Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-04-27 15:04, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
Så länge vi har en ekonomi med egenstickade tvångströjor i form av utgiftstak och överskottsmål kommer vi att fördjupa den ekonomiska krisen. Endast en offensiv finanspolitik kan aktivt bidra till att ta oss ur lågkonjunkturen, skriver Lars Pålsson Syll.
Lars Pålsson Syll är nationalekonom vid Malmö högskola.
För varje dag som går vinner den ekonomiska krisen i obruten styrka. Sysselsättning, produktion och tillväxt avtar i snabb takt och de närmsta åren ser ut att bjuda på den värsta långvariga ekonomiska nedgången sedan 1930-talsdepressionen.
Enligt SCB:s senaste siffror ligger arbetslösheten nu på 8 procent. I IMF:s World Economic Outlook, som presenterades i veckan som gick, har prognosen för Sveriges BNP-tillväxt under 2009 reviderats ner med nästan sex procentenheter jämfört med för ett år sedan. Regeringen räknar i den ekonomiska vårpropositionen - också den presenterad i förra veckan - med att "lågkonjunkturen blir djup och långvarig." Och Riksbanken spår att BNP faller med 4,5 procent under 2009. Kanske är det i ljuset av detta som man ska se Riksbankens beslut att sänka reporäntan till 0,5 procent och aviserandet att man sannolikt kommer att sänka den ytterligare under året.
En kris är också en startpunkt för nytänkande. Den ekonomiska krisen kräver nya lösningar och då måste den ekonomiska politiken omprövas. Gammalt tankegods måste ut och nytt komma i dess ställe. Detta kräver både visioner och effektiva instrument. Något som regeringen i dag fullständigt saknar.
Vad regeringen med manisk envishet vägrar inse är att ekonomin behöver en rejäl efterfrågestimulans. Att som regeringen påskina att det skulle räcka med kosmetisk akutverksamhet för att marknaden ska få ekonomin på fötter är en tro för vilken det inte finns någon annan grund än hoppet. När finanskrisen nu övergått i ekonomisk depression och den överhängande faran är att vi inte får fart på konsumtion och kreditgivning ger harhjärtade akutinsatser inte mycket effekt för pengarna.
Extraordinära situationer kräver extraordinära åtgärder. När ekonomin hänger på repen är det tydligt att penning- och räntepolitiken inte längre är verkningsfull. Att då inte använda en aktiv finanspolitik bidrar bara till att i onödan förvärra läget.
För att verkligen kunna använda det finanspolitiska medlet på ett adekvat sätt måste dock två heliga kor slaktas - överskottsmålet och utgiftstaket.
Överskottsmålet formuleras som ett överskott i de offentliga finanserna på en procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utgiftstaket innebär att riksdagen för två eller tre år framåt fastställer ett tak för statens utgifter för att på så vis hålla tillbaka utgiftsökningarna och göra det lättare att uppnå överskottsmålet.
Sverige behöver en efterfrågestimulerande finanspolitik om vi ska överleva och ta oss ur den nuvarande ekonomiska kräftgången. Då är det kontraproduktivt att som regeringen låtsas att man kan hålla fast vid utgifts- och överskottsmålen.
Enligt Riksgälden blir statens budgetunderskott 135 miljarder kronor i år. För att hålla tillbaka arbetslösheten och dämpa BNP-minskningen kan vi mycket väl bli tvungna att acceptera budgetunderskott i storleksordningen 8-10 procent. Även om överskottsmål och utgiftstak under gångna år bidrog till att stärka ekonomin måste vi vara öppna för att det som fungerar väl när solen skiner mestadels fungerar väsentligt mycket sämre när det regnar och man har motvind i uppförsbacke.
Vägen till helvete är som vi vet kantad av goda föresatser. Även om det låter sunt och verkar vara förnuftigt att som regeringen plädera för en ekonomisk politik där vi går försiktigt fram, är det i dag ett recept som för oss till avgrundens kant.
Så länge vi har en ekonomi med egenstickade tvångströjor i form av utgiftstak och överskottsmål kommer vi tyvärr också att i onödan förlänga dagens megakris. Endast en offensiv finanspolitik kan aktivt bidra till att ta oss ur den kostsamma ekonomiska systemkris vi nu är mitt uppe i.
Gustav Möller lär en gång ha sagt att "varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket". Sett ur det perspektivet är regeringen den största tjuven av alla.
Regeringens vårproposition har presenteras. Löfvén och Andersson skriver att S varit dåliga på att "betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara".

