skulle vara riktig demokrati det. Men det vågar inte politikerna för då skulle de nog få ett rungande NEJ. Demokrati och EU verkar nämligen inte gå så bra ihop.

Permalänk | Anmäl #14 TÅGMICKE, 2009-05-06, 17:34

Tor, nej, jag är inte galen, bara federalist.

Permalänk | Anmäl #15 Mats Forssblad, 2009-05-06, 22:16

Hur kan något vara demokratiskt när bara ca. 30% av medborgarna skänker politikerna förtroende genom att rösta.

Permalänk | Anmäl #16 Jakobsson, 2009-05-07, 06:27

Ps.
Toppforskare står väll för att ni sitter i EU toppen och forskar. Låter som genusforskning. Först bestämmer man resultatet sedan forskar man sig fram till resultatet och klurar ut ett sätt att redovisa resultatet.

Permalänk | Anmäl #17 Jakobsson, 2009-05-07, 06:33

EU borde vara ett organ för handelssamarbete enbart alla andra frågor borde skötas an antingen de individuella staterna eller samarbetsorgan utanför EU. Som läget är nu så inkräktar EU i frågor som bla försvar (EU-arme), lagstiftning (undantag kan vara handelsrelaterade lagar), polis (bla Europol), jordbruk, finansiell (inflation kontroll även i icke euro länder) och nu i utrikesfrågor som är en av de viktigaste frågorna i varje nations politik.

Mardrömmen skulle vara om utländsk trupp skulle stationeras i landet för nåt eget försvar har vi ju ett tala om. Hur självständiga är vi om varje utrikespolitiskt beslut måste fattas i eu-parlamentet och måste åtlydas oavsett vad det är. Lagar som inskränker invånarna i eu-länderna tillkom delvis på eu-direktiv även om dessa direkt i IPRED fallet är mindre hårda. En liten undersökning (1000-personer) visade på ett litet "ja" för euron nu stöder de borgliga partierna en omröstning. Hur många gånger ska det röstas? Till det blir ja oavsett hur ofta? Införandet av euron betyder att Riksbanken förlorar ännu mer kontroll däribland över räntenivån som ska vara detsamma över hela "euro zonen" oavsett den finansiella situationen i de enskilda länderna.

Hur mycket återstår innan det nya Sovjetunionen är återuppbyggt?
I takt med att EU utvecklas känner man inte igen Europa den börja likna sovjet eller öst-Tyskland mer än den underbara demokrati som byggt upp välståndet som Väst-Europa åtnjutit efter andra världskriget.

Att påverka utvecklingen inom eu-parlamentet är omöjligt så fort nån talar emot repressiv lagstiftning som Tjeckiens president så lämnar de parlamentet eller som när Nigel Farage från Storbritannien framförde sina åsikter om euron blev han utbuad. De vill inte lyssna på kritik de har sin agenda och är övertygad om att de vet bäst alla andra kan hålla käft.

Permalänk | Anmäl #18 Tor, 2009-05-10, 13:15

ps. det fulaste ordet i världen måste vara euro

Permalänk | Anmäl #19 Hob, 2009-05-14, 14:47

Indien har >1miljard människor. Dubbelt så många som antalet EU-medborgare 497 miljoner.
Officiellt inhemskt namn är Bharat eller Bharatavarsha (Sanskrit)
Areal: 3.287.590 km2*
Befolkning: 1.049.700.118**
Språk: Det finns 22 olika erkända språk varav hindi är det officiella i landet.
Läs mer under språk till vänster!
Delstater: Det finns 28 delstater och 7 lokalt styrda unionsterritorier*
I Indien samsas flera olika religioner; hinduism, islam, buddhism, sikhism, jainism, zoroastrinaism, judendom och kristendom

Indien brukar kallas "Världens största demokrati": Men Indien har också många problem dock har staten hållits ihop sedan 1947 med något undantag.

Permalänk | Anmäl #20 Ingemar, 2009-06-07, 16:39

Denna mardröm måste ta slut annars sitter vi utblottade i ett samhälle styrt av miljödårar, frihandelsdårar (för storföretag dvs inte för andra) och "controlfreak" politiker som måste veta allt om alla och övervaka minsta självständiga tanke. Exemplet Indien håller inte de har Pakistan att hota med, problem med inhemsk terrorism, de ockuperar också en del av Kashmir, extrem fattigdom gör det viktigare att överleva i flera områden, deras polis tvekar inte att slå ner demostrationer, ett "Hindunationalistisktparti" har bildats, flera ledare i landet har mördats pga av deras politik. hmm det var en del problem, ska eu bli likadant? Korruptionen, lobbyism verkar ju vara i "parlamentet" för att stanna.

Permalänk | Anmäl #21 Hob, 2009-06-10, 08:14