Fritt forum

om Fritt forum

Hitta din politiska identitet i Europa

Publicerad: 2009-05-02 13:05, Uppdaterad: 2009-05-02 17:05

Debatten om den europeiska identiteten har intensifierats i samband med EU-utvidgningen och EU konstitutionen och Lissabon fördraget. Trots EU:s motto som lyder "förenade i mångfalden" och som i allmänhet beskriver EU:s målsättning, så skiljer sig åsikterna mycket kring hur den skall tolkas.

millningar
0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Diskussionen om den europeiska identiteten handlar om att en politisk gemenskap behöver en gemensam uppsättning värderingar och referenser, för att säkerställa dess samstämmighet och för att kunna styra sin verksamhet mot bestämda mål.

Med kommunismens fall i Östeuropa under 1989, och grundandet av den Europeiska unionen, med Maastrichtfördraget från 1992 - gav den Europeiska gemenskapen en ny, starkare kompetens i ett stort antal områden (exempelvis i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken).

Två frågor som har fått förnyad aktualitet är, att definiera EU:s gränser och att öka den politiska legitimiteten för unionen i medborgarnas ögon, och till det behövs ett slags "kitt" av värderingar som kan förena alla européer och hålla unionen sammanhängande.

Nationerna står i centrum för medborgarnas identitet

Undersökningar visar dock att EU-medborgare fortsätter att identifiera sig med sina egna nationer. Enligt en Eurobarometerundersökning, som publicerades i maj 2008, kände 91 % av de intervjuade engagemang för sina nationer men endast 49 % till den Europeiska unionen.

Medan två tredjedelar av belgarna (65 %) och polackerna (63 %) förklarade att de i första hand identifierar sig med unionen, så känner endast en fjärdedel på samma sätt på Cypern (25 %), och för Finland och Storbritannien var (båda 27 %). Den låga känslan för EU projektet finns både bland de ursprungliga grundarländerna, såsom Nederländerna (32 %) men också hos de nya medlemsstaterna, såsom Estland (34 %).

Ett lågt valdeltagande till Europaparlamentet (en rekordlåg nivå nåddes 2004, då endast 45,6% av EU: s väljare röstade) tyder på en allmän brist på intresse och engagemang för det europeiska politiska projektet, vilket medför att EU brottas med ett legitimitetsproblem. Men det finns en alltför liten enighet om hur identifieringen hos medborgarna kan förstärkas. Men olika modeller finns och de beskrivs i punkterna nedan.

Grundar sig den gemensamma europeiska identiteten på gemensamma politiska värderingar?

Hittills har identiteten för den Europeiska unionen främst definierats som politisk. Enligt fördragen, så är EU grundat på principerna om frihet, demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen (artikel 6 i Fördraget om den Europeiska unionen). Om det finns risk för ett allvarligt brott mot dessa principer hos en medlemsstat, kan en del av rättigheterna för ett medlemsland upphävas, vilket var fallet med Österrike år 2006 (EurActiv 13/02/06).

I enlighet med EU principen "enhet i mångfalden" skall unionen främja sin kulturella mångfald, men också "framhäva det gemensamma kulturarvet" (artikel 151 i EG-fördraget).

Dessutom måste EU respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Stadgan om de grundläggande rättigheterna ska ytterligare stärka detta skydd: hela texten i dokumentet, som ursprungligen bildats i det konstitutionella fördraget, ersattes av Lissabonfördraget genom en kort hänvisning till samma rättsliga värdegrund.

Men Lissabonfördragets ratifikationsprocess kom till ett dödläge efter den irländska folkomröstningen i juni 2008. På grund av den starka brittiska oppositionen, kommer stadgan inte att vara juridiskt bindande i Storbritannien. Polen har anslutit sig till Storbritanniens linje och bad om ett undantag från stadgan, medan Irland har stött bort hela detta alternativ.

Under tiden, har Berlindeklarationen, som antogs den 25 mars 2007 för att markera EU:s 50-årsjubileum, understrukit de "gemensamma idealen" och den individuella mänskliga värdigheten och jämställdheten mellan kvinnor och män. Andra värderingar som betonas av deklarationen är fred och frihet, demokrati och rättsstatsprincipen, liksom tolerans och solidaritet. Men texten innehöll inte någon hänvisning till Gud eller till EU:s kristna rötter.