Så skadar den onödigt strama finanspolitiken Sveriges ekonomi

Fördel Andersson i kampen mot Borg

EMU-anpassning röd tråd i Borgs budgetar

Regeringen prioriterar bort sänkt arbetslöshet
Ologisk och antidemokratisk självständighet
Slopa Riksbanken och inför guldmyntfot

Straffa kommuner som bryter mot balanskravet

Fd bankdirektör: Hög risk att Borg åker på en räntesmäll
Avskaffa adelsväldet inom svensk t näringsliv

Den enda vägen ur krisen är att tidigarelägga infrastrukturinvesteringar
Felaktiga definitioner gör arbetsmarknadspolitiken ineffektiv

Reinfeldt utnyttjar krisen för att få kvinnor att jobba gratis

Anders Borg har inte samma kraft som Göran Persson

Bättre om kommunerna tar eget ansvar i dåliga tider

Riksdagsledamöters inkomstgaranti, ett verklighetsfjärmande privilegium
Påven står på de fattigas sida

Kommunalrådet som säger nej till statliga pengar

Vi kommer att vinna på regeringens passivitet i jobbkrisen


Eget ansvar för pensionen tryggare än politiskt
Nu är det lön, för dom som har jobb !

Skattesänkningen ger inga jobb och bygger på en dålig människosyn

För en gångs skull gör en svensk finansminister rätt
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
1. All skatt är legaliserad stöld. Sedan gäller det att inte kasta pengarna i sjön också.
2. Det du beskriver är vänsterns sätt att lösa kriser. Vi har en höger regering och även om du inte begriper hur högern sköter marknadsekonomi så kunde du väl åtminstone ha vett att låta dem göra det.
Nuvarande regering stjäl...? :-)
Jag väntar just nu med spänning på om det här kommer i morgon-/kvälls-pressen också:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\04\27\334813§ionid=undefined
(S)om (S)ydeuropa, men de har åtminstone bra väder i Italien...
Annars var det roligt att se Vänster-folk uttala åsikter som att bortslösade skattepengar är stöld.
Min erfarenhet av icke-svensk sjukvård är att när inte halva arbetstiden går åt till administration så finns det tid att försöka hitta orsaker och bota! (För att inte tala om polisen, etc, etc.)
Jag ser fram emot nya tag på många områden från S/V/Mp, så skattepengar inte missbrukas!
Ah well, nu var jag bestämt ironisk.
Orkar bara läsa den feta ingressen för att fatta att detta inte är en artikel i min smak. TÅGMICKE: You Rule man!
Egenstickade tvångströjor var väl ändå att ta i lite med subjektiva värdeomdömen som riskerar att få oss att välja fel riktning i grumliga vatten.
Varför inte se den svenska samhällsekonomin som en shakespearesk sonett i stället? I stället för att slänga dåliga pengar efter goda så kan vi, likt Shakespeare, inom strikta ramar hushålla med resurserna på ett konstruktivt sätt, som ger ett givande resultat, hållbart över århundradena. Inget ordbajseri alltså, men mängder av lyriska sonetter.
Extraordinära tider kräver extraordinära poeter. Gör som Shakespeare!
Det enda som KAN skapa välfärd är produktivt arbete. Och, Lars Pålsson Syll, produktion kommer ALLTID före konsumtion.
Om man vill få fart på ekonomin är det därför bättre att stimulera SPARANDE, som i sin tur genererar kapital till INVESTERINGAR och PRODUKTION, exempelvis genom lägre skatter på arbete och kapital, samt genom mindre krångliga regler för anställning. Det är INTE mer skuldsättning som behövs. Det är ju vad som har skapat krisen från början. Varför vill du släcka eld med bensin?
Sedan förefaller det som om Pålsson Syll verkar ha missat att finanskrisen är GLOBAL. Även om det hade haft effekt att ensidigt öka sin statsskuld och hantera sin budget mer lättvindigt än tidigare, så hade det knappast spelat någon roll i det stora hela då Sverige som en liten, öppen ekonomi till övervägande delen är beroende av globala variationer i utbud och efterfråga.
Investeringar behövs och kommer till stånd först då produktionskapaciteten är otillräcklig för att möta konsumtionsbehoven. Man kan inte tvinga fram konsumtion med investeringar. Dessutom skulle det vara kapitalförstöring att inte utnyttja befintliga investeringar maximalt.
Att tro att man allmänt skulle kunna häva stagnationen genom att satsa direkt på investeringar med oförändrad - eller sänkt - konsumtion är inte ens teoretiskt möjligt. Vi har ju gedigen empirisk erfarenhet av att det inte är möjligt trots ihärdiga försök från våra politiker.
Ökade offentliga investeringar finns det säkert behov av då mycket av t.ex. den gemensamma infrastrukturen är eftersatt p.g.a. flera decenniers sk ”sparsamhet”. Stimulanseffekten uteblir naturligtvis om dessa satsningar ”balanseras” av indragen konsumtion på annat håll. Ev. offentliga investeringar om de skall verka expansivt också rulla vidare med den ökade ekonomiska aktivitet som genereras. De offentliga investeringarna är ju bara en mindre del av BNP och kan inte utgöra speciellt stor del av ekonomin. Att börja plocka ner en av världens högsta konsumtionskatter hade varit kanske inte varit fel.
"Att spara har aldrig för tänkande mänskor varit detsamma som att undvika utgifter, att låta bli att använda sina inkomster. Det har betytt att använda sina inkomster till största möjliga nytta, inte bara för ögonblicket utan också i längden."
Wigforss
Vilket formidabelt dravel av Lars P-S
Han skriver:
"En kris är också en startpunkt för nytänkande ... Gammalt tankegods måste ut och nytt komma i dess ställe"
Och föreslår därefte gammal, blint spenderande vänsterpolitik för att stimulera efterfrågan. Dessutom med lånade pengar som går precis stick i stäv med rubriken.
Att killen inte begriper varför vi har en finanskris (inte bara en lågkonjunktur) är och har varit uppenbart. Men han verar dessutom vara ointresserad av att ta reda på med, lära sig något nytt, utan bara mal på om att Sverige skall 'spendera sig ur krisen' som om 70-talet aldrig hände!? Som om han inte begrep varför vi fick en ny kris på 90-talet!? (Det tror jag fö inte han begripit ännu).
Att förvara dylikt pladder på någon politiskt skapad 'akademi' kanske är mänskligt i meningen skademinimering, och han lär ju heller inte göra så mycket direkt skada där på Malmö Högskola, men han utsätter ändå ett spektrum studenter för sina hjärnspöken och får en del genklang hos dessa stackars okunniga idealister. Dvs man skall inte tro att kostnaden för att hålla sådana stollar under armarna i någon akademisk avfallsförvaring bara är lönekostnaden. Det eär det inte ...
Hans typer av dumheter har vållat samhället gigantiska kostnader redan, och han skulel gladeligen vilja upprepa experimentet i förhoppningen att 'nästa gång, då får det minsann helt annorlunda ...'
Dvs i god vänsterpolulistisk anda!
"Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket"
Ja, faktiskt. Massinvandring måste då vara den mest extrema stölden från folket. Ta pengarna från folket och ge dem till någon som inte har gjort ett dyft för att få dem. Tokvänstern... herregud.
Titeln reflekterar min uppfattning om politikernas löner/bonusar osv men nåt sånt vill nog sossarna behålla lika mycket som borgarna, kriminellt pack allihop.
Det är överraskande att ingressen står stick i stäv med den förträffliga rubriken. Syll har dock inte förstått krisens natur. Det är inte en efterfrågestimulans som behövs, det är en återgång till sparande istället för att låna och konsumera. Det Syll efterfrågar var det som i stora drag orsakade krisen.
http://happyname.or.kr/board/read.html?board_code=qna&num=2423&page=1&li...
s for replica watches for sale the different days of omega watches replica the week. Tag Heuer Rolex Submariner Submariner with Black Dial-Vintage Edition 3-123 replica watches are making t Type XX Transatlantique Ladies 4820ST.D2.S76-2263 their presence felt all 5200 Series Womens 25230-2753 o Buckingham Steel Brown Mens 138-181-20-0002-BA42-2632 Tank Francaise 18kt Yellow Gold and Steel Midsize W51012Q4-1890 Seamaster Aqua Terra Mens 2518.30.00-872 Assioma Mens AA48C14SLD-2269 replica watches sale