Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-05-03 15:05, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
WHO begår grova vetenskapliga misstag genom att använda sig av befolkningen i Mexiko som en standardpopulation för att bedöma riskbilden som det nya viruset kan innebära för jordens befolkning. Situationen i Mexiko tyder på att det kan vara ett allmänt nedsatt immunförsvar hos befolkningen till följd av en farlig kombination av explosionsartade nivåer av fetma och en kultur av dålig kost som är det grundläggande problemet och inte själva influensaviruset. Mexiko har, sin fattigdom till trots, ett stort problem med fetma. Närmare 75 procent av vuxna över 30 anses i högre eller lägre utsträckning vara överviktiga.
Hedi Bel Habib, fil doktor i antropologi. Har tidigare forskat om bland annat förhållanden mellan hälsa och kulturmönster.
Influensa muterar hela tiden, och det är därför vi får nya epidemier varje år. Frågan är om den nya formen av influensa som bröt ut i Mexiko är värre än många andra typer av influensa.
1. WHO: s pandemivarning görs på lösa grunder
WHO begår grova vetenskapliga misstag genom att använda sig av befolkningen i Mexiko som en standardpopulation för att bedöma riskbilden som det nya viruset kan innebära för jordens befolkning.
Oron sprids nu över världen för den hittills okända formen av influensavirus som tros ha dödat över 60 människor i Mexiko och även smittat människor i USA och fler andra europeiska länder. Världshälsoorganisationen varnade att viruset kan utvecklas till en världsomfattande pandemi. WHO uppmanar därför alla länder att vara på sin vakt över misstänkta fall.
WHO: s varning görs dock på lösa grunder. Hälsoexperternas arbete i olika länder försvåras därför av att man står inför en ny form av influensa, som tros vara en blandning av virus från grisar, människor och fåglar, men vars kliniska manifestationer och förlopp inte är klart kartlagda. Osäkerheten kring detta virus, kallat A H1N1, är stor och man vet inte heller hur effektiva massvaccineringar och virusmediciner är. Eller i vilken omfattning dessa behövs överhuvudtaget. Klart är dock att viruset sprids mellan människor, även om det är osäkert exakt hur smittsamt och dödligt det är. Det tycks emellertid vara mer aggressivt och smittsamt än andra, enligt WHO. Men problemet är att WHO använder befolkningen i Mexiko som en standardpopulation för att bedöma riskbilden, vilket kan visa sig vara förkastligt ur ett vetenskapligt perspektiv.
2. Inga dödsfall utanför Mexiko en viktig aspekt att beaktas
Enligt befintlig information har flera personer haft allvarlig luftvägsinfektion och några har också dött i Mexiko, medan fallen i andra länder har varit milda och inte orsakat några dödsfall. Utanför Mexiko har bara en död i H1 N1 -influensa bekräftats. Även i det här fallet handlade det om ett mexikanskt barn under 2 år som dog i USA. De amerikanska myndigheterna rapporterar om det första bekräftade dödsfallet i svininfluensa utanför Mexiko. Den 23 månader gamla mexikanska pojken hade rest till delstaten Texas med sin familj för att hälsa på släktingar. Pojken hade insjuknat under resan och vårdats för influensa, meddelar amerikanska myndigheter.
I många länder har flera fall av H1N1 influensa konstaterats. Men samtliga sjuka tycks dock ha tillfrisknat och inga allvarliga fall har konstaterats. Om det visar sig att viruset orsakar sämre sjukdomsförlopp i Mexiko kan det bero på att det är specifika förhållanden i Mexiko som gör att viruset har olika förlopp innanför respektive utanför Mexikos gränser. Därför är det viktigt att förstå varför sjukdomen tar allvarligare former och varför människor dör i Mexiko.
Det är nu viktigt att vi får reda på om skillnaderna mellan Mexiko och andra länder är sann och så fall vad det beror på. Orsaken skulle kunna finnas hos viruset själv eller om det finns andra orsaker. Kommer vi att få se allvarliga fall utanför Mexiko eller är det så att det finns speciella förhållande i Mexiko som ligger bakom dödligheten och som WHO ännu inte uppmärksammat?
3. Livsstilsfaktorer och inte själva viruset kan ligga bakom dödsfallen
WHO uppmanar alla länder att vara på sin vakt över misstänkta fall, särskilt om det drabbar människor utanför riskgrupperna. Många av de döda, konstaterar WHO, hör inte till vanliga riskgrupper som barn, sjuka och äldre utan är unga och friska människor mellan 25 och 45 år. Men vad som WHO tar för givet är att den mexikanska populationen mellan 25 och 45 år i Mexiko går att, utan närmare undersökning, att jämföra med motsvarande åldersgrupper i t ex europeiska länder.
Dessutom missar WHO det faktum att H1N1 viruset förefaller ha olika allvarlig sjukdomsbild i Mexiko jämfört med fallen i andra länder, och att det är viktigt att få klarhet i varför det är så.
Det går inte att utesluta att dödsfallen i Mexiko kan vara indikationer på ett sämre eller mindre aktivt immunförsvar hos hela befolkningen kopplat till fetma och dålig kost. Mexiko har, sin fattigdom till trots, ett stort problem med fetma. Närmare 75 procent av vuxna över 30 anses i högre eller lägre utsträckning vara överviktiga. I Mexico har fetma ökat snabbt i alla samhällsklasser och i alla delar av landet, med en motsvarande ökning av diabetes. Det är ingen slump att 43- åringen Manuel Uribe från Mexiko utsågs till världens fetaste man 2006. Han vägde nästan 600 kilo och tryckte dagligen i sig tacos och pommes frites. I Manuels stad bor minst femton människor som väger mer än 200 kilo.
Mer än 71 procent av mexikanska kvinnor och 66 procent av mexikanska kvinnor är överviktiga enligt den senaste nationella undersökningen från 2008. Detta jämfört med bara 10 år tidigare, 1989, då endast 10% av mexikanerna var överviktiga. Fetma har visat sig vara större bland de fattiga där den genomsnittliga dagliga inkomsten per capita är 2 US-dollar. Den nationella studien fann också att en fjärdedel av mexikanska barn åldrarna 5 till 11 är för tunga, en 40 procentig ökning sedan 2000.
3.2 Osund matkultur
Under det senaste decenniet har fetma vuxit till stora proportioner, vilket gör Mexiko till det "andra fetaste" land i världen efter USA. Men Mexiko skulle kunna överträffa USA under de kommande tio åren om detta fortsätter att gå i nuvarande takt. Det finns flera faktorer som bidrar till denna epidemi. Precis som i USA är ökningen av skräpmat och snabbmat en av orsakerna till fetma i Mexiko. Ett annat problem som bidrar till fetmaepidemin är att det i skolorna har det funnits en brist på hälsoutbildning.
Begreppet sunda kostvanor är nästan obefintligt i Mexiko enligt flera rapporter. Mexiko ligger tvåa på listan av de länder som har störst problem med fetma. Samtidigt som tacos, enchiladas och quesadillas äts med glädje i landet, har också den amerikanska snabbmatskulturen etablerat sig ordentligt, då det blir allt vanligare med pizza och hamburgare i de mexikanska hemmen.
Fetmaproblemet hänger samman med en matkultur, där fett, tacos, och Coca-Cola ofta betraktas som en normal frukost. I Mexiko, som har världens högsta läskedryckskonsumtion per capita, är undernäring eller övervikt p.g.a. felaktig kost vanligt. Landets invånare är också mästare på konsumtion av läsk. Bara på ett år konsumerar medelmexikanen 152 liter läsk. Enligt det mexikanska Folkhälsoinstitutet har konsumtionen av läskedrycker ökat 60 procent i Mexiko under de senaste 14 åren.
Det är idag allmänt känt att dålig kost leder till ett försvagat immunsystem och minskad förmåga att utstå infektionssjukdomar. För att kunna bedöma den riskbild som det nya influensaviruset utgör går det därför inte att bortse från att viruset har brutit ut hos en befolkning, där en långvarig tradition av dålig kost kan ha bidragit till en allmän försvagning av immunsystemet och motståndskraften mot infektioner hos hela befolkningen.
3.3 Omfattande bild av infektionskänsliga följdsjukdomar
Individer med fetma lider ofta av ökad risk för utveckling av ett antal medicinska följdsjukdomar. Fetma är starkt kopplat till allmänt försvagat immunsystem, sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, blodfettsstörningar, hjärtinfarkt, slaganfall, sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer och depression.
Mexiko har en av de högsta nivåerna av fetma i världen. Övervikt tros påverka kroppens blodsockernivåer och ökar möjligheterna att utveckla diabetes. Explosionsartade nivåer av diabetes riskerar att slå hårt mot Mexikos redan ansträngda sjukvård. Enligt hälsoministeriet har diabetes blivit den främsta dödsorsaken under de senaste åren.
Diabetes har också blivit den främsta orsaken till blindhet i Mexiko. Det är lägre än 20% av personer med diabetes som idag har sina blodsockernivåer under kontroll. Diabetes är den främsta dödsorsaken med en ständigt stigande kostnader för behandling och vård. Diabetes har med tiden blivit ett stort potentiellt hot mot sjukvården i Mexiko. Kostnaden för vården av personer med diabetes motsvarar 34 procent av landets sociala budget och fördubblas vart femte år. Enligt vissa rapporter från hälsoministeriet väntar både läkare patienter ofta med att använda läkemedlet insulin tills sjukdomen blir till en fråga om liv eller död för patienten.
Förekomsten av diabetes mellitus i Mexiko kommer att ha ökat 40% till år 2012 och dödade över 100000 mexikaner under 2006. Mexiko har för närvarande 10 miljoner människor med diabetes (typ 1 och 2). Fetma, övervikt och otillräcklig konsumtion av frukt och grönsaker anses vara de viktigaste orsakerna till den senaste tidens ökning av nya diabetesfall.
Enligt vissa beräkningar utgörs en tredjedel av läkarbesöken av diabetesfall, med 9.116. 682 läkarbesök, 622.818 sjukhusvistelser och över 300.000 akutbesök. Enligt vissa beräkningar kommer det, år 2010, att finnas totalt 2. 400. 000 fler diabetsfall, och enligt en annan beräkning 4. 300.000 fler diabetsfall år 2020.
4. WHO bör ta fram en korrigerad riskbild av det nya influensaviruset
Situationen i Mexiko tyder på att det kan vara ett allmänt nedsatt immunförsvar hos befolkningen till följd av en kombination av fetma och dåliga matvanor som är det grundläggande problemet och inte själva influensaviruset. Världshälsoorganisationen har använt sig av Mexikos befolkning som en standardpopulation för att bedöma de hälsorisker som det nya influensaviruset innebär för jordens befolkning. Ovanstående data angående Mexikos befolknings allmänna hälsotillstånd visar dock att det inte går att använda landets befolkning som standardbefolkning.
WHO bör därför i samarbete med Mexikanska myndigheter ta fram en korrigerad riskbild baserad på en justerad standardbefolkning. En korrigerad bild av den nya influensan och hur farligt viruset kan vara i verkligheten krävs för att undvika såväl onödig mänsklig oro, onödiga kostnader för omfattande epidemiberedskap, som onödiga hinder för världsekonomin att återhämta sig från finanskrisen.
Även svenska Läkemedelsverket anser att det finns samband mellan svininfluensavaccinet och narkolepsi.

Satsa på bra kost i stället för influensavaccin

Medierna är den största skandalen i svininfluensan
Narkolepsiskandalen är lika stor som neurosedynskandalen


Varför dog min son? Vaccinationens risker måste diskuteras öppet

Nya uppgifter friar Wakefield och studien i Lancet

Granska SVT:s roll i det hysteriska pandemilarmet

Tid att utreda vaccinationsskandalen

Vaccinering är en jämlikhets och rättvisefråga
Vad du inte visste om svininfluensan

Normalt att friska dör i en ny influensa

Den svenska primärvårdens inställning till sjuka skördar dödsoffer i svininfluensans spår

Inget giftvaccin till Angela Merkel och tyska armén! Men Sverige injicerar för fullt!

Sanningen är att influensavaccinet innehåller farliga mängder kvicksilver

”Injektionen gjorde mig sjuk – testet är oansvarigt”
Kvicksilver i svininfluensavaccinet
Nanopartiklar i svininfluensavaccinet

Rädsla berövar handlingsförmåga och medmänsklighet

Stoppa vaccinations-fundamentalisterna

Dahlqvist: Såhär resonerar jag om svininfluensan

Motvalls i Debatt: Stärk ditt immunförsvar! Ta en influensa!

Vi står inför en katastrof om handspriten tar slut
Den våldsamt uppskrivna Svininfluensan, hur är det egentligen?

Därför har Annika Dahlqvist rätt om svininfluensan och cancern
Fågel-, svin- och stjärninfluensa


Vaccineringen bör riktas mot riskgrupper

Alliansen vinner inte på att ta strid om finansieringen av vaccinet!
Ekonomiers roll för pandemier.

Det låg i den mexikanska regeringens intresse att överdriva influensahotet
"Svininfluensan" - lögn och svinneri

Medierna blåser upp pandemiballongen - igen

Fortfarande inga kända dödsfall utanför Mexiko

Återuppta planerna på svensk vaccinproduktion
Svininfluensan orsakar hysteri

Därför kommer de nya dödliga smittorna från djurindustrin

De verkliga riskerna hamnar alltid i medieskuggan
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Trotts fattigdom lider av fetma? uhm... vad jag vet så är det så att oavsett vart man kommer så är de fattigaste också de fetaste.
FN's funktion är överspelad i dagens läge. Deras främsta funktion idag är klimat och hälsofrågor, och för att de inte skall tyna bort helt, så slänger de ut den ena skrämselrapporten efter den andra.
Jag har slutat ta FN organen på allvar.
"Trotts fattigdom lider av fetma? uhm... vad jag vet så är det så att oavsett vart man kommer så är de fattigaste också de fetaste."
Nja, det där är väl inte riktigt sant? Hoppas jag, för din skull. Men i något så när civiliserade länder, visst. Dock finns det några miljarder människor i Afrika och Asien också. De fattiga du ser på bilder från Afrika har inte stora magar pga fetma (de är antingen gravida eller så är det luft). Fet mat är inte direkt vanligt i "riktiga" Asien heller (alltså, inkluderar inte arabvärlden). Kryllar av fattiga i Thailand, Kina, Burma, Vietnam, Laos, Indonesien och så vidare, men feta är de sällan.
Att årets DÖDSVIRUS är ren idioti som vanligt förväntade jag mig, DN och övriga skvallerpressen behövde något spännande att skriva om och hela det svenska folket verkar inte ha något att "rasa" eller känna sig "kränkta" över. En sjukdom som dödar 2-3% av de smittade inom en viss homogen grupp kan man ju alltid blåsa upp till något saftigt och sälja några lösnummer. Många går på det också, såg t.ex en bloggare som kallade sig "Arga Ingenjören" som utan några som helst kunskaper oroade sig över det hela. Svensk media utnyttjar sådana personer tyvärr, borta är dagarna då vi hade objektiv media, nu har vi propaganda och skvallerpress.
Mycket intressant artikel. Vi satt just och funderade här över våra middagstacos :) varför endast mexicaner har dött i denna influensa.
Jag tror inte att man ska skylla den ökande fetman på tacos. En taco är helt enkelt en tortilla fylld med något, t.ex. kött, kyckling, potatis och chorizo, äggröra, fisk etc etc. Visst finns det varianter som innehåller en hel del fett, men också andra som är klart mindre feta och båda varianter äts i lika stor utsträckning. Dessutom är tacos något som har ätits i Mexico i århundranden och det är som du skrev de senaste 10 åren som har sett en fetmaexplosion. Nej den största boven i dramat är nog läsken som inmundigas i enorma mängder. Det är billigare med läsk än med juice eller mjölk och köper man drickbart vatten i småflaskor (<5 L) så är kostnaden ungefär densamma (eller högre!) som för läsk. Något som är iögonfallande i affärerna är storleken på läskflaskorna då den vanligaste storleken är 3 L-flaskor. En enorm massa att dricka upp innan bubblorna går ur. En annan bov i dramat är den minskade rörligheten. Allt fler bor i storstäderna där ingen vettig människa skulle promenera till jobbet. Det är för mycket föroreningar och helt enkelt inte särskilt säkert. Till detta kommer också prestige. Endast fattiga måste gå så kan man undvika att gå så gör man det. Det om fetman.
En annan möjlig orsak till dödsfallen är att det är vanligt med självmedicinering. Sonen blir snuvig så mamma köper någon antibiotika på apoteket runt hörnet och ger en injektion i rumpan. Antagligen en "broadspectrum" variant för att man ska vara på den säkra sidan Alltså, antibiotika används både kors och tvärs utan läkarordination, utan någon större kunskap om lämplig typ, dos eller tidslängden på medicineringen. Detta skulle mycket väl ha kunnat öka antibiotikaresistensen i landet jämfört med andra länder där det ändå är en VISS måtta på användandet. Kanske finns forskning som visar det?
Slutligen, de flesta av de döda var från Mexico City, en stad som har enorma problem med luftföroreningar. Så sent som för några månader sedan var läget så allvarliget att folk varnades för att gå ut vissa dagar och ytterligare en dag lades till "Hoy no Circula"-programmet som finns i staden. En av de vanligaste dödsorsakerna i influensa (generellt) är, om jag har förstått det rätt, luftvägsinfektioner och då främst lunginflammation. Även utan influensa är luftvägsinfektioner väldigt vanliga i Mexico City helt enkelt pg.a. den dåliga luften med höga halter marknära ozon och partiklar. Utan att göra alltför stora antaganden kan man nog utgå ifrån att motståndskraften mot luftvägsinfektioner (orsakade av influensavirus eller påföljande bakterieinfektioner) är (mycket?) lägre i Mexico City än på många andra ställen med renare luft.
Fetma kan säkerligen vara en bidragande orsak till nedsatt motstånd men vad gäller just Mexico City så tror jag att luftföroreningarna och utbredd självmedicinering har bidragit i en högre utsträckning.
Hela resonemanget faller ju på att i USA som ligger före Mexiko i "fet-ligan" inte har haft denna höga dödlighet i denna influensa.
Jag har ingen medicinsk utbildning över huvud taget, men jag tycker att det verkar osannolikt att det är just fetman i Mexico som förklarar dödsfallen i influensa. Visst är det ett faktum att fetma leder till ökad dödlighet i t.ex. diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, men jag har aldrig hört talas om att det leder till ökad dödlighet i influensa.
-
Hedi bel Habib påpekar själv att Mexiko är det "näst fetaste landet i världen", efter USA. I så fall borde ju USA, som är "det fetaste landet", också vara det land som är allra hårdast drabbat av dödsfall i influensan. Men så är det inte. Visserligen har USA det näst största antalet konstaterade fall av influensan, hittills 226 stycken (enligt DN 04.05.09 klockan 06.52), men det är ju inte så konstigt eftersom USA gränsar till Mexiko, och flödet av människor mellan länderna är stort. Däremot har USA hittills bara ett dödsfall, en 23 månader gammal flicka (inte en pojke som Hedi bel Habib skrev), som själv kom från Mexiko och som hade smittats i Mexiko. Flickan var redan mycket sjuk när hon kom till sjukhus i Texas, och läkarna där kunde inte rädda henne. Flickan kan närmast räknas som ett mexikanskt dödsfall trots att hon avled i USA. Ser man det på det viset, så har USA inte haft något enda riktigt inhemskt dödsfall i influensa ännu.
-
Men om det var fetman som avgjorde dödligheten, så skulle USA med omfattande fetma och sina 226 fall av influensa ha haft minst åtta dödsfall, om man hade haft samma proportioner mellan antalet smittade och antalet döda som man har i Mexiko. I Mexiko finns hittills 506 konstaterat smittade och 19 döda av influensan. Men i USA har man alltså bara ett dödsfall, som dessutom kanske ska räknas som ett mexikanskt dödsfall trots allt.
-
Nej, det troliga svaret på varför Mexiko är så hårt drabbat av influensadöd jämfört med USA är helt enkelt att Mexiko är ett mycket fattigare land än USA, och därför är levnadsstandarden lägre, hälsan sämre och sjukvården mer bristfällig än i USA. Därför dör människor i fattiga länder av sjukdomar som människor i rika länder överlever.
Om man läser artikeln ordentligt ser man att matkulturen är osundare än i USA, I USA har de som äter osunt möjlighet att även äta nyttigt mellan varven vilket folk i allmänhet gör, en fattig familj i Mexico City äter bara osund mat på grund av att det är billigare.
Även de fattiga som inte är feta äter osund mat och på det sättet sjunker kroppens imunförsvar. Faktum kvarstår, folk har dött i Mexico, medan ingen dött någon annanstans, folk blir heller inte så sjuka så som i Mexico heller vilket tyder klart på att Mexicos befolkning har sämre imunförsvar. Själv räknade jag ut det här på egen hand genom att tänka på Spanska sjukan 1918, vilka blev värst drabbade? jo de som bodde i de fattigaste förhållandena, där fanns den största massdöden, hur många av överklassen blev drabbade? en procent medan fattiga människor dog som flugor.
Guera en Mexico har väldigt bra koll på läget.
WHO vill nog inte "dum"-stämpla landet på det sättet dock. Skapar mindre rubriker och de vill ju vara med och synas i medie ibland de också.
Självmedicineringen i Mexico är väldigt intressant. Så fort det retas lite i halsen eller man känner sig lite slö så är det antibiotika som gäller. Mexikaner har mer läkemedel i kroppen än vilken mjölkko som helst.
http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=13433
http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=13408
Intressanta länkar som visar en annan syn än mainstreammedia.
Jag tycker att Sverige skall gå ur FN. FN verkar ha blivit kidnappad av en massa idiotiska länder, typ diktaturer. Varför skall vi betala till en organisation som kommer med så mycket skit. Exempelvis:
1. Klimatproblemet: koldioxiden?!
2. Att man inte kan kritisera religionen. Då har vi ju ingen yttrandefrihet!
Det var absolut inte min mening att dumstämpla Mexico, jag hoppas att min kommentar inte framstod som det. Men jag håller med om att rubriker är något som både WHO, lokala politiker och tidningar (i alla länder) tycker mycket om. Tyvärr får det till följd att en nysning i Mexico City leder till en jordbävning i Europa (the butterfly effect). Rapporteringen har sen dag 3 känts rätt hysterisk både här i Mexico och i övriga media runt om i världen.
Hej,
Tack för kommentarerna. Jag vill bara precisera några skillnader mellan USA och Mexiko när det gäller fetmarelaterade sjukdomar. USA och Mexiko har nästan samma problem med fetma. USA har dock betydligt mer ekonomiska resurser för bekämpning av fetmarelaterade sjukdomar. Fetmarelaterade sjukdomar kostar USA 600 miljarder kronor årligen (två tredjedelar av Sveriges stadsbudget). Fetma, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, vissa typer av cancer samt artrit, har blivit dubbelt så vanligt förekommande i landet jämfört med 1980. År 2005 var omkring 193 miljoner amerikaner överviktiga och 89, 8 miljoner hade klinisk fetma. Trots dessa enorma kostnader är Fetma klassad som andra dödsorsak till tidig död i USA efter rökning. Enligt vissa analyser kommer fetma att vara den främsta orsaken till didig död i USA om bara några år.
Tack hedi bel habib och guerra en mexiko (m fl) för era intressanta funderingar som jag inte läst i någon annan media än här på Newsmill. Fetma, självmedicineringen och särskilt MDF's extrema luftföroreningar låter alla tre som troliga faktorer bakom den högre dödligheten i Mexico. Jag känner mig nästan lite lurad av WHO och media som inte lyft fram dessa saker redan från första dagen.
Hedi bel Habibs artikel är verkligen tänkvärd och fick mig att börja fundera i nya banor kring influensan. Fetma, som är närmast ett stigma i det överlag välmaende Europa, är här i Mexiko en självklar del av stadsbilden. Det är ohyggligt sorgligt med alla dessa feta mexikanska barn och unga vuxna i synnerhet. En reflektion, mahända kontroversiell, är att folk verkar inte tänka särskilt mycket pa vad de stoppar i sig heller; "hälsofascismen" lyser med sin franvaro. Det ska dock sägas att den tunna planboken far oftast avgöra vad som slinker ned. En radikal lösning vore att politikerna tog sitt ansvar för folkhälsan och började lobba för en särskild skatt pa läskedrycker, chips och dylikt, subventionera frukt och grönsaker, satsa mycket mer pa kampanjer i skolor och pa arbetsplatser för att uppmuntra en hälsosam livsstil (kost- och motionsrad). Tyvärr halkar detta langt ner pa den politiska agendan när Mexiko plagas av utbredd kriminalitet och korruption, djup nedgang i ekonomin som en effekt av den globala ekonomiska krisen, och dessutom stundande regional- och lokalval som sväljer multum i pengar och mediauppmärksamhet. Kampanjer för att använda munskydd, tvätta händerna ofta och dylika rekommendationer är välbehövliga i Mexiko i nuläget, men fragan är om inte bredare kampanjer för ökad folkhälsa - och stärkt immunförsvar, som ett delargument - är en väg som Mexikos regering borde satsa pengar pa. Atgärder för att skapa en bättre stadsmiljö för Mexico City-borna är ett annat stort och viktigt kapitel att investera mer i.
/Rebecka i Mexico City
"Men samtliga sjuka tycks dock ha tillfrisknat och inga allvarliga fall har konstaterats."
.
Det var DÅ, det.