Att definiera Europas gränser

När det gäller anslutningen av nya medlemmar, kan en europeisk stat ansöka om medlemskap i den Europeiska unionen, medan Europa och dess gränser inte är identifierade i fördraget (artikel 49 i EU-fördraget). Kandidatländerna måste ha stabila och demokratiska institutioner, en fungerande marknadsekonomi och administrativa strukturer(de så kallade Köpenhamnskriterierna).

Men vissa politiker och observatörer hävdar att EU behöver en starkare identitet, en kärna av solida värderingar, för att vara livskraftigt. Men grundläggande meningsskiljaktigheter uppdagades under arbetet med EU:s konstitutionella fördrag, som utlöste hetsiga debatter om hänvisningen till "Gud" och "kristendom" i ingressen. En kompromiss nåddes genom att hänvisa till det "kulturella, religiösa och humanistiska arvet för Europa", en fras som ingick i Lissabonfördraget.

Även utsikterna för ett eventuellt EU-medlemskap för Turkiet, liksom frågor som rör globalisering och invandring, har ytterligare fått näring i debatten om EU:s identitet.

Ett kulturellt Europa eller en familj av nationer?

Kollektivisterna tror att en stat ska vara stabil med en identitet som är förankrad i en gemensam historia och kultur. De betonar att den europeiska identiteten har vuxit fram ur gemensamma rötter av religion och filosofi, politik, vetenskap och konst. Därför har de en tendens att utesluta Turkiet från eventuella framtida medlemsstater, och de argumenterar för en starkare medvetenhet om den kristna (eller den judisk-kristna) europeiska traditionen. För dem innebär parollen "förenade i mångfalden" en hänvisning till Europa som en "familj av nationer". På grundval av detta, tror de att det är hög tid att definiera EU:s gränser.

Huvudsakliga problem: Motståndarna hävdar att denna uppfattning är en form av "Europanationalism" som leder till en utestängande politik inom det europeiska samhället (när det gäller icke-europeiska invandrare) och polarisering av den globala politiken med hänvisning till kulturkrockar. Men å andra sidan så måste man dra en gräns någonstans. Frågan är var?

Ett Europa för medborgarna eller en "konstitutionell patriotism"?

Liberaler och republikaner, å andra sidan, argumenterar för en gemensam politisk kultur, eller en medborgerlig identitet som bygger på universella principer om demokrati, mänskliga rättigheter och att rättsstatsprincipen uttrycks inom ramen för en gemensam offentlig och politiskt deltagande (eller ett slags "konstitutionell patriotism", ett begrepp som hänger samman med den tyska akademikern Jürgen Habermas). De anser att den kulturella identiteten, eller religiös övertygelse etc. bör begränsas till den privata sfären.

För dem kommer den europeiska identiteten att framgå av den gemensamma politiska och medborgerliga praxisen, det civila samhällets organisationer och starka EU-institutioner. "Förenade i mångfalden", betyder enligt denna uppfattning, att medborgarna har samma politiska och medborgerliga värderingar, samtidigt som man ansluter sig till olika kulturella sedvänjor. Gränserna för det europeiska samhället bör i huvudsak vara en fråga om politik, inte om kultur.

Huvudsakliga problem: Den liberala republikanska hållningen kritiserats ofta för vad som kan ses som en artificiell åtskillnad mellan det privata och det offentliga eller det subjektiva och det universella. Demokrati och mänskliga rättigheter, är enligt kritikerna, inte universella värden, utan de uppkommer ur specifika kulturella traditioner. Problem som kan relateras till kulturella skillnader ignoreras, snarare än behandlas. Dessutom, är de solidariska och känslomässiga banden bara ett resultat av en kulturell känsla av tillhörighet, inte rent abstrakta principer.

Europa som en mötesplats?

Konstruktivisterna tror att en "europeisk identitet" kan uppstå som en följd av det intensifierade medborgerliga, politiska och kulturella utbytet och samarbetet. Eftersom identiteter genomgår en ständig förändring, skulle den europeiska identiteten omfatta flera betydelser, och de skulle ständigt omdefinieras genom relationer med andra. "Förenade i mångfalden" innebär för dem att delta i kollektiva politiska och kulturella sedvänjor. Det skulle vara fel och omöjligt att fastställa EU:s gränser, i konstruktivisternas ögon.

Huvudsakliga problem: Denna åsikt, enligt kritikerna, överbetonar möjligheten för människor att anpassa sig till världen och man underskattar deras behov av stabilitet. För mycket mångfald kan så småningom leda till en förlust av identitet, orientering och sammanhållning, och därmed undergräva demokratin och destabilisera samhällen.

Trots de grundläggande skillnader som har beskrivits ovan, finns det ett antal faktorer som av de flesta ses som en nödvändig förutsättning för framväxten av en europeisk identitet:

Politik: Förstärkning av det demokratiska deltagandet på alla nivåer, och mer demokrati på EU-nivå.

Utbildning och kultur: Att stärka den europeiska dimensionen i vissa ämnen (särskilt historia), mer fokus på språkinlärning, fler utbyten, etc.

Social och ekonomisk sammanhållning: att motverka sociala och ekonomiska skillnader.

Positioner:

Företrädare för den katolska kyrkan har varit bland de mest framträdande aktörerna i debatten om den europeiska identiteten. I en skrivelse till medlemmarna för det Europeiska folkpartiet den 30 mars 2006, sade påven Benedictus XVI, att Europa måste värdera sina kristna rötter och stärka sin medvetenhet om att vi tillhör en gemensam civilisation för att bättre kunna möta de utmaningar som vi står inför.

Enligt kommissionen för Bishops Conferences i den Europeiska gemenskapen (COMECE), skulle explicita hänvisningar till Gud eller kristendomen vara en stark signal till stöd för den europeiska identiteten. Universella rättigheter och värderingar, som demokrati och rättsstatsprincipen, har utvecklats från det kristna arvet i Europa, understryker COMECE.

I linje med det Europeiska folkpartiet (EPP) anser de att Europa har lyckats bevara ett gemensamt kulturarv. Denna känsla av tillhörighet kan endast grundas på gemensamma kulturella värderingar och övertygelser. Mot denna bakgrund är det hög tid att definiera EU:s gränser.

Däremot stöder den liberala ALDE-gruppen i Europaparlamentet tanken på EU som en politisk gemenskap "som inte baseras på religion eller tro, utan på en ömsesidig respekt för gemensamma demokratiska och grundläggande värderingar". Turkiets EU-medlemskap och det faktum att det redan finns miljoner muslimer som bor i EU bör driva denna process, inte minst för att undvika en kulturkrock, är ALDE:s åsikt.

Bland de två EU-länder som har varit mest högljudda i debatterna om att hänvisa till "Gud" och "kristendom" i EU:s konstitution är Polen och Frankrike.

Polens tidigare regeringsparti "Lag och Rättvisa" från 2005, uttryckte sin tillfredsställelse att det konstitutionella fördraget misslyckades, eftersom "det motsätter kristendomens roll som formar den moraliska och kulturella bakgrunden för vår kontinent [....] och att det infördes ett särskilt anti-kristet misstroendevotum i den europeiska konstitutionella praxisen".

Frankrike å andra sidan, har varit en av de starkaste förespråkarna av en sekulär syn på det europeiska projektet. Michel Barnier, den franska utrikesministern från 2004-2005, menar att de flesta franska politiker anser att EU måste förbli en sekulär konstruktion med avseende på dess olika traditioner och religioner. Men frågan är om det inte finns lika värderingar trots olika traditioner och olika former av kristendom? Det handlar inte så mycket olika religioner.

För den som kommer att rösta i EU valet i juni gäller det att tänka till både en och två gånger för att se vilka eller vilket alternativ som står närmast de jordnära medborgarna, eller vilka eller vilket alternativ som lägger allt fokus på idéer och institutioner.

För att hjälpa medborgarna att hitta sin politiska identitet, så har en ekonomisk och politisk oberoende grupp av experter tagit fram en innovativ och fascinerande valbarometer, "EU Profiler", som lanserades i slutet av april. Se: http://newsmill.se/artikel/2009/04/29/eu-profiler-ska-oka-valjarnas-intresse-eu-valet

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Hitta din politiska identitet i Europa

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar