De verkliga riskerna hamnar alltid i medieskuggan

Medierna brister stundom i förmågan att förmedla så kallad riskinformation. Den nuvarande larmrapporteringen kring den s.k. svininfluensan kan tjänstgöra som exempel på detta, eller varför inte den ett par år gamla larmrapporteringen kring fågelinfluensan. Denna inte så sällan bristande riskinformationsförmedling kan förklaras med att risker ofta är diffusa och att risk som sådant är ett abstrakt begrepp, vilket inte alltid låter sig omsättas till nyhetsjournalistik. Såväl fågel- som svininfluensan låter sig dock i viss mån konkretiseras eftersom de inbegriper något konkret, dvs. såväl fågel som svin. Båda dessa risker lämpar sig därför utmärkt för nyhetsjournalistiken.

Frågan är om mediernas rapportering kring olika risker och larm påverkar oss medborgare när vi ska företa riskreducerande åtgärder, alltså ändra våra levnadsvanor? Blir vi rädda eller till och med panikslagna? Bedömer vi de risker som medierna lyfter fram som vanligare än de risker som det rapporteras mindre kring? Låt oss börja besvara den sistnämnda frågan. En mängd studier som belyst individens riskbedömning i relation till riskernas exponering i medierna finner ett samband mellan ett högt läge på medieagendan och ett högt läge på den interpersonella agendan. Detta betyder i klartext att om vissa risker får stor uppmärksamhet i medierna påverkar det allmänhetens riskbedömning, såtillvida att man tror att de ständigt i medierna omtalade riskerna är större än de risker som inte omtalas. Medieforskningen inom detta fält visar också tydligt att journalister dessvärre inte rapporterar kring risker utan om nyheter och händelser som följer den inneboende medielogiken, det vill säga är tillspetsade, förenklade, polariserade, konkreta, personifierade och går att stereotypisera. De risker som det rapporteras kring i medierna behöver alltså inte ha någonting med den verkliga objektiva risken eller faktiskt förekomst av risken att göra. Risken HIV/Aids kan bl.a tjänstgöra som exempel på detta resonemang, dvs. under slutet av 1980- och början av 1990-talet hade HIV/Aids ett högt läge på medieagendan, vilket inte är fallet idag. HIV/Aids nämns i medierna numera i princip endast i samband med World Aids dagen den 1 december. Den faktiska HIV-problematiken har på intet sätt vare sig förändrats eller förminskats. Mediebevakningen av HIV/Aids har dock avtagit kraftigt till förmån för andra nya riskproblematiker. Har detta då någon betydelse? Låt oss därför svara på den första frågan, dvs. hur påverkas vi medborgare av alla dessa larmrapporter? Avseende denna fråga är forskningen motstridig. En del forskare ser förvisso effekter på medborgarnas beteende efter larmrapporter, men oron och de riskreducerande åtgärder som företas är ofta mycket kortvariga. Medborgarna låter sig sålunda inte okritiskt påverkas av mediernas rapportering kring risker. Att de risker som medierna rapporterar kring tycks finnas i människors medvetande är dock ett oemotsagt faktum, vilket inte är detsamma som att vi faktiskt blir oroliga för risken ifråga. Detta faktum har dock viss betydelse. Det vill säga om vi medborgare tror att en risk är vanligt förekommande och stor, vilket händer med de risker som får stor medierapportering, kommer vi medborgare att ställa krav på våra makthavare att de företar riskreducerande åtgärder. Vi vill att de ska visa handlingskraft och avsätta medel till berörda myndigheter och andra aktörer som arbetar med den aktuella riskproblematiken. De mest opinionskänsliga aktörerna som finns är onekligen våra politiker och de avläser noga vart vindarna blåser och i vilken riktning. Detta kan också uttryckas på följande sätt; mediebevakningen har betydelse för samhällets förebyggande insatser och påverkar makthavare/myndigheter i såväl deras policyarbete som antalet förebyggande aktiviteter som sätts igång.

Till sist... Vad händer när larmet går? Ja, inte så mycket, enligt aktuell forskning. Vi medborgare har lärt oss att tolka och förstå mediernas presentationssätt och tar troligen merparten av larmen med ro. Det stora problemet är snarare, att det finns risker som inte hamnar på löpsedlar och får stora rubriker. Det är kanske dem som vi medborgare ska ha beredskap för.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6547

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag hänger med i att det är nyheter och inte risker som huvudsakligen styr mediernas rapportering. Men sker dagens nyhetsrapportering verkligen på bekostnad av rapportering om"verkliga" risker? vilka risker är det som inte hamnar på löpsedlarna som "vi medborgare ska ha beredskap för"?

Permalänk | Anmäl #1 Ricccardo, 2009-04-27, 19:40

140 döda i kanske svinpest kanske sista veckan eller månaden eller nåt... Är det mycket? Jag vet inte, men Mexico city är en av världens största städer. Hur många dör varje vecka i matförgiftning eller nåt annat trivialt? För att få nåt att jämföra med.

Permalänk | Anmäl #2 Ami, 2009-04-27, 20:56

Ami - 140 döda är inte mycket om man t.ex. jämför med antalet dödade i trafiken i Mexico under samma tidsperiod, ca 50 om dagen enligt en snabb googlesöking. Men trafikdöda har inget nyhetsvärde.

Permalänk | Anmäl #3 Per, 2009-04-27, 21:38

Det finns bara en sak att göra, blunda och lägga dövörat till. Då mår man bättre i den hysteriska massinformationens tidsålder.

Har noterat att även om man försöker stänga av och sortera bort de nyhetskällor och media man har kontroll över i sin närmiljö så slinker ändå de största, eller för mig viktigaste nyheterna igenom till min hjärna på olika sätt (tex någon har en radio på i bakgrunden eller man råkar se en löpsedel osv.)

Så ett tips; Sluta läs tidningen, sluta se på nyheter på TV, radio eller nätet, du kommer garanterat ändå få höra och se det mesta ändå.

Permalänk | Anmäl #4 Snauen, 2009-04-27, 22:40

Medborgare hit och dit - myndiga människor kan väl själva sovra i rapporteringen - vad är alternativet statskontrolerat nyhetsorgan

Permalänk | Anmäl #5 Matsi, 2009-04-27, 23:09

Medborgare hit och dit - myndiga människor kan väl själva sovra i rapporteringen - vad är alternativet statskontrolerat nyhetsorgan

Permalänk | Anmäl #6 Matsi, 2009-04-27, 23:10

WHOs gradering av dom olika nivaerna visar att det har redan ar en pandemic influensa och vi har all andledning att vara oroliga det ar redan pa niva 5 da jag inte tror att alla fall i USA ar manniskor som har varit pa semester i Mexico utan det ar folf som smittar varandra i USA och da finns det redan 2 lander USA och Mexico dar folk smittar varandra vilket gor det mycket allvarligt och det ar bara en tids fraga tills det blir niva 6.
Man kan inte lita pa information fran nagon regering men det finns andra satt att fa fram palitig information tack till Internet och det man ser ingen reaktion fran den svenska regeringen lamslagna som vanligt sitter dom och vantar och kan inget gora sjalva for att upplysa hur alvarligt det har ar.

WHOs olika nivaer.
Phase 1: No viruses circulating among animals causing infections in humans
Phase 2: Animal influenza virus causes infection in humans, and is considered potential pandemic threat
Phase 3: Influenza causes sporadic cases in people, but no significant human-to-human transmission
Phase 4: Verified human-to-human transmission able to cause community-level outbreaks. Significant increase in risk of a pandemic
Phase 5: Human-to-human transmission in at least two countries. Strong signal pandemic imminent
Phase 6: Virus spreads to another country in a different region. Global pandemic under way

Permalänk | Anmäl #7 Ingemar Eriksson, 2009-04-28, 02:23

Gunilla, du har helt rätt!
Det skriks mycket "vargen kommer" i dagens rapportering av nyheter medans de "stora sakerna sker i det tysta".
Medierna känner väl att de måste lägga rapportering på en så låg nivå att alla människor har en chans att förstå "problemet".
De riktigt stora sakerna förstår kanske inte reportrarna själva eller så vågar de inte trycka sådan information.

Permalänk | Anmäl #8 TÅGMICKE, 2009-04-28, 08:55

Undersökande journalisten Jane Burgermeister stämmer WHO för folkmord - www.theflucase.com

Permalänk | Anmäl #9 Johan Niklasson, 2009-08-22, 21:37

"Den faktiska HIV-problematiken har på intet sätt vare sig förändrats eller förminskats."

Jo, det har den definitivt. På 80-talet dog välbeställda västerlänningar i AIDS. AIDS är inte längre den dödliga sjukdom för t.ex. en svensk som det en gång var. Idag används en cocktail av mediciner som såvitt jag förstår gör att man kan leva ett tämligen normalt liv.

Permalänk | Anmäl #10 Peter Andersson 2, 2012-02-18, 19:22