Fritt forum

Foto: Scanpix

Hans Palmstierna om Fritt forum

Ta ut pengarna från banken!

Publicerad: 2009-04-24 19:04, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Efter Riksbankens fortsatta urvattning av de ekonomiska fundamenten för svensk ekonomi finner jag endast ett enda råd jag kan ge till folk. Ta ut pengarna från banken.

16 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Ekonomiskt intresserad agitatör av den österrikiska skolan.

Något som sedan länge glömts är att det fanns en gång i tiden en anledning till att ha pengarna på banken, utöver det faktum att man slapp ha dem i madrassen : Man fick ränta på pengarna. Denna ränta betalades ut som en premie för att banken fick låna ut dina pengar till någon annan. Banken lånade sedan ut pengar till en högre ränta än den som gavs på bankkonton, och kunde därmed göra en vinst. I en fri ekonomi kommer konkurrens mellan banker leda till att "räntegapet" konstant minskar, och bankerna i slutändan blir företag som till minimala avgifter lånar vidare folks besparingar till företag och individer som behöver låna. I ett sådant system kommer utlåningsräntan vara helt beroende av hur mycket folk kräver i premie för att utsätta sina pengar för risk. Jag behöver knappast påpeka att så längre ej är fallet.

Idén att staten skall motverka allt ont, och rädda oss från alla problem är faktiskt mer påtaglig inom banksektorn än någon annanstans. För det första slaget mot ekonomiska incitament inom bankverskamhet slogs när insättningsgarantin skapades. Gissningsvis är nära 100% av Sveriges befolkning för en insättnings-garanti, för vem vill förlora sina pengar när en bank går omkull? Problemet är att de vidare konsekvenserna av detta glöms bort, för det krävs lite eftertanke för att förstå nackdelen med en insättningsgaranti. För att väcka ert intresse tänker jag postulera följande : Hela finanskrisen och den katastrofala utveckling vi kommer se i västvärlden de närmsta åren (ni trodde väl inte på riktigt att detta kommer vara över 2010 som "professionella bedömare" påstår?) beror till största del på saker som insättningsgarantier och centralstyrda räntor.

Om jag därmed nu tappat hälften av alla läsare av denna artikel för att de anser mig vara en galning må så vara - men endast en dåre eller politiker väljer att misstro något de ej hört argumenten för. Vad är egentligen de större konsekvenserna av en insättningsgaranti?

Utan en insättningsgaranti måste varje individ som väljer att ha pengarna på banken göra ett val : Vilken bank skall jag sätta mina pengar i, och varför? Logiskt sett blir detta val baserat på två saker, nämligen (1) Hur mycket ränta får jag på mina pengar, samt (2) Hur stor är risken att mina pengar lånas ut på ett sådant sätt att jag ej får tillbaka dem. En insättningsgaranti tar bort (2), och valet kommer följaktligen endast bli baserat på vilken ränta som ges. Följaktligen är det knappast konstigt att banker gärna och ofta ägnar sig åt högrisk-investeringar, för detta ger högre förräntning på pengarna, och konkurrensfördelar vad gäller kunderna.

För att undvika att banker tog katastrofala risker bara för att kunna bättre konkurrera, och sedan lämnade staten med notan när de (om saker inte gick som tänkt) gick i konkurs, så skapades internationella regler för hur bankverksamhet skall föras. De övergripande principerna för hur bankverskamhet skall bedrivas finns i de s.k. "Basel-reglerna". Detta leder till en situation där bankerna egentligen inte bryr sig om hur riskabel en investering eller utlåning är, eller snarare - de bryr sig endast om det påverkar hur de kan bedriva verksamhet i förhållande till "Basel-reglerna". Naturligtvis är en bank fortfarande intresserad av att gå med vinst, kunna ge utdelning till aktie-ägare och bonus till cheferna, men en bank har inte längre samma behov av riskbedömning - för incitamentet som skapades av risken för "bank runs", där stora mängder av kunder tar ut sina pengar för de är rädda att banken är osäker - finns inte längre. Grunden till en banks verksamhet är inte längre de pengar som sätts in i den av kunder, utan istället i vilken utsträckning den kan låna pengar av Riksbanken och göra vinst på dessa.

Naturligtvis är det ett trevligt faktum att det sedan detta regelverk infördes, och överlag de senaste 50 åren inte har inträffat ett enda "bank run" i hela västvärlden före denna kris. Men vad signalerar detta egentligen, och vad är effekten? Ur min synvinkel så är effekten att de senaste 50 åren har västvärlden glömt majoriteten av alla de principer för sund bankverskamhet som tog århundraden att upptäcka, samtidigt som vanligt folk inte längre förstår att deras pengar utsätts för risk när de har dem på ett bankkonto. För risken finns där, även om staten garanterar insättningar.

Vad som egentligen har hänt är att tack vare statens insättningsgaranti och "Basel-reglerna" (och i ännu större utsträckning bank-räddningar och "för-stor-för-att-falla"-mentalitet) så har risken associerad med bankverksamhet flyttats till staten. När du sätter in pengar på en bank, så spelar valet av bank inte någon roll för din del, förutom hur mycket ränta du får på pengarna. Vad ingen tänker på är att valet samtidigt leder till en konsekvens gällande sannolikheten att staten måste gå in och rädda banken. Och eftersom staten inte har några egna pengar, så skönjar vi härmed sanningen om hur riskförflyttningen sker : De pengar du sätter in på ett bankkonto garanteras, om banken skulle gå i konkurs, med de pengar du betalar i skatt. Följaktligen gör du exakt samma förlust oavsett bank-garantin - den enda skillnaden är att du får betala i form av sämre samhälls-service och större statsskuld när banker börjar falla. Då känns sänkta skatter som ett bättre sätt att vinna pengar för individen, jämfört med att spela riskspel med räntan.

Följaktligen befinner vi oss nu i en situation där regeringen har garanterat att om bankerna går såpass dåligt att de måste försättas i konkurs, så är inte bara våra insatta pengar garanterade, utan även aktie-ägare och alla andras pengar garanterade genom en utlyst "1500-miljarders lånegaranti" sedan förra hösten. Detta innebär ingenting annat än att staten lovar att om tillräckligt många banker går i konkurs, så gör även staten det. Om tillräckligt många banker gör dåliga investeringar, så går det ut över samtliga individer i hela samhället, oavsett vilken bank man har förvarat sina pengar i.

I ett desperat försök att undvika dels effekterna av dels den ekonomiska hagelstorm som vi nu ser, och dels vad det skulle innebära om banker gick i konkurs, så har Riksbanken dessutom sänkt styrräntan till i princip ingenting. Detta innebär naturligtvis i förlängningen att den ränta du får på dina pengar, som skulle vara den betalning du får för att dina pengar utsätts för risk, nu är i princip ingenting. Och trots att vi är vana vid ganska dålig ränta på bankkonton, kan det vara värt att ställa sig denna fråga - hur mycket pengar är det som INTE betalas ut på samtliga bankkonton i Sverige just nu, trots att riskerna i det finansiella systemet knappast minskat, utan istället ökat?

De senaste dagarna har det talats mycket om Swedbanks kommande kreditförluster i Baltikum, och värt att notera är att även SEB kan räkna med ordentliga problem på den marknaden. Vi lär se fortsatt dåliga rapporter från i princip alla svenska banker (med undantag för Handelsbanken, som verkar ha låtit bli att ta överdrivna risker med andras pengar för att sedan lämna staten med notan), och det ter sig mer och mer sannolikt att staten kommer tvingas ta över SwedBank i slutändan. Att hoppas på ett relativt smärtfritt utfall av detta på lång sikt är att hoppas på för mycket, för denna situation är inte i närheten av så positiv som den ändå var under 90-talskrisen. Då fanns resten av världen på plats för att hjälpa oss ur krisen - idag är Sverige ett av de länder som relativt sätt ligger bra till - vilket innebär att det finns ingen att hjälpa oss överhuvudtaget. Den enda förhoppning man kan ha är att staten vid ett eventuellt bankövertagande även denna gång lämnar aktieägarna med ingenting, och sedan slaktar banken totalt och säljer av de tillgångar värda något till övriga banker.

Vad blir slutsatsen av allt detta? Att banksektorn är en snedvridet korrupt maskineri som tack vare regler och garantier inte vet hur man längre bedriver bankverksamhet? Kanske. Men den viktigare slutsatsen ligger hos individen, nämligen att ansvaret för dina pengar ligger hos dig. Att om du inte har aktivt valt vart du förvarar och hur du förvaltar ditt kapital så är du lika mycket i skuld till det som händer nu som bankerna. Och när vi nu alla får betala priset för ett system som uppenbarligen inte fungerar, finns det ett enda sätt kvar att protestera. Ta ut pengarna från banken, och börja förvara dem i madrassen igen. Acceptera risken som bankverksamhet innebär, och kräv ränta på dina insättningar.

Som en sista notis kan tilläggas att om samtliga individer i Sverige skulle göra detta skulle banksystemet kollapsa, och vi skulle få bygga ett nytt system från grunden. Ur min synvinkel så kan vi lika gärna snabba på processen, för de närmsta åren kommer alla svenskar få uppleva vad "stagflation" innebär. I ett desperat försök att rädda ansiktet har alla ekonomiskt styrande världen över valt att undvika ekonomisk kollaps, och istället välja massiv inflation som kommer att slå ut besparingar och förstöra för ekonomin i åratal framöver, med fortsatt hög arbetslöshet och fallande levnadsstandard som följd. Att stoppa detta kommer endast kunna göras på ett sätt. Liksom Paul Volcker, chef för Federal Reserve i USA under tidigt 80-tal, kommer Stefan Ingves och hans kompanjoner i slutändan finna sig tvungna att göra en mardrömshöjning av räntan. I det tidigare fallet slutade det på 20,5%.

Ta ut pengarna från banken så vi får saken ur världen på direkten.

Hans Palmstierna (28 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6455

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Banksektorn är en snedvridet korrupt maskineri som tack vare regler och garantier inte vet hur man längre bedriver bankverksamhet"

Halleluja broder. Dessutom så känns det som bankerna har spelat ut sin roll fullständigt. Låt staten sköta bankverksamheten istället och kursa alla banker. Även Handelsbanken.

Permalänk | Anmäl #1 Kandinsky, 2009-04-26, 19:09

Hehe, jag skulle säga tvärtom. Släpp bankerna fria och skrota riksbanken. Då skulle det bli liv i luckan, kan jag lova. Det är inte bankerna per definition jag har problem med, snarare riksbanken och alla regelverken som garanterar att alla banker är precis lika dåliga.

Permalänk | Anmäl #2 Hans Palmstierna, 2009-04-27, 07:57

Jag måste verkligen veta, finns det något positivt att vänta förutom en hyperinflation vilket i sig garanterar högre valörer på sedlarna, fast av fel orsaker kanske?

Permalänk | Anmäl #3 M. C., 2009-04-28, 17:14

Miklos : Det är frågan många ställer sig just nu. Det beror nog lite på definitionen av "hyper-inflation" och vilken tidsram som räknas. Jag är inte en ekonom (vilket iofs inte tycks på något sätt garantera att man kan något om ekonomi dessa dagar), men min gissning ser ut ungefär såhär :

De flesta länder : S.k. "Stagflation" under flera år, d.v.s. svag ekonomisk tillväxt och hög inflation. Inte hyperinflation, men 5-10% är jobbigt det också.

De länder som har gjort de värsta misstagen (främst USA och UK) riskerar högre inflation än så, men siffror är alltid svårt att gissa (i slutändan är det ändå gissningar).

Det är fullt möjligt att det tar ett år, eller till och med två innan det hela börjar rulla, men i slutändan så är den sorgliga sanningen att vi, efter de åtgärder som tagits, inte kan få igång ekonomin utan allvarliga inflationsproblem. Följaktligen så blir det en balansakt mellan hur mycket ekonomin skall "strypas" för att undvika inflation, och hur mycket inflation som skall accepteras för att undvika att "strypa" ekonomin.

Jag hör till de där galningarna som inte tror att man kan utöka pengamängden hursomhelst, oavsett om "hastigheten" i ekonomin avtar.Inte heller tror jag på stimulanspaket, annat än att det är ett väldigt dyrt sätt att köpa sig små, tillfäliga uppgångar i ekonomin som man sedan får betala tillbaka tredubbelt eller med.

Permalänk | Anmäl #4 Hans Palmstierna, 2009-04-29, 00:45

Bra skrivet!

Permalänk | Anmäl #5 Per-Olof Samuelsson, 2009-04-29, 18:17

Den virrige Hans Palmstierna, vars hum om nationalekonomi ligger på schimpansen Olas nivå, sänker sig förvisso inte under den gängse "expertisens". Den här gången håller jag i huvudsak med honom. Bankrusning är att rekommendera för den enskilde.

Permalänk | Anmäl #6 Peter Ingestad, 2009-05-01, 08:51

Peter : Jag tar ditt medhåll som en komplimang - och om den enda du har att diskutera nationalekonomi med är schimpansen Ola så förstår jag om du har lite svårt att hänga med i svängarna ibland.

Permalänk | Anmäl #7 Hans Palmstierna, 2009-05-01, 12:27

Den här kommentaren är lite sen kanske, men innehållet du skriver om är fortfarande relevant. Jag går f.n. och funderar i samma tankebanor, om vad man ska göra med sitt sparkapital i dessa tider, när alla dessa stimulanspaket, åtminstone vad jag tror, kommer leda till inflation.

Det var en bra artikel, dock med en liten fundering jag hade. Du skrev på ett ställe följande:

"De pengar du sätter in på ett bankkonto garanteras, om banken skulle gå i konkurs, med de pengar du betalar i skatt. Följaktligen gör du exakt samma förlust oavsett bank-garantin - den enda skillnaden är att du får betala i form av sämre samhälls-service och större statsskuld när banker börjar falla. Då känns sänkta skatter som ett bättre sätt att vinna pengar för individen, jämfört med att spela riskspel med räntan".

"Följaktligen gör du EXAKT samma förlust oavsett bankgarantin"? Är det verkligen så enkelt? Jag har inte stenkoll på så'nt här, men det lät lite osannolikt. Även om en bank går i konkurs, måste det väl finnas lite kvar att likvidera och ge tillbaka till kunderna? Och vart skattemedel går är ju inte så lätt att spåra, när man väl först har lagt alla mynt i samma påse. Även dom som inte hade med banken att göra betalar ju skatt.

Jag håller med om att ett idealt bankväsen ska fungera på det sätt du beskriver, och att det är upp till den enskilde att hålla koll och sprida sina risker.

Ditt resonemang påminner mig om en annan amerikansk ekonomisk kommentators; Peter Schiff, som också stödjer den österikiska skolan. Han blev YouTube-kändis efter att han förutspådde finanskrisen, i både TV-uttalanden och sin bok "crash proof", som jag håller på att läsa nu, som handlar just om hur man ska skydda sig mot den kommande inflationen. Den kan jag rekommendera, om du inte redan kände till den!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Ta ut pengarna från banken!

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar