
Publicerad: 2009-05-03 04:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Det är dags för nöjesindustrin och deras lobbyorganisationer att bli pragmatiska och konfrontera verkligheten som den är: sätt er ner med bredbandsoperatörerna och diskutera fram licensierade bredbandsabonnemang som tillåter fri nedladdning för en fast avgift. Det skriver IT-företagaren och doktoranden CARL NORDLUND.
IT-företagare (Demesta HB) samt doktorand (humanekologi, Lunds uni)
Med det för närvarande största ungdomsförbundet är Sverige på god väg att skicka iväg Piratpartiet till EU-parlamentet - och om dagens trend skulle hålla i sig, så även till Riksdagen. Till skillnad från de fåfrågepartier som fått våra röster i tidigare val till dessa två parlament så verkar inte Piratpartiet ha något större problem med att deras enämnesfokusering skulle kunna ses pejorativt: istället har man explicit "valt att inte ha åsikter i någon annan fråga" än de som just har bäring på lagstiftning som berör möjligheterna att tillskansa sig upphovsrättskyddat material på nätet utan att åka dit.
Precis som detta extraordinärt ökade intresse för Piratpartiet så är det inte heller orimligt att koppla den temporära nedgången i den nationella Internettrafiken med den fällande domen mot The Pirate Bay. Jag var nog inte den enda som stängde ner min Azureus Vuze-klient den 17 April: trots att jag definitivt hörde till de småskaliga piraterna innan den fällande domen och IPRED-lagen trädde i kraft så får nog mitt sug efter normalt otillgängliga Echo and the Bunnymen-låtar vara otillfredsställt tills de första domarna antingen faller eller fallerar. Försäljningen av cd/dvd-skivor har tydligen ökat rejält efter domen, så oavsett vad nu det reella slutresultatet blir efter överklagande och kommande domslut mot andra liknande sökmotorer så kan man nog tillskriva Antipiratbyrån och deras uppdragsgivare en, åtminstone temporär, delseger.
En viktig uppgift, såväl för media som för rättsväsendet, blir nu att granska och få en heltäckande bild av de många spår av rättsröta och juridiskt haveri som har följt i åtalets och domens spår. Till skillnad från tidigare fildelningstekniker såsom slutna ftp-servrar och DC-hubbar så har de åtalade och nu dömda personerna aldrig tillhandahållit något kommersiellt material alls, på samma sätt som Google och andra sökmotorer endast pekar till ställen på nätet där informationen finns. Bör då inte även Google åtalas då en sökning på ordet "torrent" i kombination med valfri filmtitel också leder till möjligheter till illegal nedladdning av kommersiellt material? Framförallt bör man ta tag i frågorna om ministerstyre, utallokeringen av polisiär makt till kommersiella intresseorganisationer, domaren Tomas Norströms medlemskap i Svenska föreningen för upphovsrätt (där även Henrik Pontén, Peter Danowsky och Monique Wadsted är medlemmar), samt det helt oproportionerliga, arbiträrt valda straffvärdet i relation till andra typer av brott. Vidare måste det även ske en grundläggande kartläggning av den utom-nationella påverkan som drivit på såväl åtal som fallande dom: oavsett om det gäller Muhammed-karikatyrer eller torrentfiler så kan inte vår demokrati acceptera att yttre statsmakter påverkar hur den svenska lagstiftningen och våra juridiska processerar fungerar inom vårt lands gränser.
Samtidigt är det häpnadsväckande att beskåda den naivitet som ligger till grund för den proklamerade folkrörelse som nu fildelning sägs utgöra. Att tekniken sprungit ifrån den traditionella material-baserade distributionen av ljud, bild och underhållning - och att svensk lagstiftning först nu, med synnerligen bryska och ifrågasättbara metoder, försöker hinna ikapp - har nog bidragit till att en hel generation nu tycks se gratis tillgång till kommersiellt framställd film, musik, kurslitteratur och spel som nästintill en mänsklig rättighet, helt utan förståelse för de marknadsmekanismer som (dessvärre) ligger bakom skapandet av merparten av den kultur vi konsumerar. Som ofinansierad doktorand i avhandlingens slutskede så var min plan för hösten att skriva en lärobok i sociologisk metod som skulle fylla ett tydligt behov i de kurslitterära hyllorna. I och med vetskapen om Studentbay är det nu istället planen som hamnat på hyllan: trots att det inte är potentiella intäkter som primärt sporrar mig att skriva den aktuella kursboken så ter det sig mer ekonomiskt hållbart att istället spendera tiden det skulle ta på andra, mindre kreativa och nyskapande, aktiviteter.
I kölvattnet av domen mot The Pirate Bay och IPRED-lagen så kniper flera Internetoperatörer nya marknadsandelar i och med deras löften om att radera de loggfiler som behövs för juridiska IPRED-utredningar, samtidigt som anonymiseringstjänsterna på nätet florerar. Därmed bör det onekligen bli svårare att bekämpa den rent människofientliga kriminaliteten som nu får än större möjlighet att dölja sitt fula tryne på nätet: raderade loggfiler och anonyma IP-nummer lär göra det än svårare att bekämpa barnpornografins utbredning på nätet. Har vi ytterligare rättsrötor att vänta i framtiden när juridiken än en gång kommer försöka hinna ifatt tekniken, rättsvidrigt pådrivna av kommersiella aktörer inom och utanför landets gränser?
Det är hög tid för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till fenomenet fildelning och där man hittar nya lösningar som utgår från ett par grundläggande iakttagelser som de facto existerar.
För det första så är David-och-Goliat-relationen omvänd mot vad såväl Piratparti som TPB utmålar det som. Med IPRED-trilskande Internetoperatörer, nya fildelningstekniker (exempelvis OneSwarm) och anonymiseringstjänster så är juridiken dömd att misslyckas - förutom med att åsamka ännu mer badwill åt de kommersiella aktörer som frenetiskt och storpolitiskt piskar det svenska rättsväsendet allt annat än gult och blått, samt att underlätta för de riktigt ljusskygga verksamheterna vars utövare orsakar reell mänskligt lidande hos utsatta barn världen över.
För det andra: det ter sig inte bara omöjligt för juridiken att hinna ikapp den tekniska utvecklingen och återgå till en mer traditionell mediadistribution, utan det är allt annat än önskvärt, trots nedlagda skivbutiker. Det ekologiska fotavtrycket för nätbaserad mediadistribution är avsevärt lägre än den materiellt bundna distributionen: den miljömässiga påverkan av produktion, distribution och kassering av digitala medier (cd- och dvd-skivor) är allt annat än försumbar. Därtill är den nätbaserade distributionen vida överlägsen den traditionella butiksbaserade distributionen, vilket även det resulterar i lägre kostnader och/eller högre potentiell profit för producent och distributör.
För det tredje så verkar det som att valet till EU-parlamentet kommer tala ett tydligt språk: det finns de facto en stor andel av Sveriges befolkning som vant sig vid fri tillgång till kommersiell musik och film via sina bredbandsanslutningar, trots att vi/de nog vet om att det är en lunch som är onaturligt mycket gratis. Att låta den juridiska handen ta en sådan stor del av Sveriges befolkning i öronen är politiskt självmord - är det verkligen värt att offra vårt inflytande i EU för flera år framöver med en såpass brysk hantering av såpass många fildelare?
För det fjärde: oavsett om det finns fog för påståendet så upplever såväl fildelare som andra att den personliga integriteten är starkt hotad av de polisiära verktyg som krävs för att upprätthålla lagen. En hårdare övervakning av Internet kommer onekligen få konsekvenser över de fri- och rättigheter som det demokratiska samhället anser sig värna om, speciellt då det sker som en följd av kommersiella krafter och speciellt då det de facto innebär en tillbakagång av redan etablerad praxis vad gäller integritetstänk på nätet.
För det femte så råder det inga tvivel om att den rådande fildelningsfolkrörelsen till mycket stora delar just är illegal. Vi kan nog bara spekulera i vad som framförts av USA:s ambassad och den amerikanska lobbyorganisationen MPA, men det vore föga välgörande för Sveriges exportinriktade ekonomi om vår illegala folkrörelse skulle leda till olika typer av direkta och indirekta handelssanktioner. Att sträva efter ett fritt kunskapssamhälle är hedervärt, men utan en offentlig finansierad kunskaps- och medieproduktion, såväl globalt som nationellt, så lär vårt marknadsstyrda samhälle på sikt resultera i en minskad produktion av ny kunskap och kultur.
För det sjätte så ligger de kommersiella krafterna ohjälpligt efter i att skapa alternativa betaltjänster som kan konkurrera med nuvarande piratpraxis. Trots sina begränsningar vad gäller portabilitet och innehåll så är Spotify och andra liknande tjänster ett bra exempel på nytänk inom en stelbent och bakåtsträvande industri: det jag årligen betalar till Spotify är klart högre än vad jag tidigare lagt ut för min musik-konsumtion, då även innan bredbandsrevolutionen.
En pragmatisk lösning vore att bredbandsleverantörerna, tillsammans med inhemska och utländska kulturproducenter, samt deras diverse intresseorganisationer, utarbetade en affärsmodell där man som kund kunde välja en nedladdningslicensierad abonnemangsform vid sidan om de nuvarande abonnemang som nu erbjuds. Jag skulle gladeligen betala ett par hundra extra per månad för ett bredbandsabonnemang med vilket nerladdning av kommersiellt material för mitt privata bruk då skulle vara legalt, genom att denna extra avgift då skulle gå till de kommersiella aktörer som skapat och äger rättigheterna till de digitala verk jag laddar ner och konsumerar. Om bredbandsoperatörerna då tillhandahåller torrent-tracker-tjänster liknande dagens Thepiratebay så skulle det vara möjligt för operatörerna att fördela dessa extra licenspengar till de kommersiella aktörerna utifrån nedladdningsfrekvensen av de verk som då laddas ner.
Fördelarna för såväl konsumenter och producenter skulle därmed inte bara överträffa nuvarande kaotiska situation vad gäller integritetsfrågor, kommersialism, tillgänglighet och incitament till nyproduktion, utan jag är övertygad om att det även skulle överträffa situationen som gällde innan bredbandets intåg i folkhemmen. Att ha fri tillgång till all världens kommersiella film-, musik- och spelproduktion skulle då, via en speciell licensavgift på mitt bredbandsabonnemangför fri bit-torrent-nedladdning, ge producenterna klart mer av mina pengar än vad de någonsin tidigare har lyckats få ut av mig, något de dessutom skulle få utan att ens behöva producera, distribuera eller ens tillhandahålla ett endaste dugg till mig. Mer pengar till producenter - mer kultur till mig.
Skulle man däremot som bredbandskund inte vara intresserad av nätbaserad distribution och fri licensfinansierad nedladdning utan hellre håller sig till de mer konventionella kanalerna - må det vara iTunes-köp av enskilda musikstycken eller fysiska dvd/cd-skivor - så väljer man istället ett icke-licensierat bredbandsabonnemang. Självklart finns risken att illegal fildelning även kommer fortsätta ske via dylika icke-licensierade bredbandstjänster, i likhet med de illegala programkort som finns till digital-tv-boxar och satellitmottagare, fast det potentiella ekonomiska bortfallet av detta bör definitivt inte underminera de substantiella intäkterna till nöjesindustrin som licensavgifterna leder till.
[...] föreslås det från flera håll att vi ska lösa problematiken med illegal nedladdning på samma idiotiska sätt. Jag förstår att man vill bryta dödläget och komma fram till en vapenvila, men [...]
Polisen kommer att kunna använda sparade IP-adresser för att identifiera illegala fildelare när datalagringsdirektivet införs i Sverige. Det väntas regeringen förslå inom kort.

Teokrat i Kopimistsamfundets ledning

Replik: Fel påstå att piratrörelsen är centralstyrd

Piratrörelsen hycklar om fildelning

Därför borde HD ha prövat Pirate Bay-domen

Läsplattorna gör att författarna kan lämna förlagen

Rätt ska vara rätt, även för upphovsrätt

Fildelare ska jagas med ett direktiv som aldrig fungerat

Låna och betala tillbaka 70 år efter din död?

Reinfeldts skyldighet att sätta press på internetoperatörerna


Piratbyråns grundare: Därför bör man betala för min nya bok


Vi författare måste återta våra rättigheter från förlagen


Låt biblioteken bli fildelningscentraler för musik, film och böcker
Svenska staten tvingar oss att köpa program för att fylla i blanketter

Visst finns det konstnärliga värden även på nätet

Upphovsrätten är ingen naturrätt

Varför stjäls min rätt till kultur och integritet?

Upplagt för ett slag mellan internetleverantörer och upphovsrättsinnehavare

Fel av Ephone att spara uppgifter om kunderna

Ljudboksförlagen dödar rättssäkerheten

Centern måste återvinna integritetsfrågorna
Jimmie Åkesson är som Fredrik Reinfeldt

Gör ditt fildelande dig till sverigedemokrat?
Piratpartiet ska inte komma och tala om frihet och medborgarrätt

SD:s utspel om fildelning är ett skämt


Upphovsrätten måste anpassas till nätets logik
Tillfället gör tjuven – FRA och fildelare lika goda kålsupare
Bredbandsskatt, förlåt licensavgift, är en dödsryckning

Bredbandsskatt, förlåt licensavgift, är en dödsryckning

Tele2 är bara ute efter profit
Det finns ingen rätt till betalning i alla lägen
Stimanslutna upphovsmän får skydd även utanför Sverige

Att sprida rättsskyddat material utan medgivande är en kränkning av FN:s Mänskliga Rättigheter

Vad ska författarna leva på när e-böckerna sprids på nätet?

Så har ipred-lagen underlättat för fildelare
Ipredlagen = en effektivisering av nedladdningssidor

Drougge: Därför lägger jag ut min ljudbok på The Pirate Bay

Därför är STIM en tandlös dinosaurie
Artisterna kidnappas av skivindustrin!
Samarbete mellan konsument och producent är lösningen på problemet
Svensk lagstiftning kan bli ett allvarligt hot mot vår framtida demokrati och rättssäkerhet

Fildelningens samhällsekonomiska konsekvenser


Skivbolagen –medhjälpare till upphovsrättsintrång?

Tekniken kommer att vinna över den multinationella medieindustrin

Så känns det att bli bestulen av fildelare
Rätten till fri kultur, internet och privatliv
Fildelningen i sig är inte problemet, utan hånandet av artister
Musikermagasinets chefredaktör kritisk till Pirate Bay-dom

Pirate Bay-gänget blir Sveriges första politiska fångar

Pirate Bay-gänget blir Sveriges första politiska fångar

Dags för skivindustrin att hitta egna lösningar
Domen mot Pirate Bay strider mot internets logik

Skivbranschen hindrar musikens utveckling
Fildelning, oändliga möjligheter trots motstånd

Piraterna är på god väg att återupprepa nöjesindustrins misstag
IPRED-lagen Är något alla ska känna skam över


Fildelning - Den omöjliga debatten som inte gör någon skillnad.

IPRED eller det fåfänga i att piska en död häst

Fildelningslagen är en ekonomisk katastrof för Sverige

Harvardforskare: Den nya lagen gör folk dummare

Tragiskt att Guillou svikit sina ideal för pengarna

Vi socialdemokrater borde sagt nej till Ipred

Därför behövs upphovsrättsligt skydd på Internet

Is it so damn hard to pay for what you get?

Därför uppstod Pirate Bay just i Sverige
Varför är fildelning olagligt? Alla gör det ju!

Frihet på internet kräver äganderätt

Fildelar-slalom i moralisk utförsbacke

Ingen vill betala mer än nödvändigt - inte ens du Björn Ulvaeus

Det är skivbolagen som är boven i dramat

Det tar faktiskt emot att betala med sitt privatliv

Ska det vara så förbannat besvärligt att betala för sig?

Medieföretagens marknadsmisslyckande

Kulturbranschen har kört i samma dike som bilindustrin

Skadeståndskravet på Pirate Bay står inte i relation till skadan

Miljöpartiet: Endast en polisstat kan stoppa fildelningen

Så marknadsförde vi vår bok på Pirate Bay

Socialdemokraterna alldeles för svaga i FRA och Ipred-debatterna
Kränker IPRED den personliga integriteten?
Ipred urholkar rättssäkerheten

Stims svar på fem centrala frågor i Ipred-debatten

Varför granskar inte bloggarna oppositionen?
Lägg resurserna på kultursatsningar istället för på IPRED

Att ladda ner är stöld men fildelningslagen måste göras om för att bli rättssäker
Fildelarargumentationen haltar: klarar knappast genomlysning


Därför accepterade jag trots allt IPRED-lagen
MUF-ordföranden är pragmatiker!

Regeringens fildelningsförslag skadar moderaterna
Knarklangare har större rättigheter än fildelare.


Vi på Bahnhof kommer inte att medverka i jakten på fildelare
Skall barnen uppfostras eller skrämmas?
Finns inga historiska belägg för att upphovsrätten gynnar ekonomin

Artisterna förstår inte skillnaden mellan upphovsrätt och äganderätt

Plagiat och efterapningar ska inte ges lagligt skydd mot fildelare

Vi artister tjänar inte på att hetsa mot fildelarna

Regeringen kan inte längre skylla på EU

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




31 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Carl förespråkar en "nedladdningslicensierad abonnemangsform", vilket ligger mycket nära vad jag också har argumenterat för. Det är inte så originellt heller - STIM var inne på en liknande lösning förut. Affärsmodellen för tjänster som Spotify är även de besläktade till dessa lösningar.
Dock kan det inte handla om en inlåsning i en viss form av abonnemang. Lösningen måste handla om all distribution av information som har upphovsmän. Den måste omfatta hela informationsindustrin - telecom, bredband, tv m.m. Denna industri tar ut mycket stora avgifter av konsumenterna, och lösningen är att upphovsmännen får sin beskärda del av dessa intäkter.
Därmed skulle alla fildelning vara både fri och legal. Det är upp till ett organ som t ex STIM att ta fram pålitlig statistik över vad som fildelas, vilken används för att beräkna ersättningarna. Det är då fritt fram att använda trackers som Pirate Bay eller att sätta upp sin egen tracker.
Det är viktigt att intäkterna går direkt till "kulturproducenter" och att inte ett öre går till de värsta tjuvarna - "nöjesindustrin" som Carl kallar dem. Dessa är inget annat än parasiter och hallickar. Om en författare säljer en bok för 200 kronor kanske h*n får 9 kronor - tjuven tar 191 kronor. Det är en stöld på 191 kronor, alltså mycket värre än den "stöld" på 9 kronor som en fildelare påstås göra sig skyldig till genom att sprida boken.
Pengarna ska alltså direkt och oavkortat gå till de som komponerar och framför musik, skriver böcker, regisserar filmer o.s.v. I förlängningen behöver vi inte längre bokförlag och andra parasiter.
En del insikter som politiker verkar sakna men naivt lyssna gärna igenom http://bambuser.com/channel/selig/broadcast/126019. Ett citat från föredraget: "Nja det är lite större än så här, låt mig förklara..."
Det är inte bara IPRED det är FRA och ACTA som upprör, att sådana lagar som saknar nåt folkligt stöd röstas igenom oroar många. Att lobbyister har såpass stor makt att de kan få igenom lagar som straffar 1/4 av befolkningen är nåt nytt i Sverige.
Ditt förslag verkar istället vara avsett att desarmera PP så att den inte fortsätter att utvecklas till ett Riksdagsparti genom att locka bort de som kanske är nöjda med vad som helst bara de kan ladda ner (nästan) gratis. Att ta bort IPRED men behålla FRA och ACTA verkar inte vara någon lösning det verkar snarare vara den beprövade strategin: 2 steg framåt 1 steg bakåt.
Du är bra att framtidslösningarna tas fram.
Det är en aspekt du glömmer som är helt avgörande för framtidens kulturella utbud. Det låter som om de enda som producerar kultur idag är de stora oligopolisternas skivbolag och bokförag. HUR man fördelar en eventuell avgift på bredband eller skatt är ocs helt avgörande. Myspace är idag helt öpet för samtliga människor på planeten och komiker, akrobater, musiker, låtskrivare, artister och dansare. De allra flesta utan skivkontrakt. Samma med alla fria skribenter och författare och tänkare som publicerar sina verk på internet. Är det bara de stora dagstiningarna som ska ha royalty pengar? är det bara de som finns registrerade på stora skivbolag som ska ha del av det? är det inte så att alla ska ha del av det även en liten galen hemma komiker som lagt upp en sketch på youtube och ses av 4 millioner? denne borde väl få mer betalt än per gessle som ses av bara 233.000 på youtube???
Någon form av FRI och ÖPPEN anslutning av publiseringswebsiter som newsmill, youtube etc etc borde vara med och dela på avgiften i förhållnde till hur många som ser respektive lyssnar på det som finns. OM man laddar ner och sen lyssnar via sin dator flera ggr ger det inte mcket pengar tillupphovsrättighetsinnehavarna.
Det är inte bara en fråga om betalning utan också en fråga om frihet och makt. Ska oligopolister bestämma vad som ska skrivas, publiseras, lyssnas på eller tittas på? Jsg anser att det är konstnärerna, skribenterna, musikerna oc författarna och fotograferna och självfallet kulturkonsumenterna SJÄLVA som som ska avgöra utbudet och hur pengarna ska fördelas inte storbolagen. Det är en viktig del av interbetrevolutionen. Tänk om alla politiska åsiktr bara får framföras via de etablerade partierna? Tänk om bara Disneys filmer får visas eller bara de artister med skivbolag får lyssnas på och bara vid vissa tillfällen och under begränbsad tid med reklaminslag mellan.
Internet FÅR inte bli ett kabelTV nät
Den fria debatten MÅSTE få finnas kvar.
Min personliga integritet ska inte kränkas. Mina brev har varit skyddade mellan 1600-2009-03-31 tex.
Internet är en mänsklig rättighet som man inte ska få stänga av personer från.
Det är inte bara en fråga om upphovsrätt och betalning. Det är i lika stor utsträckning en fråga om HUR man ska ha betalt för kulturproduktionoch VEM som ska ha betalt.
Jag föredrar alla gånger ett frivilligt donationssystem där man betalar för det som är bra och det man vill ha mer av. Då kan de artisterna sluta sina ordinarie jobb och börja produsera musik som folk vill ha., Om ingen betalar o vill ha det ja då får de fortsätta vara hobby musiker. Men det viktiga är att de ska ha möjligheten kvar.
Rättssäkerheten är hotad fullständigt. Hotbrv om betalning från privata bolag. varför inte skicka Hells angels på en gång. Detta e så uppåt väggarna rättsvidrigt att man fattar inte vad våra folkvald har gjort .. vet de det själva egentligen?
Idag kn författare av konstiga öcke skriva de och bli lästa och ha föredrag för att de inns på nätet utan förlag.
Idag kan sångerskor som är överviktiga försörja sig på musik för de sjunger bra och man kan höra och se de online. Tidigare stoppades de helt.
Idag kan tänkare och filosofer och skribenter publisera alt de vill på nätet så demokratin kan stärkas och rättsrötan lättare kan bekämpas.
Men hur ser det ut i framtiden?
Kommer människan att stängas in av begränsningar?
Läng leve friheten. Länge leve internet. Piratpartiet har min 40 åriga tidigare folkparti röst i eu valet. Min moderata röst i riksdagen 2010 sitter säkrare men kan hotas om ni inte tänker om.
Om man inte laddar ner. Varför skall jag då betala för andras?
Lösningen är att betala skaparna direkt. Hela anledningen till det här debaklet är att tungrodda distributörer vill skydda sina intäkter. Skaparna ivrar på dem av oro för att inte få några pengar till hyran.
Hela poängen är att distributörerna inte behövs längre, internet är distributören från och med nu. Förlag, musikbolag är döda. De behövs inte längre men ingen verkar vilja säga att kjesaren är naken. Den dagen även artister och författare inser detta och överger bolagen för att själva distribuera sina verk så kommer de märka att folk är villiga att betala för sig och att många antagligen kommer få mer pengar i kassan. Dessutom får de små skaparna en sportslig chans att tjäna pengar.
Den riktiga förloraren bli bolag som Sony Entertainment, Bonniers mm. De har pengarna, därför är debatten högljudd och vi får nya lagar som ett brev på posten. Att de sprattlar betyder inte att de inte är döda.
Frågan är när kultur skaparna ska lämna den trygga modersfamnen som bolagsdirektörerna utgör, sluta nöja sig med smulorna på bordet från festen kvällen innan och skapa sin egen kanal till konsumenterna.
Eller blev det för jobbigt nu?
Tre kommentarer:
1. Sant att Piratpartiet även ämnar driva frågor om integritet i stort - trots att rörelsen har uppkommit ur fildelningskulturen så har de även andra fokusfrågor såsom ACTA och patentlagstiftning (därav mitt bruk av begreppet fåfrågeparti istället för enfrågeparti)
2. Johan: om du inte laddar ner så skaffar du förslagsvis ett sådant abonnemang enligt mitt förslag ovan.
3. Mycket riktigt har nöjesindustrin spelat ut sin roll i distributionen. de facto behövs inte längre många av de tjänster som de stora mediebolagen tidigare tillhandahållit utan uppenbart fungerar tjänster såsom thepiratebay utmärkt för att förmedla såväl kända som okända artisters alster. Dock: att döma av den juridiska press som dessa bolag och distributörer uppenbart lyckas sätta på det svenska (och europeiska) rättsväsendet så känns det inte så pragmatiskt att gå i strid med dem, oavsett vad vi tycker om deras existensberättigande rent ideologiskt. Det pragmatiska är därför, anser jag, att bredbandsleverantörerna ingår avtal med deras lobbyorganisationer i form av nedladdningslicensierade bredbandsabonnemang. Alternativet är att fåfrågepartiet Piratpartiet får en majoritet i riksdagen så att den svenska lagstiftningen skrivs om från grunden, men de makroekonomiska negativa konsekvenserna för exportinriktade Sveriges del skulle då bli så enorma att de vida skulle överstiga de fördelar vi skulle få av att lagstifta bort dessa mediajättars makt.
USA kan inte hota enbart sverige med handelsblockad de måste göra det mot hela EU. Vi e solidariskt med i ett EU tillsammans med de andra.
För det första: Mediaindustrin kommer aldrig kunna komma överens om hur pengarna ska fördelas. Dom slåss ju fortfarande om spotify musiken. Låtar tas bort etc etc.
Sen, varför ska man betala 2-3 hundra kr för nåt som bara kostar 50kr idag? Anonyma tjänster.
Så länge mediaindustrin får löpa amok med svenska lagar och skrika att dom förlorar sååå mycket pengar och att ingen ens verkar vilja stoppa deras korståg mot Svenska folket så finns det ingen anledning med ett "nerladdningsabbonemang".
Nej in med Piratpartiet i EU så vi åtminståne får ett parti där som iallafall inte böjer sig för lobbyns makt.
Jag kan inte se ett annat alternativ för min del.
Minsta gemensamma nämnare för debatten om fildelning och upphovsrätt är allas instämmande i att upphovsmännen skall ha skälig ersättning under skälig tidrymd.
Alltså är det behovet enkelt att uttrycka: vi vill ha småpengar att spendera riskfritt på små nättransaktioner.
För att komma dit måste tunga särintressen övervinnas: banker och skattemyndigheter.
Spåren från tidiga försök - David Choams Digicash m.fl. - tyder inte på någon entusiasm från dagens betalningsförmedlare.
Men mekanismen saknas - nätets merkantila struktur har kommit ungefär till europeisk högmedeltid.
Så diskussionen kanske borde vidga vyerna något?
Du har glömmt bort varför upphovsrätten kom till. Upphovsrätten kom inte till främst för att skapa livslånga försörjningsmöjligheter för en del, utan för att utveckla våra samhällen.
Fungerar inte de tidigare betalningsmetoderna så får man finna nya, som att ta betalt i förskott vid nyproduktion.
Ta och läs på om upphovsrättens grunder:
Ladda ned och läs;
Lawrence Lessig - The Future Of Ideas
http://www.the-future-of-ideas.com/
Lawrence Lessig - Free Culture
http://www.free-culture.cc/freecontent/
Notera att författaren, Stanford professor och advokaten Lawrence Lessig valt att tillgängligöra böckerna för allmänheten utan att ta betalt.
Böckerna finns även i pappersform för ca 150 kr/st via olika nätbokhandlare. Alltid bra att ha som uppslagsverk i hemmet.
Rekommenderar likaså boken "Copyright and Copywrongs - The Rise of Intellectual Property an How It Treatens Creativity" av Siva Vaidhynathan.
http://www.nyupress.org/books/CopyrightsandCopywrongs-productsid-3244.html
Personligen är jag ganska ointresserad av nedladdning och totalt ointresserad av nöjesindustrins existens. I mina ögon håller de på med småtrevliga harmlösheter. De är gycklare som vuxit sig för stora och lyckats köpa sveriges regering. På något vis måste vi titta objektivt på vad de håller på med. Är en fånig film om riddare värd att förstöra en tonårings framtid för? Vi bör inte glömma den danske pojken som tog sitt liv efter utpressning från nöjesindustrin även om upphovsrättsmaffian gärna struntar i honom.
Men den rättsröta som visat upp sig i samband med TPB-rättegången och IPRED, med helt obalanserade konsekvenser för den som döms och en domare som är meningsfrände med åklagarsidan gör mig oerhört upprörd.
Här i sverige ska inga lagar säljas till multinationella företag. Vi ska alla vara lika inför lagen, inte slavar under förvuxna gycklare. Så enkelt är det.
De flesta partier tycks inte hålla med om detta. Samtliga allianspartier röstade för IPRED och det förtryck som den lagen innebär. Sossarna vill inte heller ta bort den.
Därför får piratpartiet min röst nu till EU-valet och sedan också till riksdagen.
Jo, visst kan man se det som en temporär delseger för Antipiratbyrån och nöjesindustrin - på bekostnad av den personliga integriteten och rättssäkerheten.
Dessutom, hur gynnar IPRED och PirateBay-domen de verkliga upphovsmännen, de som de facto skapat verken som delas ut fritt?
Och hur gynnar Ditt förslag dessa verkliga upphovsmän?
I princip säger du att vi ska ge upp och överlåta all kontroll och styrning till nöjesindustrins distributörer. Det enda som förslaget egentligen tillför är att operatörerna skulle kunna få en liten del av kakan genom avtal.
För, det handlar ju inte bara om att kunna "ladda ner". Det handlar lika mycket om de verkliga upphovsmännens rätt att få betalt. Det handlar också lika mycket om att trygga mångfald, utveckling och att ge även de mindre en möjlighet att nå ut.
Sådant som upphovsrätten i original var tänkt att trygga.
Det finns också en orsak till att inte låta debatten dö ut genom en rent ekonomisk kompromiss mellan storbolag.
Den orsaken är det åsidosättande av integritet och rättssäkerhet som en starkt ekonomiskt musklad lobby lyckats få till med Ipred, snart följt av Telekompaketet/Acta.
Det får inte bli någon sorts praxis att dessa demokratins grundläggande hörnstenar marginaliseras till förmån för starka ekonomiska särintressen.
Lovvärt att du i alla fall för fram ett förslag. Kanske kan det gå att spinna vidare på.
Få in mångfald, tryggad utveckling, möjligheter för de små, återinförd integritet och rättssäkerhet också i förslaget - då kanske det kan bli något.
Intressanta svar och trevlig debatt! Fast i mångt och mycket så visar merparten av svaren här på det som just är problemet: oförmågan att ta tag i frågorna på ett pragmatiskt (genomförbart) sätt. Istället blir det principförklaringar och skyttevärnsgrävning för ytterligare batalj där man slår på de större ideologiska trummorna istället för att försöka adressera problematiken och låsa upp positionerna på ett sätt som båda sidorna i konflikten kan acceptera. Konsekvensen blir att tilltron till vårt juridiska system tar rejält med stryk, att kommersiella lobbyorganisationer börjar utpressa vår statsmakt och att vi riskerar att våra representanter i EU-parlamentet uttryckligen endast kommer beblanda sig i vissa specifika frågor som, ärligt talat, nog är ganska omöjliga för våra PP-representanter att kunna ändra på. De facto låter vi de här principfrågorna gå före andra stora frågor såsom EU-utvidgning, federalismen i EU, EU-gemensamma utrikespolitiken. Är det värt det, trots att det faktiska resultatet vad gäller den aktuella EU-lagstiftning kommer utebli?
"pr1vat3": jag får känslan av att du slarvat i din läsning. Var nånstans har jag sagt att vi ska ge upp och överlåta all styrning till nöjesindustrins distributörer? Jag menar raka motsatsen: att det är nöjesindustrin som får ge upp inför de nya distributionskanalerna, och att man därmed får komma fram till någon lösning som dessa bjässar och deras artister ändå kan acceptera. På så sätt skulle ju behovet av IPRED-lag och andra storebrorsfasoner undermineras: då skulle inga mäktiga internationella lobbyorganisationer känna behovet av att gå bärsärkargång med vårt nationella juridiska system. I förslaget så skulle bredbandsoperatörerna då inte få något av den extra licensavgiften som deras kunder då skulle betala extra, utan allt skulle gå till artisterna (eller deras representanter), dvs såväl stora som små kulturella aktörer, utifrån torrent-statistiken som då finns tillgänglig via bredbandsoperatörernas egna TPB-liknande sajter - som då endast skulle kunna vara enklients-tillgängliga via licensierade IP-nummer (i stil med hur Spotify fungerar i lokala hemma-nätverk).
Vad gäller kulturell mångfald så har Internet varit ett enormt uppsving för de små aktörernas möjlighet att synas på nätet, oavsett de större aktörernas existens. Fast var var vurmandet för de små kulturaktörerna innan bredbandsrevolutionen?
Observera dock att mitt förslag är av en pragmatisk karaktär - det vill säga ett förslag som bygger på att de olika parterna skulle kunna acceptera det. Även om det säker går att göra så i min artikel ovan så ska man således inte läsa in mina egna principiella ställningstaganden kring såväl IPRED, FRA-lag och domen mot TPB. Att en del kommentarer ändå tycks göra det - att jag på något sätt skulle gå nöjesindustrins ärenden - visar väl än mer behovet av att man låser upp ställningskriget och börjar arbeta fram mer pragmatiska/fungerande lösningar.
Jag skulle också gärna betala ett par hundra för fri, laglig nedladdning. Men det finns ingen chans i världen att nöjesindustrin skulle nöja sig med ett par ynka hundra för helt obegränsad nedladdning. Prislappen skulle snarare hamna nånstans över tusenlappen.
Carl:
Att förmedla budskap genom att skriva är ibland svårt. Var och en som läser tolkar utifrån sina egna referensramar.
Om "att ge upp": Hårklyveri - men jag sa faktiskt inte att du sagt "ge upp", jag sa "i princip säger du...".
Jag syftade på effekten som blir om Ipred fortsätter gälla tillsammans med Telekom/Acta.
Det jag däremot säger är att ditt förslag kanske går att spinna vidare på och att det kan bli något, om det kompletteras på en del punkter, och om en del underliga lagar och regleringar som kommit/kommer under tiden, rensas ut.
Oavsett hur väl du menar med de avgifter du beskriver, finns en stor risk att de stora bolagen kommer att få styra för mycket.
Vi kan inte bortse från gällande och kommande lagstiftning. Med Ipred och Acta som stöd, varför skulle nöjesindustrin ens bry sig om att titta på ditt förslag? Den har ju ändå full kontroll?
Jag trodde/tror inte heller att du går nöjesindustrins ärenden. Ditt förslag försöker ju faktiskt ta hänsyn till de verkliga upphovsmännen.
Dessvärre finns alltför många praktiska hakar, så som jag ser det. Andra kan se det annorlunda förstås.
Administration och drift för statistik, trackers, utbetalning för att nämna några saker, kostar. Det är en sak att göra det utan reglering och fördelningsprinciper som i fallet PirateBay, än att göra det under tryck av affärsmässiga avtal. De små skaparna riskerar bli olönsamma. Vare sig operatörer eller någon annan vill nog åta sig detta utan att tjäna något på det.
Som det ser ut i dagsläget saknar ju också nöjesindustrin incitament att förhandla. De får ju sin del tryggad genom Ipred och Acta. Just nu har nöjesindustrin ett järngrepp som de knappast släpper frivilligt.
För att försöka vara tydlig: Jag vill inte sparka på dig Carl, eller ditt förslag. Jag vill peka på vad jag bedömer som svårigheter med förslaget och ge några förslag på saker som kanske behöver slipas och tänkas över ett varv till.
Nöjesindustrin har skjutit sig själva i foten i 100 års tid och de har hela tiden fått nya fördelar. (VHS, kasett-band, skivor osv osv... vid alla nya saker har de skrikit högt och fått nåt nytt)
Det kunde vara roligt att se så länge det bara drabbade dem själva och deras klagan och ömkanden över att ha ont i foten, kunde vi skita i så länge det inte drabbade nån hederlig människa, men nu när de börjar lobba/köpa Sveriges rättssystem och sätta folk som står för nya idèer och utveckling i FÄNGELSE, då är det dags säga "så fan heller" och ta bort deras privilegier för alltid.
Så, inga nya skatter eller avgifter till dem. Låt de (företagen som betalar Pontèn och övriga imbecilla advokater) svälta ihjäl.
pr1vat3: då är jag med! Jag håller med i det du skriver, förutom det sista angående den totala kontroll industrin ifråga skulle besitta. Se exempelvis Nisses efterföljande inlägg (och övriga inlägg): tillsammans med IPRED-trilskande ISP:er och anonymiseringstjänster, vilka tillkommit då de uppenbart efterfrågas av oss konsumenter, så har dessa storbolag de facto förlorat kampen. Med tanke på de heta känslor som TPB-domarna väckt så verkar Antipiratbyråns delseger vara en Pyrrhus-seger (stavning?) då det snarare tycks motivera till än nyare metoder att kringgå och bojkotta industrin ifråga.
Naturligtvis finns det tekniska nötter att knäcka i vad jag föreslår, men de bör kunna gå att lösa. Poängen är dock denna: jag själv skulle gärna betala 300kr i månaden för att göra min bittorrentnedladdning av kommersiellt material legal - och jag tror gemene man också skulle kunna tänka sig att betala detta för att få befinna sig inom lagens ramar. 300 kronor, utportionerade till olika artister (eller deras representanter/agenter, dvs industrin ifråga) utifrån genomsnittlig seed-statistik, är ungefär 300 kronor mer än vad jag nånsin betalat per månad sedan bredbands- och fildelningstekniken slog igenom. Samtidigt så skulle detta då även underminera de politiska argumenten för IPRED-lagen, plus minskade spenderade skattepengar för att lagföra en hel folkrörelse, plus ge proportionerliga intäkter till rättighetsinnehavarna, stora som små, för att säkra fortsatt nyproduktion av kulturella alster.
Jagvill bara ge en eloge till Mats Forssblad,s inlägg den 3/5-09 13:28..Där har vi en som har klart för sej angående vem som e parasit/pirat/hallick...Hela industrin roffar åt sej från författare-artister,enorma pengar..tänk att 9kr går till ovan nämnda folk,och resterande till industrin..inte klokt Och det skapas Ipred för att sätta dit folk som kanske "Lånar" lite böcker-musik på nätet..Så länge som dom stjäler från ovan nämnda,så länge kommer jag "Låna" musik -film-böcker på nätet,för en bråkdel av vad som dom stjäler..Jag rädds inte Ipred..har Vpn-tunnel så de känns lugnt Tack för ordet Rösta ner Moderaterna och fram med Pirat-partiet=Moderaterna i maskopi med Ponten(industrin)
Nej! Till internet som är en kopia av betaltv, det är just detta som många kämpar emot, att göra bredbandsleverantörerna till säljare betaltjänster, där man får betala för att få tillgång till delar eller hela internet, att göra internet till betaltv är multimediabolagens våta dröm.
multiMediabolagen kan sälja sina tjänster på egna hemsidor, för detta behövs inga licenser, där kan de sälja musik,filmer och spel, som man kan ladda ner direkt.
Du skriver att PP bara har en fråga med: "...bäring på lagstiftning som berör möjligheterna att tillskansa sig upphovsrättskyddat material på nätet utan att åka dit"
Det är en grov feltolkning av vad PP står får. Antar att det (som vanligt) är skrivet så för att minska partiets legitimitet. Riktigt dåligt om man vill för en seriös debatt.
Gillar inte idéen med bredbandsavgifter. Det är trots allt inte bredbandsbolagens sak att ta fram nya tjänster åt andra bolag.
Däremot kan man lätt ändra ditt förslag, genom att bolagen själva lägger upp privata trackers som man måste betala för att få tillgång till. Då skulle dom få full kontroll över vad som laddas ner och samtidigt få in pengar. Och ansvaret läggs på rätt nivå.
Stims förslag som dom la förut var inte särskilt lysande heller, det skulle enbart gälla musik och dom skulle gå efter samma gamla vanliga listor som dom alltid har gjort. Dvs ingen rättvis uppdelning.
Tack för ett mycket bra inlägg. Det är få som lyckas med konststycket att i denna debatt skriva ett inlägg som faktiskt visar förståelse för båda sidors argument och kommer med pragmatiska lösningar!
@Carl: Du skriver " ... en hel generation nu tycks se gratis tillgång till [...] spel som nästintill en mänsklig rättighet, helt utan förståelse för de marknadsmekanismer ...".
Jag har ägt en Vic64. Det var 25 år sedan. Jag hade 500 piratkopierade spel, och hade inte ens köpt någon hemdator om inte denna möjlighet funnits. Jag köpte och fick också flera orginalspel, det blev säkert ett dussin till slut. Industrin tjänade altlså pengar på mig, inte trots, utan tack vare piratkopiering.
Datorspelsindustrin har sedan sin födelse varit utsatt för massiv piratkopiering. Ändå har den bara växt och växt, och fildelningen har inte inneburit någon som helst förändring på denna punkt. Vem är det som inte förstår marknadsmekanismer?
Enligt resonemanget borde väl rättsägande industrier ge pengar till ISPer som erbjuder direkt tillgång, till miljontals kunder som betalar distributionen själva? Allt beror på vems sida man står. Det bästa vore att tvinga dem (ISP) vara neutrala i nästan alla frågor. Att erbjuda marknaden vad marknaden vill ha bör även leda till beteendeförändring och större respekt för upphovsrätten.
Kassett-, CD-, DVD-, bredbands- skatter etc. är bisarra odemokratiska företeelser, varför skall folk som nyttjar detta kollektivt betala stöd till nöjes- och förströelse- industrin oavsett hur de använder produkterna/tjänsterna. Om vi i ett demokratiskt land vill stödja denna industri skall det naturligtvis göras över det vanliga skattesystemet och inte med orättvisa punktskatter som.
Vad är nästa steg, att nöjes- och förströelse- industrin tigger om att bli socialiserade?
Klerken: du har uppenbart inte läst min artikel utan kommer direkt från PO Ströms artikel.
Du har ett förslag, visst. Särskilt bra är det inte. Du utgår nämligen från att mediaindustrin skulle sluta försöka pressa igenom vidrig lagstiftning bara de fick gåvan om licensiering av oss alla. Det skulle de naturligtvis inte. Det är som Pringles: Once you pop, you can't stop. De har fortfarande sina heltidsanställda advokater som jobbar för att hitta nya intäktsmöjligheter.
Dessutom innebär ditt förslag också att man antingen måste begränsa möjligheter till nedladdning av ALLT för icke-licensierade abonnemang, eller låta industrin övervaka ALLT som sker, annars vet man ju inte att rätt sorts abonnemang gör rätt saker.
Bu!
Man kan inte se ipredlagstiftningen isolerat - att övervaka internet har många intressenter - inte minst säkerhetspolitiska - FRA är odemokratisk, datalagringsdirektivet inte bara suspekt utan direkt grundlagsvidrigt, brevhemligheten avskaffad, åsiktsregistrering möjliggörs, yttrandefriheten sargas. Det är hela antiterrorkittet som arv från bushregimen. De kommersiella intressena bortser också från att medborgarrätt på nätet är nödvändigt för att upprätthålla ett demokratiskt samhällssystem.
När det gäller kulturen - så är det ju ett överhängande problem att komma upp med lösningar - det är ju inte bara de med pengar som ska ha rätt att ta del av litteratur, forskning osv.
Det är ju idag en befäst rättighet i och med biblioteksersättningen att ALLA människor har rätt att gratis låna hela världslitteraturen på bibliotek.
Detta måste ju givetvis upprätthållas i en digitaliserad tid - det gäller att utarbeta ett system för det snarast annars avskaffas biblioteksssystemet.
Det handlar om att hitta tekniska lösningar för detta.
Det är definitivt inte acceptabelt att avskaffa denna urgamla rättighet.
En fördumning utan dess lika blir följden och utbyte mellan forskare försvåras också vilket hindrar utveckling.
Inte för inte har Amnesty nu startat en kampanj för rätten att fritt söka information och uttrycka sin mening på nätet. Det handlar om mänskliga rättigheter.
Lagliga tjänster är ju jättebra om de utvecklas - och de får ju självfallet kosta, men det måste också finnas laglig rätt för alla att fortsätta ta del av litteratur och skrivet material på nätet helt fritt.
Här måste skapas en motsvarighet till biblioteksersättningen för att gottgöra upphovsmännen.
I sitt upprop med namnlista på Internet skriver nu Amnesty så här på sidan Irrepressible.info/pledge:
" I believe the Internet should be a force for political freedom, not repression. People have the right to SEEK AND RECEIVE information and to express their peaceful beliefs online without fear OR INTERFERENCE.
I call on governments to stop the unwarranted restriction of freedom of expression on the Internet – and on companies to stop helping them do it. "
Jag uppmanar alla som värnar om mänskliga och demokratiska grundlagsskyddade fri- och rättigheter att skriva på namnlistan.
Man kan inte se ipredlagstiftningen isolerat - att övervaka internet har många intressenter - inte minst säkerhetspolitiska - FRA är odemokratisk, datalagringsdirektivet inte bara suspekt utan direkt grundlagsvidrigt, brevhemligheten avskaffad, åsiktsregistrering möjliggörs, yttrandefriheten sargas. Det är hela antiterrorkittet som arv från bushregimen. De kommersiella intressena bortser också från att medborgarrätt på nätet är nödvändigt för att upprätthålla ett demokratiskt samhällssystem.
När det gäller kulturen - så är det ju ett överhängande problem att komma upp med lösningar - det är ju inte bara de med pengar som ska ha rätt att ta del av litteratur, forskning osv.
Det är ju idag en befäst rättighet i och med biblioteksersättningen att ALLA människor har rätt att gratis låna hela världslitteraturen på bibliotek.
Detta måste ju givetvis upprätthållas i en digitaliserad tid - det gäller att utarbeta ett system för det snarast annars avskaffas biblioteksssystemet.
Det handlar om att hitta tekniska lösningar för detta.
Det är definitivt inte acceptabelt att avskaffa denna urgamla rättighet.
En fördumning utan dess lika blir följden och utbyte mellan forskare försvåras också vilket hindrar utveckling.
Inte för inte har Amnesty nu startat en kampanj för rätten att fritt söka information och uttrycka sin mening på nätet. Det handlar om mänskliga rättigheter.
Lagliga tjänster är ju jättebra om de utvecklas - och de får ju självfallet kosta, men det måste också finnas laglig rätt för alla att fortsätta ta del av litteratur och skrivet material på nätet helt fritt.
Här måste skapas en motsvarighet till biblioteksersättningen för att gottgöra upphovsmännen.
I sitt upprop med namnlista på Internet skriver nu Amnesty så här på sidan Irrepressible.info/pledge:
" I believe the Internet should be a force for political freedom, not repression. People have the right to SEEK AND RECEIVE information and to express their peaceful beliefs online without fear OR INTERFERENCE.
I call on governments to stop the unwarranted restriction of freedom of expression on the Internet – and on companies to stop helping them do it. "
Jag uppmanar alla som värnar om mänskliga och demokratiska grundlagsskyddade fri- och rättigheter att skriva på namnlistan.
Bredbandbolagen skall sköta sin ålagda uppgift. Detta är att ge konsumenterna ett bra snabbt bredband till lågt pris och med god tillgänglighet. Förhandla med nöjesindustrin? Det skulle i så fall vara att anpassa deras produkter till bredbanden. Men detta klarar tydligen konsumenterna alldeles utmärkt själv. Om en tid framöver har även kreatörer lärt sig hur att ta betalt utan parasiterande mellanhänder.